George Floyds död vid ett polisingripande förra året ledde till omfattande protester från Black lives matter i hela USA. Nu visar en ny studie av nästan 7000 poliser i Chicago mellan 2012 och 2015 att svarta poliser och kvinnliga poliser använder våld mer sällan än vita poliser och manliga poliser.

– Fler poliser från minoritetsgrupper och fler kvinnor leder till lägre andel stopp, gripanden och våld mot civila, särskilt svarta civila, säger Dean Knox, forskare i beräkningsvetenskap vid Wharton School of the University of Pennsylvania.

Resultaten presenterades vid konferensen för vetenskapsorganisationen American Association for the Advancement of Sciences, AAAS, och publicerades i tidskriften Science på torsdagen.

– Under 100 skift gör svarta poliser ungefär 15 färre stopp, två gripanden mindre och 0,1 färre våldsingripanden än vita poliser. Det motsvarar en minskning med 20 till 30 procent jämfört med det genomsnittliga antal stopp, gripanden och våldsingripanden som vita poliser gör, över hela staden, säger Roman Rivera, doktorand vid Institutionen för ekonomi vid Columbia University i New York.

För kvinnliga poliser är det framför allt användningen av våld som avviker.

– Kvinnliga poliser använder våld 0,1 färre gånger under hundra skift, jämfört med manliga. Det är nästan 30 procent mindre än männen, säger Roman Rivera.

Debatten om systematisk rasism inom den amerikanska polisen har pågått mycket länge.

– Det har funnits en oro för fördomar mot minoriteter inom poliskåren, som i många decennier bestod nästan uteslutande av vita män, säger Bocar Ba, ekonom vid University of California i Irvine.

Ett vanligt förslag är att problemen skulle minska med fler poliser med olika ursprung och annan hudfärg än vit, och fler kvinnliga poliser. Men fram tills nu har forskningen inte kunnat visa om det har någon effekt.

– Många tidigare studier har jämfört poliser som arbetar under helt olika förhållanden, och därför kommit fram till mycket otillförlitliga slutsatser, säger Bocar Ba.

Problemet har varit att få fram detaljerade data för att kunna jämföra hur poliser av olika ursprung och kön agerar under samma förhållanden och i samma områden.

– Hittills har det varit extremt svårt att kunna jämföra äpplen med äpplen, eftersom polismyndigheterna inte gärna släpper ifrån sig de data som krävs, säger Bocar Ba.

Han och hans medarbetare ägnade flera år åt att begära ut handlingar. Till slut fick de tillgång till uppgifter om nästan tre miljoner polisskift och en och en halv miljon polisingripanden under fyra år i Chicago, en starkt segregerad stad med en historia av rasmotsättningar mellan invånare och polis. Där fanns detaljerna forskarna behövde.

– Vi kan till exempel se att klockan 8 den 3 november 2012 stoppar en manlig polis som är hispanic och har 14 års erfarenhet en svart civilperson för misstänkt beteende, säger Roman Rivera.

Dessutom har forskarna uppgifter om alla skift polisen har arbetat utan att göra några ingripanden, vilket är avgörande för att få fram riktiga resultat.

– Vita poliser stoppar i genomsnitt fler, griper fler och använder mer våld än svarta och hispanics, under samma förhållanden. Skillnader som finns beror framför allt på färre ingripanden och mindre våld mot svarta civila, säger Roman Rivera.

Forskarnas data visar också att skillnaderna främst gäller lindriga brott med lågt straffvärde.

– Om våra data inte hade visat på skillnader i beteenden mellan grupperna skulle vi ha dragit slutsatsen att arbete för ökad mångfald i polisen sannolikt inte skulle ha någon effekt, säger Dean Knox.