Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-17 05:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/amina-manzoor-experterna-delade-om-hur-vaccinet-ska-anvandas-pa-basta-satt/

Vetenskap

Amina Manzoor: Experterna delade om hur vaccinet ska användas på bästa sätt

Vaccindoser i en låda.
Vaccindoser i en låda. Foto: Kurt Desplenter/TT

Högt skydd till få, eller lägre men ändå visst skydd till många. Frågan om hur vaccin mot covid-19 ska användas för största möjliga nytta delar experterna.

Det finns nu två godkända vaccin mot covid-19 i EU. På onsdagen godkände EU-kommissionen Modernas vaccin. Med två vaccin kommer EU-länderna att varje vecka få fler vaccindoser och kan därför vaccinera snabbare. Men tillgången på vaccin är fortfarande begränsad, det tar tid att producera de miljarder doser som världen behöver. Därför får länder vaccinleveranser kontinuerligt och det beräknas ta många månader innan alla doser som beställts har levererats. Dessutom krävs två doser med tre till fyra veckors mellanrum. Det kommer alltså att ta tid innan alla kan vaccineras. Samtidigt kämpar många länder med en mycket hög smittspridning.

Den här utmaningen har lett till diskussioner om hur vaccinerna kan användas för största möjliga nytta. Det har till exempel diskuterats vilka grupper som ska vaccineras först, äldre eller sjukvårdspersonal. Men det finns också en vetenskaplig debatt om det går att använda de doser som finns på ett mer optimalt sätt.

Storbritannien har till exempel beslutat att det går att vänta med den andra dosen i upp till tolv veckor och istället prioritera att fler får en första dos. Andra länder överväger också ett förlängt intervall mellan den första och den andra dosen, men bara upp till sex veckor. Vissa experter har också föreslagit att bara vaccinera med en dos eller att använda en halv dos. Syftet är att ge så många som möjligt skydd på så kort tid som möjligt, även om att antalet doser är begränsat.

De första doserna av Pfizer/Biontechs vaccin användes Skåne i mellandagarna.
De första doserna av Pfizer/Biontechs vaccin användes Skåne i mellandagarna. Foto: Petter Arvidsson/Bildbyrån

De vaccin som är godkända i nuläget ska ges i två doser, med tre till fyra veckors mellanrum. Pfizer/Biontech och Modernas mRNA-vaccin har båda gett mycket högt skydd i de kliniska studierna, omkring 95 procent. Men även en dos ger ett visst skydd. När det gäller Pfizer/Biontechs vaccin var skyddet drygt 50 procent mellan den första och andra dosen. Men det tar lite tid för kroppens immunförsvar att komma igång. Om man utesluter de infektioner som inträffade de två första veckorna efter den första dosen blir skyddet nästan 90 procent mellan dag 15 och 21, enligt en beräkning från Public Health England.

Detta är så klart lockande. Nästan lika högt skydd med bara en dos av vaccinet. Fler skulle kunna vaccineras i detta kritiska läge. Och när det är dags för den andra dosen har troligtvis smittspridningen minskat men också tillgången på vaccin ökat.

Men den här strategin innebär också stora risker. Det finns en del osäkerheter med beräkningen av hur högt skyddet är efter en dos. Dessutom vet ingen hur långvarigt skyddet är. Pfizer har sagt att det saknas data för att skyddet varar efter 21 dagar, man har inte undersökt vilket skydd bara en dos ger. Det kan vara längre än så, men det finns också en risk att skyddet snabbt minskar efter ytterligare några veckor, om man inte får den andra dosen. Det finns också en oro att en dos inte ger tillräckligt skydd hos äldre. Forskare har även uttryckt oro för att detta i värsta fall kan leda till vaccinresistenta virusmutationer. Strategin kan också ge fler smittade i slutänden, om de som bara fått en dos av vaccinet tror att de är skyddade när de i själva verket inte är det. Dessutom kan det leda till sämre förtroende för vaccin över lag om många som är vaccinerade ändå blir sjuka.

Ska man ta det säkra före det osäkra och vaccinera ett fåtal men ge dem ett dokumenterat högt skydd, eller chansa?

Det är alltså ingen enkel fråga. Smittspridningen är mycket hög och i många länder kämpar sjukvården med att ta hand om alla svårt sjuka. Ska man ta det säkra före det osäkra och vaccinera ett fåtal men ge dem ett dokumenterat högt skydd, eller chansa och vaccinera många med lägre skydd och samtidigt riskera att skyddet minskar efter några veckor?

Experterna är inte överens. Somliga tycker att det enda rätta i den svåra situation som råder är att chansa. Andra att riskerna är för höga.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA avråder från en förändring av vaccinationsschemat. WHO:s expertgrupp Sage rekommenderar att Pfizer/Biontechs vaccin ges i två doser med tre till fyra veckors mellanrum beroende på de data som finns. Men med tanke på den höga smittspridningen i vissa länder kan den andra dosen senareläggas med några veckor. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har sagt att den andra dosen inte bör ges senare än sex veckor. Och Storbritannien planerar som sagt att vänta ännu längre.

Inget alternativ är optimalt i dagsläget och precis som så många gånger under den här pandemin måste svåra beslut fattas på osäkra data.

Ämnen i artikeln

Vaccination
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt