Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-17 15:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/varldsbanken-libanon-bedrar-sitt-eget-folk-med-pyramidspel/

VÄRLDEN

Världsbanken: Libanon bedrar sitt eget folk med pyramidspel

Bild 1 av 2 Kön till ett av bagerierna i Beirut ringlar sig lång. Det redan krisande Libanon har drabbats hårt av uteblivna spannmålsleveranser från Ukraina.
Foto: Joseph Eid/AFP
Bild 2 av 2 4 augusti 2020 skakades Beirut av en enorm explosion i hamnområdet. Explosionen startade i en hangar lastad med 2 750 ton ammoniumnitrat. Över 215 människor dödades och tusentals förlorade sina hem.
Foto: -

Libanons långvariga ekonomiska depression har urholkat statens finanser och förmåga att förse det libanesiska folket med grundläggande samhälleliga tjänster såsom vatten, el och sjukvård.

I en ny rapport beskriver Världsbanken landets ekonomiska struktur som ett pyramidspel där det egna folket förlorar till förmån för landets elit.

Världsbanken har släppt en ny rapport om Libanons statliga finanser och om bankväsendets bedrägliga förfarande med vanliga människors pengar innestående på banken. Libanons politiker har i sitt försvar hävdat att landets tillgångar är ”heliga” – påståenden som Världsbanken i sin rapport avfärdar som en enda stor bluff.

Libanons ekonomiska härdsmälta har pågått i snart tre år. Åtta av tio libaneser kategoriseras som fattiga, rapporterar Reuters. Bankerna har satt i system att betala av skulder med pengar från nya investerare i stället för att använda pengarna till verkliga investeringar, enligt rapporten, publicerad på tvåårsdagen av den förödande explosionen i Beiruts hamn den 4 augusti 2020.

Banksystemet beskrivs som paralyserat och den libanesiska valutan har tappat omkring 95 procent av sitt värde sedan slutet av 2019. Utvecklingen är resultatet av en medveten och korrupt politisk strategi sedan inbördeskrigets slut 1991, enligt Världsbanken.

Libanesiska banker har lånat ut stora medel till staten, vilket har lett till enorma skulder. Rapporten slår fast att en ”betydande” andel av människors besparingar har försummats och spenderats de senaste 30 åren.

Raed Ell Hajj, en 30-årig lärare i Libanon, har inga besparingar på banken, men känner många som de senaste två åren inte har kunnat ta ut pengar från bankontot. Raed Ell Hajj säger till DN att det kollapsade banksystemet hindrar människor från att skicka pengar till sina barn som studerar utomlands och ibland inte har råd att inhandla det mest nödvändiga till hushållet.

Raed Ell Hajj har liksom många libaneser drabbats hårt av landets ekonomiska kris.
Raed Ell Hajj har liksom många libaneser drabbats hårt av landets ekonomiska kris. Foto: Privat.

– Människor har inte helt förlorat hoppet om att återfå sina pengar. Däremot har de behövt acceptera att en del av pengarna kommer att gå förlorade, eller att det skulle kunna ta tio år eller mer tills de återfås, säger han.

Så sent som i januari i år riktade Världsbanken hård kritik mot landets politiker och anklagade regeringen för att iscensätta landets katastrofala ekonomi.

”Förluster borde ha accepterats och burits av bankens aktieägare och stora kreditgivare... Detta borde ha gjorts i början av krisen och därigenom kunna begränsa den ekonomiska och sociala bördan”, skriver Världsbanken i rapporten.

För att få ordning på Libanons ekonomiska kris, har internationella initiativ och förslag till planer lagts fram. Men motstånd inifrån banksektorn och centralbanken har gång på gång satt käppar i hjulet för ett omtag i ekonomin.

Ämnen i artikeln

Libanon
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt