Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 14:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/allt-billigare-att-kora-bil-redan-innan-sankt-bensinskatt/

VETENSKAP | KOMMENTAR

Allt billigare att köra bil – redan innan sänkt bensinskatt

Foto: TT

Tvärtemot av vad man kan tro av debatten, har det blivit allt billigare att köra fossilbil de senaste åren. Nu blir det ännu billigare – och det lär slå mot Sveriges klimatarbete.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Det är lätt att bli chockad när man besöker en bensinstation nu. Priset vid pumpen är uppe och nosar på 18 kronor per liter på sina håll i Sverige. Någon minns kanske hur bensinen i början av 1990-talet kostade drygt 6 kronor. En smått otrolig skillnad vid en första anblick.

Och ja, bensin och diesel har blivit klart dyrare även om man justerar för inflation. 1990 års bensinpris på drygt 6 kronor hade varit drygt 10 kronor i dag. Sveriges bensinpris är också bland de högsta i Europa, även om exempelvis Finland, Danmark och Nederländerna har högre pris. Och dieseln är dyrast i Europa.

Men det ger också en felaktig bild om man avslutar analysen där. Om man tittar på prislappen för att köra bil som helhet, utkristalliserar sig en annan bild. Där kostnaden i stället har sjunkit stadigt de senaste decennierna.

Orsakerna är flera. För det första har själva bilarna sedan slutet av 80-talet blivit mycket mer bränslesnåla – även om svenskarna delvis kompenserar för det genom att köpa allt tyngre bilar (faktum är att den genomsnittliga bilen blivit 150 kg tyngre sedan 2008).

I alla olika regioner – från mycket avlägsen landsbygdskommun till storstad - har kostnaden för drivmedel minskat i relation till inkomsten sedan 2011.

Samtidigt har själva bilarna blivit allt billigare om man kontrollerar för inflation – medan svenskarnas reallöner stigit med 68 procent sedan slutet av 80-talet. Summa summarum: vi lägger allt mindre del av vår inkomst på bilkörande. När SvD Näringsliv räknade på saken för två år sedan, konstaterade de att svenskarna lade 35 procent mindre av sin inkomst på bensin 2016 jämfört med 1999.

Detta är i och för sig ett genomsnitt, och det brukar påpekas att bilden är annorlunda för en del av dem som bor på landsbygden. Många har inte tagit lika stor del av reallöneutvecklingen som exempelvis högutbildade stockholmare. Och många har kanske inte haft råd att köpa en ny bränslesnål bil.

Men en sammanställning från myndigheten Trafikanalys visar att även kostnaderna på landsbygden har gått ner, generellt sett. Myndigheten har tittat på vilka bilar svenskarna faktiskt äger – totalt 4,3 miljoner bilar finns med i analysen – och jämför kostnaden för drivmedel per mil i olika geografiska områden, allt från mycket avlägsna landsbygdskommuner till storstadskommuner.

Foto: Erik Simander/TT

Och ja, storstadsborna har sett körkostnaden minska mest – förmodligen som en konsekvens av att invånarna i städer har nyare och mindre bilar än dem på landsbygden. Men även i landsbygdskommuner har kostnaden sjunkit tydligt de senaste tio åren (sedan 2016 har den dock ökat marginellt, fram till 2019 som är det sista året i Trafikanalys rapport). Även de som har en äldre bil i dag har förmodligen inte samma bil som för 10-15 år sedan och har därför också dragit nytta av den teknikutveckling som lett till lägre bränsleförbrukning, påpekar Trafikanalys.

Och, viktigast av allt: i alla olika regioner – från mycket avlägsen landsbygdskommun till storstad - har kostnaden för drivmedel minskat i relation till inkomsten sedan 2011, enligt myndigheten. Det gäller även hos andelen av befolkningen med lägst inkomst.

En sammanställning från myndigheten Trafikanalys visar att även kostnaderna på landsbygden har gått ner, generellt sett.

Man måste förstås ha förståelse för upplevelsen vid bensinstationen, inte minst hos landets lågavlönade landsbygdsbor, men slutsatsen är samtidigt tydlig. Det har blivit allt billigare att köra fossilbil. Nu blir det ännu billigare.

Och det lär i sin tur slå mot Sveriges klimatarbete. Pris är inte det enda som styr efterfrågan på fossila bränslen, men det påverkar. Faktum är att Klimatpolitiska rådet, som utvärderar den samlade klimatpolitiken, redan i år gav rött ljus till regeringen när den valde att inte höja bensinskatten. Varje år följer bensinskatten BNP, men i år pausades det.

Pausningen motiverades med att bränslepriserna vid pump skulle stiga ändå, som en följd av ökad inblandning av dyrare biodrivmedel. Även under 2022 skulle skattehöjningen på bensin ha uteblivit, enligt planen. Nu blir det alltså mer än så – nu sänks skatten i stället. Räkna med rött ljus igen i nästa rapport från Klimatpolitiska rådet, även om sänkningen kanske får grönt ljus hos många besökare vid landets bensinpumpar.

Läs mer:

Så blir konsekvenserna för klimatet med nya budgeten

Ämnen i artikeln

Klimatet
Bensinpriset

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt