Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-27 02:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/usa-vill-att-turkiet-forklarar-sitt-motstand-mot-sverige/

VÄRLDEN

Turkiet mildrar sitt motstånd mot Sverige

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Sveriges utrikesminister Ann Linde under en gemensam pressträff i Natos högkvarter i Bryssel i januari.
Finlands utrikesminister Pekka Haavisto, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Sveriges utrikesminister Ann Linde under en gemensam pressträff i Natos högkvarter i Bryssel i januari. Foto: Olivier Matthys/AP

Turkiet mildrade på lördagen sin inställning till ett svenskt Natomedlemskap.

– Vi stänger inte dörren, säger Ibrahim Kalin, utrikespolitisk rådgivare till president Recep Tayyip Erdogan i en intervju med Reuters.

Nato har genom generalsekreteraren Jens Stoltenberg åtskilliga gånger bedyrat Sverige och Finland att länderna kommer att tas emot med öppna armar, och att anslutningsprocessen kommer att gå fort, om man väljer att ansöka om medlemskap.

Det har också kommit olika försäkran om beskydd från Natoländers sida – senast genom ett ömsesidigt försvarsavtal mellan Sverige och Storbritannien – om Ryssland skulle utsätta Sverige för aggression innan medlemskapet träder i kraft.

Allt verkade krattat för en svensk ansökan.

Enligt norska VG måste också Jens Stoltenberg innan sina uppvaktningar av Sverige och Finland ha pejlat paktländernas syn på att ta in dem som nya medlemmar i klubben.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogans under en pressträff på fredagen där han bland annat tog upp sin syn på Sveriges och Finlands eventuella Natomedlemskap.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogans under en pressträff på fredagen där han bland annat tog upp sin syn på Sveriges och Finlands eventuella Natomedlemskap. Foto: Turkiets presidentstab/AP

Turkiets president Recep Tayyip Erdogans nobb på fredagen måste därför ha kommit som en kalldusch. Enligt Erdogan ger Sverige och Finland skydd åt terroristorganisationer, vilket skulle göra länderna olämpliga som medlemmar.

Erdogans uttalande kom först efter att Finlands president och statsminister på torsdagen förklarat att man ville se en Natoansökan så snabbt som möjligt, och sedan Sverige på fredagen i en partigemensam rapport om säkerhetsläget gått så långt det går utan att rent ut rekommendera ett medlemskap i Nato.

Men på lördagen såg Turkiet ut att ha mildrat sin inställning. I en exklusiv intervju med nyhetsbyrån Reuters säger Ibrahim Kalin, utrikespolitisk rådgivare till presidenten, att man är villig att förhandla för att acceptera Sverige i militäralliansen.

– Nato-medlemskap är alltid en process och vi får se hur det går.  Självklart vill vi ha en diskussion och förhandling med svenska motparter, säger han.

Det man framförallt ser som ett problem är hur Sverige behandlar den av Turkiet, USA och EU terroriststämplade organisationen PKK.

– Vi stänger inte dörren. Men vi lyfter det här problemet som en fråga om nationell säkerhet för Turkiet, säger han.

Kalin sa att PKK rekryterar och samlar in pengar i Europa, framförallt i Sverige har man vad han kallar en ”stark, öppen och erkänd närvaro”. Han menar att alla PKK:s aktiviteter måste stoppas. Han tycker inte att man riskerar för mycket med att inte välkomna Sverige och Finland när det pågår ett krig i Europa.

– Om de har en allmän oro för sin nationella säkerhet, så är vi lika oroade över vår. Vi måste se det här från ett gemensamt perspektiv, sa han.

Under den senaste tiden har Sverige fått stöd av en rad Natoländer och så sent som på fredagen hade statsministern Magdalena Andersson och Finlands president Sauli Niinistö ett samtal med USA:s president Joe Biden. Där underströk Biden ländernas rätt att välja att gå med i Nato, och USA:s stöd.

Samtidigt jobbade de amerikanska diplomaterna för fullt med krishanteringen.

Foto: Nichalas Kamm/AFP

Enligt Vita husets pressekreterare Jen Psaki ”arbetade Washington för att få klarhet om Turkiets position” och utrikesministern Antony Blinken ska träffa sina motparter inom Nato – inklusive den Turkiske utrikesministern – på helgens inofficiella Natomöte, som börjar på lördagskvällen i Berlin.

Karen Donfried, USA:s toppdiplomat i Europa.
Karen Donfried, USA:s toppdiplomat i Europa. Foto: Magnus Hallgren

Karen Donfried, USA:s toppdiplomat för Europa, sade inför Blinkens resa att USA fortsätter att stödja ett svenskt och finskt medlemskap, och att Ukrainakriget gjort Nato ”mer enigt än någonsin tidigare”, skriver Washington Post.

– För mig är det inte säkert att Turkiet kommer att motsätta sig ett svenskt medlemskap, sade hon enligt Reuters.

Även utrikesministern Ann Linde togs på sängen av Erdogans utspel.

”Den turkiska regeringen har inte framfört denna typ av budskap direkt till oss, inte heller i det Nordatlantiska rådet som består av de 30 Nato-ländernas ambassadörer i Natohögkvarteret i Bryssel”, sade hon i en skriftlig kommentar på fredagen.

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S).
Sveriges utrikesminister Ann Linde (S). Foto: Lisa Mattisson

Enligt Ann Linde får hon tillfälle att prata med sin turkiske motpart på mötet under lördagen.

Om Erdogan gör allvar av sitt uttalande blir det omöjligt att ansöka om ett svenskt eller finländskt medlemskap eftersom samtliga Nato-länder har vetorätt mot nya medlemmar.

Men utspelet ska inte tolkas som en principiell turkisk vägran att resonera om Sveriges och Finlands anslutning, skriver DN:s Nathan Shachar i en kommentar.

Det kan i stället handla om att Turkiet vill skaffa sig en förhandlingsposition, efter att ha hamnat i kylan på grund av vapenaffärer med Ryssland 2019, då man köpte det ryska luftvärnssystemet S-400.

USA beslutade då att Turkiet inte skulle få förvärva alliansens mest avancerade vapen, det ”osynliga” stridsflygplanet F-35, och även köp av F-16 har försenats.

Turkiet har tidigare använt sig av Natos konsensuspolicy för att få igenom eftergifter på andra områden.

Frågan är hur långt Turkiet kommer att driva sitt påstådda motstånd.

Enligt Washington Post kan Turkiet till exempel kräva att Sverige inte ger asyl åt kurder från politiska grupper som är förbjudna i Turkiet.

Läs mer:

Guide: Sverige och Nato – det innebär ett medlemskap

DN:s Amanda Sokolnicki: Det är synd om alla Natomotståndare som tvingas delta i charaderna

Finlands president: ”Jag kommer att ringa Putin”

Ämnen i artikeln

Nato
Turkiet
USA
Ryssland
Tyskland
Ann Linde
Joe Biden
Finland
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt