Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-10 17:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/ukraina-vill-ha-natos-skydd-mot-ryssland/

Världen

Ukraina vill ha Natos skydd mot Ryssland

Ukrainska soldater vid gränsen mot Ryssland nära Donetsk.
Ukrainska soldater vid gränsen mot Ryssland nära Donetsk. Foto: AFP

Rysslands fortsatta militära uppladdning kring Ukraina har fått EU och Nato att uttala kraftfullt stöd för regeringen i Kiev. Men det är ändå inte troligt att Nato, som president Volodymyr Zelenskyj har begärt, är redo att öppna en väg för ukrainskt medlemskap i den västliga militäralliansen.

Varningarna kommer allt tätare: Antalet brott mot vapenvilan i Donbass i östra Ukraina har ökat tiofalt den senaste veckan, rapporterade den europeiska säkerhetsorganisationen OSSE under den senaste helgen. Det pågår nu så gott som ständig granat- och artilleribeskjutning över den 40 mil långa demarkationslinjen mellan proryska separatister och ukrainska styrkor.

Läget förvärras av att Ryssland enligt rapporter sedan mitten av mars har sänt uppemot 50 armébataljoner mot den ukrainska gränsen, och på Krim har den tidigare starka ryska militära närvaron förstärkts med 2.000 kommandosoldater och 500 stridsfordon.

Den 26 mars skärptes situationen när fyra ukrainska soldater dödades av en av separatisternas granater.

Uppgifterna är osäkra om hur omfattande den ryska militära uppladdningen är. Videofilmer som privatpersoner har lagt ut på nätet visar militärkonvojer på vägarna och tågsätt med stora mängder pansarfordon, tunga stridsvagnar, lastbilar och artilleripjäser ombord som rullar på väg mot Krim och den ukrainska gränsen.

Redan i februari kom signaler om en hårdnande rysk hållning. Först förklarade president Vladimir Putin i en tv-intervju: ”Vi överger inte Donbass”. Därefter sade Denis Pusjilin, ledare i den icke-erkända utbrytarstaten ”Folkrepubliken Donetsk”, att frivilliga från Ryssland, däribland också ledamöter i statsduman, vill ansluta sig till den väpnade kampen.

Regeringen i Kiev svarade med att förstärka sina styrkor vid gränsen mot Krim och stilleståndslinjen mot de ockuperade delarna av Donbass. Och i tisdags antog Radan (det ukrainska parlamentet) en lag som möjliggör en omedelbar inkallelse av reservister ”i fall av hot mot statens säkerhet” utan föregående mobilisering.

Putins talesperson Dmitrij Peskov har avfärdat varningarna med att Ryssland avgör var man förflyttar sin militär inom sitt territorium och att det inte hotar någon. Skulle USA sända trupper, tillade Peskov, blir Ryssland tvunget att svara.

Inför hotet om att den frysta konflikten ska övergå i ett nytt krig har regeringen i Kiev främst satsat på diplomati och på att uppbåda stöd från Västeuropa och USA. Här tycks Ukraina få ett mer bestämt stöd än i samband med Rysslands väpnade intervention vårvintern 2014.

De tyska och franska utrikesministrarna gick ut med en gemensam deklaration om de ryska trupprörelserna och de förklarade sitt stöd för Ukrainas ”suveränitet och territoriella integritet”.

USA:s president Joe Biden ringde upp sin ukrainska kollega Volodymyr Zelenskyj, där Biden ska ha bekräftat ”USA:s orubbliga stöd för Ukrainas suveränitet inför Rysslands pågående aggression i Donbass och Krim.”

Det är svårt att förutsäga vad dessa verbala solidaritetsyttringar är värda. Ska man utgå från vad som hände när Ryssland invaderade Georgien 2008 och Ukraina 2014 - då Väst valde att inte ingripa för att inte riskera en större konflikt med Moskva – lär det även denna gång stanna vid ord.

Läs mer:

Ryssland: Kontakt tagen med USA om Ukraina

Ämnen i artikeln

Ryssland
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt