Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-18 04:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/vallokalsundersokningen-helt-jamt-i-tyska-valet/

VÄRLDEN

SPD blir preliminärt största parti i Tyskland

01:35. Valet i Tyskland blev en nagelbitare. Socialdemokraterna, SPD, blir största parti med knapp marginal före konservativa CDU/CSU.

Rösterna har räknats under hela natten i Tyskland. Vid 05-tiden på måndagsmorgonen visade det preliminära resultatet från rösträkningen att Socialdemokraterna SPD blir största parti och att kristdemokraterna CDU gör sitt sämsta val. Det är dock fortfarande för tidigt att säga om Olaf Scholz eller Armin Laschet blir nästa förbundskansler i Tyskland. Båda säger på söndagskvällen att de vill ha jobbet.

Vid 05-tiden på måndagen visar de preliminära resultaten från rösträkningen att socialdemokratiska SPD blir största parti, men det är fortfarande omöjligt att säga vem som kommer att efterträda Angela Merkel. Enligt siffror från både etermediebolaget ARD och public service-bolaget ZDF blir SPD största parti med 1,6 procentenheter före CDU/CSU, med 25,7 procent mot 24,1 procent. CDU gör därmed sitt sämsta val. SPD utropas som vinnare av tyska medier – men det är fortsatt oklart om partiet kommer sitta i regering.

I en tv-sänd valvaka där alla partiledarna medverkade gjorde både Olaf Scholz och Armin anspråk på jobbet som förbundskansler i Tyskland. Stämningen var avvaktande, då ingen riktigt vet vad som väntar eller vilka partier som kan ingå i ett regeringsunderlag.

Valvaka med samtliga partiledare.
Valvaka med samtliga partiledare. Foto: Sebastian Gollnow/AFP

Socialdemokraternas kanslerkandidat Olaf Scholz möttes av jubel och hyllades som en segrare när han talade inför partivänner.

– Tyskland har röstat för regeringsskifte, de vill se Olaf Scholz som förbundskansler. Vi är ett pragmatiskt parti som vet hur man regerar, sa han.

– Väljarna har röstat för ett samhälle präglat av respekt och en hållbar klimatpolitik.

CDU är på väg mot sitt sämsta val i partiets historia och ser ut att backa med mer än åtta procent jämfört med valet 2017. Partiledare Armin Laschet beskrev valrysaren som en ”exceptionell situation”. Han är inte nöjd med resultatet, men lovade att göra allt för att forma en koalition som leds av det kristdemokratiska partiet.

CDU-ledaren Armin Laschet.
CDU-ledaren Armin Laschet. Foto: Markus Schreiber

De gröna, som kan bli kungamakare, ser ut att få runt 15 procent. Partiet hade dock förhoppningar om mer.

– Den här gången räckte det inte, säger kanslerkandidaten Annalena Baerbock, som så sent som i våras ansågs ha relativt goda chanser att bli förbundskansler.

– Men vi har ett uppdrag för framtiden.

De gröna har sagt att de är redo att föra diskussioner med alla partier, även om man föredrar socialdemokratiska SPD.

Liberala FDP ser ut att få omkring 12 procent av rösterna. Partiledaren Christian Lindner ville i ge inte ge något entydigt svar på om han kan tänka sig att ingå i en SPD-ledd koalition när han medverkade i den tv-sända valvakan. Under valrörelsen har han inte lockats av en sådan lösning, men nu hänvisade han till att FDP medverkar många olika regeringskonstellationer i delstaterna.

Att förhandla fram en koalition kan ta veckor eller till och med månader. Efter valet 2017 tog det 172 dagar. Armin Laschet säger att han tror att tre partier för första gången kommer att regera tillsammans.

Vänsterpartiet Die Linke har gjort ett dåligt val. Partiet ser ut att ha halvera sitt väljarstöd jämfört med 2012 och ligger näras spärren på fem procent. Partiets företrädare kallar det ett ”hårt slag” och tror att man nu kan glömma samarbetet med SPD och De gröna som partiet hoppats på.

Även högerpopulistiska Alternativ för Tyskland (AFD) går mot ett sämre resultat än förväntat men partiledare Alexander Gauland gläder sig år att det gått dåligt för kristdemokraterna.

– Om Olaf Scholz blir förbundskansler måste CDU ändra riktning och då finns chansen att vi kan samarbeta med dem, säger Gauland, som tidigare var medlem i CDU.

I Berlin fördröjdes röstningen av långa köer. Alla som ställt sig i kön senast klockan 18 fick dock möjlighet att rösta.

– För mig är skattepolitiken och ekonomin viktigast. Jag vill inte ha några skattehöjningar, säger Frank Tacke, som själv var ute i god tid.

Berlinbon tycker att alla tre kanslerkandidaterna har gjort ett bra jobb, och att medierna varit onödigt kritiska.

– Rapporteringen om Armin Laschets skratt under översvämningskatastrofen och att Baerbock anklagades för plagiat var överdriven, säger han.

Efter 16 år som förbundskansler ställde Angela Merkel inte upp i valet. Hon är därmed den första kanslern som frivilligt drar sig tillbaka. Alla hennes föregångare har tvingats bort efter förlorade val.

Att Merkel lämnar den tyska politiken har präglat hela valrörelsen. Frågan som har överskuggat alla andra har varit vem som kommer att efterträda henne. Klimatet har varit den viktigaste sakfrågan.

CDU och dess bayerska systerparti CSU har lett de fyra senaste regeringarna – alla under Angela Merkel.

Armin Laschet har bitvis haft en motig valrörelse. På söndagen begick han ett fel som av tyska medier beskrivs som pinsamt när han röstade i sin hemstad Aachen  Süddeutsche Zeitung skriver att Laschet hade vikt valsedeln åt fel håll, så att det syntes vad han röstade på. Laschet kan på så sätt ha brutit mot valhemligheten, men hans röst ägodkännas.

Tyskland är Europas största ekonomi och landet har mycket stort inflytande i EU.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt