Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-24 14:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/varldens-maktigaste-kvinna-pa-vag-att-avga-tre-man-slass-om-toppjobbet/

Världen

Världens mäktigaste kvinna på väg att avgå – tre män slåss om makten

00:44. I december 2018 lämnade Angela Merkel ordförandeskapet i CDU under stående ovationer.

Hon har utsetts till världens mäktigaste kvinna av tidningen Forbes – 14 gånger. Valts till Tysklands förbundskansler fyra gånger, suttit på posten i över 15 år.

Än är det inte avgjort vem som ska fylla tomrummet efter Angela Merkel. Striden om att få leda hennes parti går nu in i sin avgörande fas.

Många av de unga vuxna som i år ska rösta för första gången kan inte minnas någon annan förbundskansler än Angela Merkel. Hon kom till makten 2005 och lämnade den aldrig. Förrän nu. När Tyskland går till val i september kommer Angela Merkel varken att leda partiet CDU eller kandidera till posten som förbundskansler. Partiledare blir i stället en gift medelålders man, född i västra Tyskland, med en lång politisk karriär bakom sig. Vad han heter är än så länge oklart.

Minns du Angela Merkels skakningar, sommaren 2019? Kanske inte. Men det fanns en tid före coronapandemin när förbundskanslern verkade dra sig tillbaka. Posten som partiledare var överlämnad till Annegret Kramp-Karrenbauer, även kallad Merkels kronprinsessa. Det kristdemokratiska partiet CDU gick igenom en kris. Såväl den nya partiledaren som den kvarvarande förbundskanslern var hårt kritiserade. Under sommaren hade Angela Merkel setts skaka i kroppen vid flera offentliga tillställningar, och även om hon hade försäkrat att hon mådde bra höll hon ovanligt låg profil under hösten som följde.

– Har förbundskansler Angela Merkel förtidspensionerat sig i smyg? frågade sig DN:s dåvarande Berlinkorrespondent Lina Lund i november 2019.

Så kom coronapandemin. Plötsligt var Merkel tillbaka.

När Tyskland går till val i september ställer Angela Merkel inte upp. Hennes parti CDU ska nu utse en partiledare som efterträder den kortvariga Annegret Kramp-Karrenbauer. Senare under våren utses en kandidat till posten som förbundskansler.
När Tyskland går till val i september ställer Angela Merkel inte upp. Hennes parti CDU ska nu utse en partiledare som efterträder den kortvariga Annegret Kramp-Karrenbauer. Senare under våren utses en kandidat till posten som förbundskansler. Foto: Michael Kappeler/AFP

Kanske berodde det på hennes utbildning i fysik. Videoklippet från i april, då förbundskanslern pedagogiskt förklarar smittspridningens logik hyllades runtom i världen. Kanske handlar det om att människor i kristider söker stabilitet. Eller om att flyktingfrågan, som fått många väljare att kritisera Angela Merkels ledarskap, under pandemin ägnats mindre uppmärksamhet. Men faktum är att förbundskanslern i april 2020 nådde sin högsta förtroendesiffra sedan valet 2017. 64 procent sa sig vara nöjda eller mycket nöjda med Angela Merkels arbete, enligt en mätning som ett av landets public service-bolag publicerade i början av april.

Även partiet CDU och systerpartiet CSU i delstaten Bayern vann mark i mätningarna under pandemiåret. I december 2019 hade 27 procent av den tyska befolkningen valt CDU/CSU, enligt en undersökning som ett annat public service-bolag publicerat. Ett år senare var andelen tio procentenheter högre – 37 procent.

Ursula Münch, professor i statsvetenskap, tror att tiden efter Angela Merkels avgång kommer att bli en övergångsperiod i politiken.
Ursula Münch, professor i statsvetenskap, tror att tiden efter Angela Merkels avgång kommer att bli en övergångsperiod i politiken. Foto: Privat

Ursula Münch, som är professor i statsvetenskap och direktör för akademin för politiska studier i tyska Tutzing, säger att kristdemokraterna lyckats vinna tillbaka väljare i mitten och till höger på det politiska spektrumet. I samband med flyktingmottagandet under hösten 2015, då CSU öppet krävde en striktare flyktingpolitik än den som Angela Merkel och CDU förde, förlorade partierna många väljare till högerextrema AfD och liberala Freie Demokratische Partei, FDP.

– Min bedömning är att dessa väljare å ena sidan är missnöjda med AfD och FDP och å andra sidan sätter högt värde på den beslutsamhet och det ledarskap som regeringen visade i början av pandemin, säger Ursula Münch.

Valet till Tysklands förbundsdag hålls den 26 september i år. För första gången sedan 2005 kommer Angela Merkel inte att kandidera till posten som förbundskansler. Flera politiska bedömare förutspår att stödet för CDU/CSU kommer att sjunka när väljarna till slut tar in att deras välbekanta ledare faktiskt inte kommer att vara kvar. Även i EU lämnar förbundskanslern, som senast för ett par veckor sedan var med om att driva igenom ett historiskt investeringsavtal med Kina, ett tomrum.

Så vad händer nu?

Först, den 16 januari, ska en ny partiledare för CDU utses. Partiledaren behöver inte bli den som partiet sedan utser till kandidat till förbundskanslerposten, men än så länge finns det bara två exempel på när det inte blivit så. Båda gångerna kom kanslerkandidaten i stället från CSU. Ingen av dem lyckades bli förbundskansler.

Annegret Kramp-Karrenbauer meddelade redan i februari förra året att hon kommer att lämna rollen som partiledare och inte heller kommer försöka bli partiets kandidat till förbundskanslerposten. Det innebär en ny chans för Friedrich Merz, som förlorade striden om partiledarskapet mot henne, att ta över.

Friedrich Merz leder i den senaste undersökningen som public service-bolaget ARD gjort. 29 procent föredrar Merz. Norbert Röttgen och Armin Laschet fick 25 procent vardera av rösterna.
Friedrich Merz leder i den senaste undersökningen som public service-bolaget ARD gjort. 29 procent föredrar Merz. Norbert Röttgen och Armin Laschet fick 25 procent vardera av rösterna. Foto: Frank Hoermann/Sven Simon

65-åriga Merz är populär bland de konservativa väljarna. I början av 2000-talet var han gruppledare för CDU och CSU i förbundsdagen, men lämnade politiken när Angela Merkel valdes till förbundskansler för första gången. Friedrich Merz hör till den del av partiet som kritiserat Merkel för att driva CDU mot mitten. Under sin paus från politiken satt han i flera bolagsstyrelser, bland annat för världens största investeringsbolag Blackrock.

Friedrich Merz är klar favorit i CDU:s ungdomsförbund. I samband med en omröstning i november, där Merz fick knappt 52 procent av rösterna, sa ordföranden Tilman Kuban att kandidaten står för beslutsamhet och tydlighet.

Om rollen som partiledare konkurrerar Friedrich Merz denna gång med två män. 59-åriga Armin Laschet stod bakom Angela Merkels flyktingpolitik hösten 2015, och ses som den av kandidaterna vars linje är mest lik den tidigare förbundskanslerns. I dag är han regeringschef för Tysklands folkrikaste delstat, Nordrhein-Westfalen.

Armin Laschet ställer upp med den populära hälsoministern Jens Spahn vid sin sida.
Armin Laschet ställer upp med den populära hälsoministern Jens Spahn vid sin sida. Foto: Rolf Vennenbernd/AFP

I februari förra året meddelade landets hälsominister Jens Spahn att han stöttar Armin Laschets kandidatur. Spahn är liksom Friedrich Merz populär bland de konservativa väljarna, vilket kan bredda gruppen som väljer att stödja Laschet.

Kandidat nummer tre heter Norbert Röttgen. 55 år gammal, liksom Merz och Laschet född i Nordrhein-Westfalen, liksom de båda andra engagerad i politiken sedan unga år. 2009 utsågs han till miljöminister, men tre år senare fick han sparken av Angela Merkel. Bakgrunden var ett katastrofalt valresultat i delstaten Nordrhein-Westfalen, där Norbert Röttgen ställde upp som CDU:s kandidat. I dag är han ordförande i utrikesutskottet i förbundsdagen.

Norbert Röttgen låg illa till i mätningarna för ett år sedan. Nu har vinden vänt.
Norbert Röttgen låg illa till i mätningarna för ett år sedan. Nu har vinden vänt. Foto: Sonja Wurtscheid/TT

Enligt en mätning som tidningen Spiegel gjorde i mitten av december är Röttgen favoritkandidat bland de tyska socialdemokratiska och gröna väljarna. Friedrich Merz är favorit bland CDU/CSU:s väljare och bland de som röstar på liberala FDP och högerextrema AfD. Armin Laschet ligger bäst till hos vänsterpartiet Linkes väljare, men även bland dem är han nummer två, efter Norbert Röttgen.

För den som inte har tysk inrikespolitik som specialintresse är det inte helt lätt att skilja de tre männen åt. Det märks i opinionsmätningarna, där stödet för de olika kandidaterna pendlat upp och ned under året. Ingen av de tre männen från västra Tyskland har lyckats nå samma breda stöd som Angela Merkel tidigare haft.

Det öppnar dörren för kandidat nummer fyra. Själv säger han att han inte vill lämna sin post som regeringschef i Bayern, men spekulationerna om att CSU:s partiledare Markus Söder ändå kommer att kliva fram som kandidat till förbundskanslerposten tystas inte så lätt.

Markus Söder är förtjust i den tyska karnevalstraditionen, en fest som ofta innefattar en tävling om vem som har den bästa maskeradkostymen.
Markus Söder är förtjust i den tyska karnevalstraditionen, en fest som ofta innefattar en tävling om vem som har den bästa maskeradkostymen. Foto: Daniel Karmann/TT

Under coronakrisen har Söder vunnit popularitet genom att kräva skarpa restriktioner. Med sin dramatiska retorik, sitt intresse för ambitiösa maskeradkostymer och sina stora planer för delstaten Bayern har han profilerat sig på ett sätt som varken Merz, Laschet eller Röttgen lyckats med.

Den 16 januari väljer 1001 CDU-politiker en partiledare, för första gången vid ett digitalt partimöte. Vem som blir CDU och CSU:s kandidat till förbundskanslerposten väntas avgöras i april.

Claudia Wiesner, professor i statsvetenskap som studerar frågor som rör europeisk integration vid högskolan Fulda, säger att det inte finns någon självklar efterträdare till Angela Merkel i EU.

– Merkel har lyckats skapa stabilitet, vilket har varit särskilt viktigt under den period då Donald Trump varit president. Emmanuel Macron vill gärna ta hennes plats, men han är en person som provocerar många, och han har inte varit med så länge. Kanske kan Ursula von der Leyen stabilisera unionen, men hon är ju ordförande i EU-kommissionen, inte i Europeiska rådet.

Claudia Wiesner, professor i statsvetenskap med fokus på europeisk integration, säger att Angela Merkel hanterat coronakrisen helt annorlunda än finanskrisen. – EU-samarbetet kräver solidaritet för att fungera. Det stödpaket som Angela Merkel varit med om att förhandla fram under coronakrisen var därför en positiv överraskning.
Claudia Wiesner, professor i statsvetenskap med fokus på europeisk integration, säger att Angela Merkel hanterat coronakrisen helt annorlunda än finanskrisen. – EU-samarbetet kräver solidaritet för att fungera. Det stödpaket som Angela Merkel varit med om att förhandla fram under coronakrisen var därför en positiv överraskning. Foto: Anke Peters

Vad händer då med Merkel själv?

Claudia Wiesner säger att förbundskanslern skulle kunna välja nästan vilken ledarroll som helst, men att hon tror att Merkel är redo att gå i pension. Professor Ursula Münch håller med.

– Jag tror att hon kommer att göra något som är svårt för oss att föreställa sig. Hon kommer dra sig tillbaka från offentligheten, säger hon.

Ämnen i artikeln

Tyskland
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt