Under den sista dagen av 2019 fångade WHO:s Kinakontor upp ett meddelande om ett kluster av atypiska lunginflammationer. Det var det första tecknet på ett nytt virus, som någon gång under senhösten hoppade över från djur till människor. Exakt när utbrottet började kanske vi aldrig får veta. Men under december började människor i Wuhan insjukna.

En vecka in på det nya året konstaterades att det var ett nytt virus ur familjen coronavirus som orsakat utbrottet. Det är en stor grupp virus, där sju kan smitta människor. Fyra av dem orsakar främst förkylningar, men de ligger också bakom de betydligt allvarligare sjukdomarna sars och mers.

Trots att Kina vidtog vad som vid denna tid ansågs vara extrema åtgärder och satte miljonstäder i karantän var det för sent. Viruset började spridas över världen under januari. Dagen efter att WHO klassat utbrottet som ett internationellt hot mot människors hälsa, organisationens högsta larmnivå, fick Sverige sitt första konstaterade fall.

Viruset började spridas i samhället på andra ställen i världen och större utbrott rapporterades från Iran, Italien och Sydkorea nästan samtidigt. Världen chockades av de dramatiska bilderna från Lombardiet i Italien, där sjukvården överbelastades av den kraftiga spridningen och läkare tvingades välja vilka patienter de skulle försöka rädda. Kommande veckor stängde en stor del av världens länder ner helt eller delvis, men inte Sverige.

Den 11 mars kallade WHO slutligen utbrottet för en pandemi. Då hade fler än 100.000 fall i fler än 100 länder rapporterats. Men bara fyra länder stod för 90 procent av fallen. I dag har fler än 70 miljoner fall rapporterats i världen, men det verkliga antalet antas vara mycket högre än så. Fler än 1,6 miljoner människor har avlidit.

Att världen skulle drabbas av en ny pandemi var väntat, de är en del av mänsklighetens historia. Bara de senaste hundra åren har vi haft fyra pandemier orsakade av nya influensavirus. Detta var den första pandemin orsakad av ett coronavirus.

Det här året kan ha känts förvirrande. Kunskapsläget har växt i realtid och forskardebatten, som stundtals varit mycket hätsk, har hållits för öppen ridå. Coronavirus var inte särskilt väl utforskade före 2020, men under året har forskare, läkare och andra experter kraftsamlat för att ta reda på så mycket som möjligt om det nya viruset, sars-cov2, och sjukdomen covid-19.

Vi vet nu att många drabbas lindrigt av viruset, men äldre har en mycket hög risk för att bli svårt sjuka och dö. Särskilt förödande blir det när smittan tar sig in på äldreboenden. Varför somliga som inte varit särskilt sjuka drabbas av långvariga symtom är ännu oklart. Barn blir däremot oftast inte särskilt sjuka, även om ett fåtal kan drabbas av en svår multiinflammation. De är inte heller motorn i smittspridningen, även om äldre barn smittar mer än yngre.

Vi har också lärt oss att viruset sprids lättare när människor umgås inomhus under en längre tid i dåligt ventilerade miljöer. I vilka situationer som viruset kan bli luftburet är dock inte helt klarlagt. De flesta som blir smittade får ett skydd mot en ny infektion åtminstone under ett halvår, men kanske längre. Människor börjar smitta tidigt i sin sjukdom, till och med någon dag innan de insjuknar. Det har gjort spridningen av covid-19 svår att stoppa.

Det nya viruset har vissa likheter med influensavirus, som hur svårighetsgraden kan variera från asymtomatisk till svår sjukdom och död, samt den tidiga smittspridningen. Men fler blir svårt sjuka och dör av covid-19 än av en influensa, särskilt äldre. En stor skillnad handlar om hur virusen sprids. Medan en influensa sveper genom befolkningen så spreds det nya viruset ojämnt över världen, men också ojämnt inom länder, under våren. Stockholm drabbades mycket hårt, medan Skåne klarade sig mycket bättre. De flesta med covid-19 smittar inte någon alls, medan ett fåtal smittar många. Fenomenet kallas superspridning och har varit betydelsefullt för utvecklingen av pandemin. Eftersom de flesta modeller för hur smittspridningen kunde komma att utvecklas var baserade på influensaspridning som sprids jämnare slog modellerna ofta helt fel. Många människor dog i Sverige under våren, men långt ifrån de 96.000 som en modell hävdade.

Viruset har överraskat oss många gånger. Experterna hade trott att viruset skulle fortsätta spridas i kluster som skulle vara lättare att begränsa. Men viruset kom tillbaka under hösten i en kraftig andra våg. Det finns inga tydliga mönster i spridningen. En del länder som klarade sig från den värsta smittspridningen under våren drabbades hårt under hösten. Länder som hade en tuff vår har också haft en tuff höst. Trots hårda åtgärder har smittspridningen fortsatt i högt tempo. Människor är trötta på pandemin och inte lika rädda. Men viruset är också mycket mer säsongsbundet än vad WHO först trodde. Vad den nya mutationen som upptäcktes i Storbritannien innebär vet vi ännu inte.

Det har varit ett tungt år. Våra liv har förändrats kraftigt av pandemin och åtgärderna mot smittspridningen. Konsekvenserna av att fokusera enbart på en sjukdom kan komma först senare, men experter varnar för fattigdom, svält och fler dödsfall i andra sjukdomar i pandemins spår. Vi måste lära oss att leva med viruset, utan att låta det sprida sig obehindrat. Det är en utmaning att hitta de åtgärder som gör stor skada på viruset och samtidigt liten skada på människors liv.

Men det finns ljusglimtar. Läkarna har lärt sig hur man behandlar sjukdomen bättre, med blodförtunnande medel och syrgas. Redan godkända läkemedel som dexametason har visat sig minska dödligheten.

Men den största forskningsbedriften under detta år är vaccin. På mindre än ett år har flera mycket effektiva vaccin mot covid-19 utvecklats, tack vare att läkemedelsbolag, myndigheter, regeringar och andra organisationer samarbetat för att skynda på alla forskningsfaser. Så snabbt har det aldrig gått förut. Särskilt betydelsefullt var att virusets arvsmassa kartlades och blev tillgänglig för all världens forskare redan den 10 januari.

Trots vaccin är det nya viruset här för att stanna. Det är svårt att tro att vi kommer att kunna utrota det, det sprids alldeles för lätt och kan gömma sig i djur. Ingen vet hur nästa år blir, det här viruset har överraskat oss förut och det kan göra det igen. Men vi har lärt oss mycket om viruset och sjukdomen, det kommer att hjälpa oss framöver. Och med effektiva vaccin i verktygslådan kommer 2021 att bli lättare än 2020, det vågar jag lova.