Världens nya kalla krig står mellan USA och Kina

Ordkriget

”Konflikt och konfrontation” med USA är oundvikligt om de amerikanska ledarna inte väljer en ny väg. Kinas nya utrikesminister Qin Gang sparade inte på krutet när han höll sin första presskonferens i samband med Kinas folkkongress förra veckan. Några dagar senare frångick Kinas ledare Xi Jinping sin tradition att inte nämna USA vid namn och anklagade den amerikanska administrationen för att ”hålla tillbaka, omringa och förtrycka Kina”.

Utspelet från Peking speglar allt hårdare tongångar mellan världens två största ekonomier. Kina anser att allt USA gör syftar till att hålla tillbaka landets utveckling. USA anklagar Kina för spioneri och har infört sanktioner på export av högteknologi som halvledare. Dessutom har man varnat för att Kina planerar att leverera vapen för att stötta Ryssland i anfallskriget mot Ukraina. Kina har förnekat och svarat med att anklaga USA för att elda på kriget genom att skicka vapen till Ukraina.

Giftpilarna mellan öst och väst står i skarp kontrast till förhoppningarna om upptining i slutet av förra året. Då träffades Xi Jinping och Joe Biden på Bali. De båda ledarna log in i kameran när de skakade hand. De hade kommit överens om att förbättra kommunikationen. Den amerikanska utrikesministern Antony Blinken skulle besöka Peking. Men så siktades en kinesisk spionballong på amerikanskt territorium och sköts ned. Resan ställdes in och uppförsbacken mot ett närmande blev brantare.

Taiwan

Ingenstans är risken för en konflikt mellan USA och Kina så stor som i det demokratiska självstyret Taiwan. På senare tid har varningar från amerikanska generaler om en stundande invasion blivit alltmer högljudda. Enligt CIA har Xi Jinping beordrat armén att vara redo för en attack på Taiwan 2027. Samtidigt har den amerikanske presidenten flera gånger frångått en gammal praxis: att svara vagt på frågan om USA skulle försvara Taiwan vid en invasion. Vid flera tillfällen har Joe Biden svarat ja. Om han menar det han säger finns en risk för att Taiwan blir en krigsskådeplats med Kina och USA på var sin sida.

Kina pekar på att USA ställt sig bakom principen om ”ett Kina”, vilket i Pekings ögon innebär att Taiwan tillhör Kina. Den amerikanska tolkningen är medvetet grumlig. USA erkänner Kina och inte Taiwan diplomatiskt, men bidrar till Taiwans självförsvar.

Förra sommaren gav Kina en förvarning om hur ett anfall skulle kunna se ut genom en omfattande militärövning provocerande nära hamnar i Taiwan och i dess luftrum. Allt som får Taiwan att framstå som ett eget land irriterar Kina. Den här gången var det den amerikanska talmannen Nancy Pelosis besök i Taiwan, som den högst uppsatta amerikanen på 20 år, som rörde upp känslorna.

Pelosis efterträdare som talman, Kevin McCarthy, planerade att följa i hennes spår och besöka ön. Men av rädsla för Kinas reaktion kommer han att träffa Taiwans president Tsai Ing-wen i USA i stället.

Ryssland

Få världsledare har träffats så många gånger som Xi Jinping och Vladimir Putin. De har skrivit under avtal om samarbete vad gäller alltifrån försvar till handel. ”Vår vänskap saknar gränser,” förklarade de båda i samband med invigningen av OS i Peking 2022. Tillsammans delar de drömmen om en ny världsordning som inte styrs av USA-ledda väst.

Kina utger sig för att vara neutralt i Ukrainakriget. Men kommunistpartiets ledning vägrar att kalla den ryska invasionen för en invasion och anklagar Nato för att ha försämrat säkerhetsläget för Ryssland och därför bära ansvaret för kriget. Medan väst gör allt för att svälta ut Ryssland ekonomiskt ökar Kina importen av rysk gas och olja.

Nästa vecka väntas Xi Jinping resa till Moskva och träffa Vladimir Putin. Det blir över 40:e gången som de möts. Enligt uppgifter ska han efter mötet för första gången sedan kriget började prata med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Kina har på senare tid velat utmåla sig som en fredsmäklare. Men det är oklart hur Kina ska kunna presentera en lösning som Zelenskyj går med på och som inte förargar vännen Putin. Ukraina kräver att allt territorium som ockuperas av Ryssland ska lämnas tillbaka. Putin kan inte avsluta kriget utan att utropa någon form av seger.

Ekonomin

Inget land har tjänat mer på den internationella handeln än Kina under den stora globaliseringsvåg som pågått i årtionden. Konsumenter i hela världen har också dragit fördel när livet blivit billigare tack vare importerade produkter från Kina.

Kina hade gärna behållit globaliseringens fördelar från tiden innan Donald Trump införde handelstullar. Och innan USA såg till att västländer först förbjöd den kinesiska telekomjätten Huawei att bygga 5G-nät och sedan begränsade exporten av halvledare till Kina. I dag gäller striden TikTok.

USA anger säkerhetsskäl när man agerar mot sin strategiska rival. Kina talar om en medveten amerikansk taktik att trycka ned Kina för att hindra landets uppgång.

Nu gör sig Kina redo för nästa kapitel. Enligt Xi Jinping kommer världen att bli en mer fientlig plats de närmaste åren. Nationell säkerhet är prioriterat. Företag och invånare, alla, uppmanas skydda landet och partiet från yttre faror.

Därför är det Kinas mål att till stor del bli självförsörjande inom strategiska sektorer, som halvledare, samtidigt som världens ekonomier ska fortsätta att handla med Kina. Hur det nu ska gå ihop.

Internationella företag och länder vill slippa ta ställning mellan Kina och väst för att kunna fortsätta göra affärer med alla – men inser att de kan komma att tvingas välja sida.

Kina i världen

I dag vilar inte längre Kinas idé om framgång på den pragmatiska ekonomin, som omvärlden gärna godtog. Väst har förstått att handel inte automatiskt leder till demokrati i Kina. Xi Jinpings mandat att styra landet grundas i stället till stor del på ideologi, eftersom det är vad han bäst tror hjälper Kommunistpartiet att sitta kvar vid makten.

Den kinesiske ledaren vill sprida sitt sätt att se på världen på den globala arenan.

Hans vision är en unik och dominerande kinesisk röst i världen. Men också en förbättrad kinesisk förmåga att kommunicera på den internationella scenen. Målet är ökad respekt i världen.

I en första fas har strategin delvis slagit tillbaka. För ju mer Xi Jinping strävat efter att framhäva Kina som en supermakt, desto mer har det skrämt den demokratiska omvärlden. Som svarat med bland annat Aukus, säkerhetspakten mellan Australien, Storbritannien och USA.

Desto mer överraskande var Kinas lyckade roll som medlare mellan Saudiarabien och Iran nyligen. Efter sju års kyla mellan länderna återupprättar de efter intensiva samtal i Kina sina diplomatiska förbindelser.

Nu uppges Xi Jinping snart vara på väg till Moskva för att träffa Vladimir Putin. Därefter planerar den kinesiske ledaren, enligt läckta uppgifter i Kina, att på länk tala med Volodymyr Zelenskyj för första gången sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. För att försöka mäkla fred.

Dyker han upp personligen i Kiev ökar han insatserna.