Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-22 12:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/tryckfrihetsexpert-olampligt-att-stanga-av-trump-fran-sociala-medier/

Världen

Tryckfrihetsexpert: Olämpligt att stänga av Trump från sociala medier

Bild 1 av 2 Donald Trump håller massmöte utanför Vita huset den 6 januari, några timmar senare stormade anhängare Kapitolium.
Foto: John Minchillo/AFP
Bild 2 av 2 Journalisten och tryckfrihetsexperten Nils Funcke.
Foto: Paul Hansen

It-jättar som Twitter och Youtube har slagit ned med kraft mot president Donald Trump och hans anhängare efter stormningen av Kapitolium i onsdags.

Nils Funcke, journalist och expert på tryckfrihetsfrågor, tycker att det är olämpligt att stänga Trumps Twitterkonto.

– Vi är farligt ute när vi inte bedömer det enskilda yttrandet juridiskt utan istället ser till personen, säger han.

Den våldsamma stormningen av kongressbyggnaden i Washington DC blev startskottet för att en rad offentliga personer och aktörer tog avstånd från president Donald Trump och hans anhängare. Däribland de företag som driver stora sociala medier.

Presidentens eget Twitterkonto stängdes, först i 12 timmar och sedan permanent. Även bland andra Facebook och Tiktok har släckt Donald Trumps konton.

Flera Twitterkonton som främst ägnar sig åt att distribuera innehåll kopplat till rörelsen och konspirationsteorin Qanon togs även de bort, och Youtube släckte Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannons konto. Bannon blev ett namn i högerextrema kretsar när han drev sajten Breitbart News och har länge politiskt stöttat Donald Trump. På Youtube har han, fram tills att kontot stängdes, sänt sin podd ”War room”.

Nils Funcke trycker på att de stora it-jättarna inte begränsar yttrandefriheten och inte heller gör något olagligt när de väljer att stänga enskilda konton.

– Yttrandefrihet är en reglering mellan det allmänna och de enskilda. Det är inte staten som stängt av Trump från Twitter utan det är ju en privat aktör. Det är viktigt att påpeka för det kan bli väldiga missförstånd i den frågan, säger Nils Funcke.

Ett Twittermeddelande från Donald Trump. ”Stoppa bedrägeriet” har blivit en slogan för presidenten sedan valet då han utan grund hävdar att fusk ligger bakom valresultatet.
Ett Twittermeddelande från Donald Trump. ”Stoppa bedrägeriet” har blivit en slogan för presidenten sedan valet då han utan grund hävdar att fusk ligger bakom valresultatet. Foto: Ascannio/Alamy Stock Photo

Trots detta tycker han att agerandet är olämpligt.

– Det verkar vara få som tycker att det är något större värde som gått förlorat i och med att Trump har blivit avstängd, men när man gör upp med en korrupt och uppviglande president ska man vara varsam med att inte tumma på våra grundläggande rättsprinciper. Man måste ha de två värdena aktuella samtidigt. Jag ser det som en principfråga.

Grunden är, enligt Funcke, om man ska se de sociala medie-företagen som ett slags publicister – likt tidningar, radio och tv som har en ansvarig utgivare och juridiskt ansvar för att ingen bryter mot lagen på plattformen. Eller om de ska fungera som distributörer av information som, likt teleföretagen, inte själva har något juridiskt ansvar för vad som skrivs och inte heller har rätt att begränsa tillgången till plattformen för enskilda personer. Ansvaret för innehållet faller då på den enskilda personen, och på rättsväsendet.

Twitter meddelar att de släcker Donald Trumps Twitterkonto permanent.
Twitter meddelar att de släcker Donald Trumps Twitterkonto permanent. Foto: Amer Ghazzal/Shutterstock

EU har gått mer på den första linjen och i ett avtal mellan unionen och it-jättarna åtar sig företagen att utöka sin granskning av inlägg och ta bort innehåll när det är nödvändigt. Men Nils Funcke menar att företagen inte är mogna att ta det ansvar som en sådan ”publicistroll” innebär.

– Jag tycker inte att det är en bra lösning att lämna det till företagen att dra gränsen för hur man får yttra sig. Det måste man ju överlåta till de rättsvårdande myndigheterna att avgöra, om det är någon slags uppvigling som Trump har ägnat sig åt och det är det väl ganska uppenbart, säger han.

När Twitter meddelade att de stängt Donald Trumps konto permanent hänvisade företaget till ”risken för fortsatt uppvigling till våld”.

– Vi är farligt ute när vi inte ser till det enskilda yttrandet utan till personen. Det här blir ett slags straff emot Donald Trump som person och vad man än tycker om honom är det ändå en demokratiskt vald president, som stängs av på grund av vad han kan komma att yttra framöver, säger Nils Funcke.

Belarus diktatoriska president Alexandr Lukasjenko.
Belarus diktatoriska president Alexandr Lukasjenko. Foto: Siarhei Leskiec/AFP

Om ayatollan i Iran eller Alexandr Lukasjenko i Belarus lägger ut propaganda och driver sin kamp på de sociala medierna, ska de då bara få hållas?

– Ja, man ska låta även det som är korkat eller rent av brottsligt få komma till uttryck, så får det sedan bedömas av rättsväsendet. Det jag vänder mig emot är att man lägger, alternativt ger, ansvaret på det enskilda företaget som i det här fallet har en monopolartad ställning, säger han och fortsätter:

– Min bestämda uppfattning är att de ska betraktas som distributörer inte ska ha något ansvar för vad som sägs. Vi lägger ju inte ansvar på kommunen för att någon använder ett kommunalt torg för att yttra sina åsikter. Det är den enskilda som bör ta ansvar för vad denne har gjort och de rättsvårdande myndigheternas uppdrag att göra den juridiska bedömningen.

Ämnen i artikeln

Steve Bannon
Youtube
Twitter
Donald Trump
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt