Den våldsamma stormningen av kongressbyggnaden i Washington DC blev startskottet för att en rad offentliga personer och aktörer tog avstånd från president Donald Trump och hans anhängare. Däribland de företag som driver stora sociala medier.

Presidentens eget Twitterkonto stängdes, först i 12 timmar och sedan permanent. Även bland andra Facebook och Tiktok har släckt Donald Trumps konton.

Flera Twitterkonton som främst ägnar sig åt att distribuera innehåll kopplat till rörelsen och konspirationsteorin Qanon togs även de bort, och Youtube släckte Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannons konto. Bannon blev ett namn i högerextrema kretsar när han drev sajten Breitbart News och har länge politiskt stöttat Donald Trump. På Youtube har han, fram tills att kontot stängdes, sänt sin podd ”War room”.

Nils Funcke trycker på att de stora it-jättarna inte begränsar yttrandefriheten och inte heller gör något olagligt när de väljer att stänga enskilda konton.

– Yttrandefrihet är en reglering mellan det allmänna och de enskilda. Det är inte staten som stängt av Trump från Twitter utan det är ju en privat aktör. Det är viktigt att påpeka för det kan bli väldiga missförstånd i den frågan, säger Nils Funcke.

Trots detta tycker han att agerandet är olämpligt.

– Det verkar vara få som tycker att det är något större värde som gått förlorat i och med att Trump har blivit avstängd, men när man gör upp med en korrupt och uppviglande president ska man vara varsam med att inte tumma på våra grundläggande rättsprinciper. Man måste ha de två värdena aktuella samtidigt. Jag ser det som en principfråga.

Grunden är, enligt Funcke, om man ska se de sociala medie-företagen som ett slags publicister – likt tidningar, radio och tv som har en ansvarig utgivare och juridiskt ansvar för att ingen bryter mot lagen på plattformen. Eller om de ska fungera som distributörer av information som, likt teleföretagen, inte själva har något juridiskt ansvar för vad som skrivs och inte heller har rätt att begränsa tillgången till plattformen för enskilda personer. Ansvaret för innehållet faller då på den enskilda personen, och på rättsväsendet.

EU har gått mer på den första linjen och i ett avtal mellan unionen och it-jättarna åtar sig företagen att utöka sin granskning av inlägg och ta bort innehåll när det är nödvändigt. Men Nils Funcke menar att företagen inte är mogna att ta det ansvar som en sådan ”publicistroll” innebär.

– Jag tycker inte att det är en bra lösning att lämna det till företagen att dra gränsen för hur man får yttra sig. Det måste man ju överlåta till de rättsvårdande myndigheterna att avgöra, om det är någon slags uppvigling som Trump har ägnat sig åt och det är det väl ganska uppenbart, säger han.

När Twitter meddelade att de stängt Donald Trumps konto permanent hänvisade företaget till ”risken för fortsatt uppvigling till våld”.

– Vi är farligt ute när vi inte ser till det enskilda yttrandet utan till personen. Det här blir ett slags straff emot Donald Trump som person och vad man än tycker om honom är det ändå en demokratiskt vald president, som stängs av på grund av vad han kan komma att yttra framöver, säger Nils Funcke.

Om ayatollan i Iran eller Alexandr Lukasjenko i Belarus lägger ut propaganda och driver sin kamp på de sociala medierna, ska de då bara få hållas?

– Ja, man ska låta även det som är korkat eller rent av brottsligt få komma till uttryck, så får det sedan bedömas av rättsväsendet. Det jag vänder mig emot är att man lägger, alternativt ger, ansvaret på det enskilda företaget som i det här fallet har en monopolartad ställning, säger han och fortsätter:

– Min bestämda uppfattning är att de ska betraktas som distributörer inte ska ha något ansvar för vad som sägs. Vi lägger ju inte ansvar på kommunen för att någon använder ett kommunalt torg för att yttra sina åsikter. Det är den enskilda som bör ta ansvar för vad denne har gjort och de rättsvårdande myndigheternas uppdrag att göra den juridiska bedömningen.