Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-25 12:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/usa-hd-stoppar-restriktiv-vapenlag/

VÄRLDEN

USA: HD stoppar restriktiv vapenlag

Foto: Ed Jones/AFP

Högsta domstolen i USA har rivit upp en restriktiv vapenlag i New York och slår fast att alla amerikaner har rätt att bära handeldvapen.

Det innebär att andra delstater med liknande vapenlagar kan behöva foga sig.

TT Text

Beskedet välkomnas som en seger av vapenlobbyn.

USA:s president Joe Biden meddelade efter HD:s utslag att han var ”mycket besviken”. Tidigare hade han uppmanat domarna i HD att upprätthålla lagen.

Den av HD upprivna lagen innebar att det krävdes speciella orsaker för att få tillstånd att bära vapen i delstaten. I delstaten New York hade den existerat i över 100 år innan den överklagades och hamnade på HD:s bord, rapporterar CNBC.

Vapenlobbyn National rifle association (NRA) jublar över beslutet.

”NRA vinner Högsta domstolen-fallet!”, skriver lobbyn på Twitter.

New Yorks guvernör, demokraten Kathy Hochul, är tvärtom bestört.

– Det är chockerande, fullständigt chockerande, att de har tagit bort vår rätt att tillämpa vettiga restriktioner, säger hon och kallar det för en ”mörk dag”.

Även borgmästaren i staden New York, Eric Adams, uttrycker bestörtning över HD:s besked och konstaterar att det riskerar att ”mata vapenvåldet”.

I ett uttalande skriver borgmästaren att ”vi inte kan tillåta New York att bli Vilda västern”.

Beslutet fattades med sex röster mot tre i HD. Samtliga sex domare som bedöms som konservativa, de som har tillsatts av republikanska presidenter, röstade för att riva upp lagen. De tre liberala domarna röstade emot.

Den konservative domaren Clarence Thomas skriver i beslutet att den amerikanska författningen skyddar ”individens rätt att bära handeldvapen utanför hemmet i självförsvarssyfte”.

Utöver staden New York ligger flera av USA:s största städer i delstater med liknande lagar – bland annat Los Angeles i Kalifornien och Boston i Massachusetts – som förväntas överklagas på liknande sätt. Ungefär en fjärdedel av USA:s befolkning lever i delstater som kan påverkas av HD:s dom.

Domen faller i en tid då vapenlagar är högt upp på den politiska agendan i USA, efter flera masskjutningar som, bland annat, skolskjutningen i Uvalde i Texas då 19 elever och två lärare sköts ihjäl.

Parallellt med HD:s dom pågår ett intensivt arbete i den amerikanska senaten om att komma överens om nya, mer restriktiva, vapenlagar på federal nivå. Där har demokrater och republikaner kommit överens om att bland annat införa tuffare bakgrundskontroller och större möjligheter att neka personer som dömts för våld i nära relationer från att köpa vapen.

Än är senatorerna inte klara med sina överläggningar. Lagförslaget måste gå igenom både senaten och representanthuset i kongressen innan den hamnar på Joe Bidens bord.

Ämnen i artikeln

New York
USA
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt