Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-07 18:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/upprord-stamning-efter-eu-omrostning-om-fornybara-branslen/

VÄRLDEN

Upprörd stämning efter EU-omröstning om förnybara bränslen

Rester från skogsavverkning ska inte längre klassas som förnybart bränsle vid energiproduktion, enligt ett förslag från Europaparlamentet.
Foto: Roger Tillberg/TT

EU-parlamentet tog i sista stund fram en kompromiss om vilken typ av råvaror från skogen som ska klassas som förnybara vid energiproduktion. Den får kritik från alla håll.

– Jag är frustrerad och förbannad. Det är som att skjuta oss rakt i foten när vi står inför den omställning vi måste göra för att minska beroendet av fossila bränslen och rysk gas, säger Emma Wiesner, EU-parlamentariker för Centerpartiet.

Hon är upprörd över att EU-parlamentet just röstat igenom ett förslag till en uppdatering av det så kallade förnybartdirektivet, där restprodukter från skogsavverkning – till exempel grenar, rötter och stubbar – inte längre ska klassas som hållbara bränslen för energiproduktion.

Enligt EU-parlamentets definition räknas dessa restprodukter som primär biomassa, som bara får användas för mer långlivade ändamål. Detta kan få stora konsekvenser för svensk kraftvärme och fjärrvärmeproduktion.

Men förslaget är samtidigt en uppmjukning av parlamentets ursprungliga skrivelse, som satte ett totalt stopp för denna typ av skogsprodukter för energiproduktion. ”Det har varit långa diskussioner in i det sista, och det var en mycket upprörd omröstning”, kommenterade den tyske parlamentsledamoten Markus Pieper (EPP), när han presenterade resultatet efter omröstningen vid en presskonferens.

Enligt den kompromiss som ledamöterna röstat igenom ska det under en utfasningsperiod fram till 2030 fortfarande vara tillåtet att använda primär biomassa upp till ett tak som motsvarar ländernas genomsnittliga årsanvändning under de senaste fem åren.

Parlamentsledamoten Pär Holmgren (MP), hade helst sett ännu strängare krav, men tycker ändå att resultatet blev godtagbart:

– Från gröna gruppens perspektiv hade vi gärna sett ytterligare högre ambitioner, men vi tyckte i slutänden att vi kunde rösta ja till hela paketet. Under en övergångsperiod är det rimligt att vissa restprodukter från skogen kan klassas inom hållbarhetskriterierna.

Inom miljörörelsen anser man att EU-parlamentets förslag ger ett alldeles för svagt skydd för skogen.

”Ett direktiv om förnybar energi måste bestå av verkligt förnybara energikällor. Skogar är ekosystem och viktiga kolförråd och träd förnyas på tok för långsamt. Incitament och subventioner måste flyttas till verkligt förnybara energialternativ som sol, vind, våg och vatten. Men i detta nu betalar alltså EU-medborgare för att bränna upp kolsänkor. Det innebär ett dubbelt klimatsvek: skogar som annars kunde ta bort koldioxid från atmosfären bränns upp som energi”, skriver till exempel Lina Burnelius, projektledare för organisationen Skydda skogen till DN.

Förnybartdirektivet är en av de sista pusselbitarna som måste falla på plats innan EU:s stora klimatpaket Fit for 55 kan ta fart. Utöver definitionen av förnybara bränslen, där även nya miljökrav på vattenkraft ingår, handlar förnybartdirektivet om hur stor andel av EU-ländernas energiproduktion som ska komma från förnybara bränslen 2030. Det förslag som EU-kommissionen först presenterade är en höjning till 40 procent från det tidigare målet på 32 procent. EU-parlamentet föreslår att andelen höjs till 45 procent.

Nu väntar så kallade trilogförhandlingar, där EU-kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet ska komma fram till en gemensam ståndpunkt för hela direktivet.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Skogsnäring
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt