Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-26 06:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/usas-statssekreterare-usa-ska-vara-ett-generost-land/

VÄRLDEN

USA:s statssekreterare: ”USA ska vara ett generöst land”

Sveriges klimatminister Annika Strandhäll och Monica Medina, statssekreterare på amerikanska UD.
Sveriges klimatminister Annika Strandhäll och Monica Medina, statssekreterare på amerikanska UD. Foto: Marcus Gustafsson/ TT

USA bör spela en ledande roll i klimatpolitiken, menar Monica Medina, statssekreterare med ansvar för internationella miljöfrågor.

Det inbegriper såväl livsmedelssäkerhet som energifrågor.

Men hon medger att splittringen i amerikansk politik försvårar Bidenadministrationens agenda.

Kriget i Ukraina får direkt inverkan på den lokala miljön, med utsläpp från bombade industrier, förstörda militärfordon och rester av ammunition. Ekologiskt känsliga områden skadas.

Redan nu pågår ett arbete med att granska och dokumentera krigets påverkan på miljön.

– USA deltar där, i ett nära samarbete med ukrainska myndigheter och andra experter, säger

Monica Medina, med den något klumpiga titeln statssekreterare för hav och internationella miljö- och vetenskapsfrågor.

Arbetet handlar om dokumentation med bland annat fotografier och vattenprover, och uppföljning.

– Det kanske är en liten påverkan i det stora hela, men det är viktigt att detta följs upp, vi gör det mycket nära.

Monica Medina är en doldis, men har levt i Washingtons absoluta toppolitik i decennier. Hon har arbetat för de tre senaste demokratiska presidenterna, Bill Clinton, Barack Obama och Joe Biden, och för presidentkandidaterna Al Gore och Hillary Clinton. Hennes make Ron Klain är stabschef i Vita huset och har befunnit sig i politikens nav under lika långtid.

Joe Bidens stabschef Ron Klain, make till statssekreterare Monica Medina.
Joe Bidens stabschef Ron Klain, make till statssekreterare Monica Medina. Foto: Stefani Reynolds/AFP

Hon arbetar nu nära John Kerry, USA:s sändebud för klimatet, båda med placering på State department, det amerikanska utrikesdepartementet. Tillsammans med sin chef besökte hon Stockholm under klimatmötena i juni.

Kriget i Ukraina har påverkat den internationella klimatdebatten, men har också lyfts upp klimatet som en säkerhetspolitisk fråga. Det har klimatförändringarna egentligen alltid varit, menar Monica Medina, men först på senare år har de ramats in så – i hög grad tack vare ett stort antal internationellt och lokalt aktiva ledare på miljöområdet.

En säkerhetsfråga - och en klimatfråga - är också livsmedelsproduktionen.

Hur påverkas USA av den debatt som i ljuset av kriget förs om livsmedelsförsörjning?

– USA är ett stort land med en enorm jordbrukssektor. Vi kan vänta oss mer av osäkerhetsfaktorer, som krig, torka, bränder. Vi behöver fundera mer på hur vi skapar ett hållbart system - i viss mån gör vi förstås redan det. Kriget har satt ljus på livsmedlen, men frågan har varit central länge.

Hon fortsätter:

– Krigets påverkan är kortsiktig, klimatet stör jordbruket på lång sikt.

Hon vill se ett mer motståndskraftigt system i USA och ett mer regenerativt jordbruk som metoder som inte urlakar jordarna, och hon lyfter fram samarbeten mellan branschorganisationer och universitet om ökenspridning.

– Jag hoppas att USA kan vara ett generöst land, att vi ses som en världspartner.

Liksom John Kerry har frågor om hav och Arktis tagit mycket av Medinas tid, och korsningen internationell politik, juridik och hållbarhet, och hon tar upp övervakning och möjlighet att också beivra olagligt fiske på internationellt vatten, som ett exempel på korsningen mellan internationell politik, juridik och hållbarhet.

USA:s sändebud för klimatet, John Kerry, under sitt besök i Sverige.
USA:s sändebud för klimatet, John Kerry, under sitt besök i Sverige. Foto: Jessica Gow/TT

Trots det allvarliga läget säger Monica Medina optimistiskt att hon vill koncentrera sig på det positiva, på det som görs. Detta trots att utsläppen fortsätter att öka, inte tvärtom.

Medina är jurist, men har ägnat större delen av sin karriär åt miljö- och klimatfrågor. Vägen dit gick genom ett uppvaknande kring luftföroreningar, berättar hon, med en dotter som led av svår astma som liten.

– Att se henne kippa efter andan genom en maskin … det var förfärligt. Men det fick mig också att fundera över luftkvalitet och uppskatta sådant vi ofta tar för givet.

Men i det polariserade USA är lagstiftning ofta svår att få igenom i kongressen. Bidenadministrationen har en ambitiös agenda på klimatområdet, men inte heller den når över partigränserna.

– Jag tänker på den hårda splittringen varje dag, säger Monica Medina, men i stället för att kritisera sina politiska motståndare pekar hon på vägar framåt:

– Vi måste sy med de trådar som är gemensamma. Plastföroreningar är impopulära över hela världen: ingen vill fortsätta kasta engångsflaskor i plast, i den frågan är aktivister, organisationer, staten och näringslivet överens. Biologisk mångfald är ett annat område där det går att hitta enighet, och där pågår partiöverskridande arbete. Vi försöker se till att de förändringar vi gör institutionaliseras.

Med det menar hon att både näringsliv och allmänhet snabbt accepterar och rättar sig efter nya regelverk – det leder till varaktighet.

Monica Medina, amerikansk statssekreterare med ansvar för bland annat hav och internationella miljöfrågor.
Monica Medina, amerikansk statssekreterare med ansvar för bland annat hav och internationella miljöfrågor. Foto: Marcus Gustafsson/ TT

Men fossilindustriberoende, republikanskt styrda delstater som Texas och West Virginia lagstiftar om bojkott av bolag som undviker fossil energi, hur bemöter man det?

– Sådana initiativ företräder vissa intressen. På federal nivå ska vi lyssna på alla. Glöm inte att Texas också ligger i framkant inom förnybar energi, med enorma satsningar på sol och vind.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Joe Biden
John Kerry
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt