Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-20 23:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/bestanden-av-vilda-ryggradsdjur-har-minskat-kraftigt/

Vetenskap

Bestånden av vilda ryggradsdjur har minskat kraftigt

Antalet havslädersköldpaddor i Costa Rica har minskat kraftigt.
Antalet havslädersköldpaddor i Costa Rica har minskat kraftigt. Foto: Shirley Bahadur/AP

Bestånden av vilda ryggradsdjur har minskat med drygt två tredjedelar sedan 1970-talet. Orsakerna är bland annat avskogning, ohållbart jordbruk och handel med vilda djur, visar ny rapport. ”Vi är på väg in i det sjätte massutdöendet”, säger en expert.

Den biologiska mångfalden är alltmer hotad. Populationerna av vilda däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur har i genomsnitt minskat med 68 procent mellan 1970 och 2016, som är det senaste året då det finns officiell statistik.

Det visar Världsnaturfondens, WWF:s, Living Planet Report som har granskat tillståndet för 20.811 populationer av 4.392 arter av vilda ryggradsdjur över hela världen.

– Vi är nu i en akut situation och på väg in i det sjätte massutdöendet, säger Louise Carlsson, biolog och naturvårdsexpert på WWF.

Sötvattenmiljöerna har drabbats värst där undersökta populationer i genomsnitt har minskat med 84 procent. Fiskar, groddjur och kräldjur är mest utsatta.

– De tydligaste förändringarna är i Syd- och Centralamerika samt i Karibien, där populationerna fallit med hela 94 procent, säger Louise Carlsson.

I Europa och Centralasien har bestånden i snitt minskat med 24 procent, i Asien och Stillahavsområdet 45 procent och i Afrika 65 procent.

Rapporten anger fem huvudorsaker till de stora minskningarna: Livsmiljöer försvinner när orörda naturmiljöer omvandlas till jordbruksmark, arter överexploateras genom fiske, jordbruk och skogsbruk, klimatförändringen, invasiva arter och föroreningar.

– Omvandlingen av skog, gräsmarker och savanner till jordbruksmark eller betesmark för köttproduktion är en stor anledning till den kraftiga minskningen i Sydamerika, säger Louise Carlsson.

– Norra halvklotet, Europa och Nordamerika, har haft en stor förlust av biologisk mångfald tidigare och börjar därför från en redan låg nivå. Därför ser inte förlusten lika dramatiskt ut där.

Populationen av den kinesiska stören i Yangtzefloden minskade med 97 procent mellan 1982 och 2015 främst på grund av dammbyggen. Bestånden av havslädersköldpadda i Costa Rica har i genomsnitt minskat med 84 procent mellan 1995 och 2011 på grund av jakt, bifångst och förlust av livsmiljöer.

Enligt rapporten ökar trycket på naturresurserna konstant och mänskligheten lever som om vi hade 1,6 planeter. De citerar den rapport som FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES, kom med förra året som konstaterade att så mycket som 75 procent av planetens landyta, 66 procent av haven och 85 procent av våtmarkerna förändrats kraftigt av människan. Sedan 1970-talet har världens befolkning fördubblats. Produktionen av jordbruksprodukter, fisk, bioenergi och användningen av fossila bränslen har ökat under samma tid.

Men det går att vända utvecklingen genom bland annat riktade åtgärder som naturskydd och restaurering av natur som exempelvis våtmarker.

– Det viktigaste är naturvårdsinsatser men det är först när vi har en kombination med hållbar produktion av mat, med mindre kött och mindre matsvinn som de får mest effekt.

Skyddade områden och till exempel stopp för jakt eller fångst har på sina håll gett ökade bestånd. Svartfenad revhaj har ökat med 360 procent i ett bestånd i Australien. Jättepandan i Kina och tigern har också haft en positiv utveckling. I haven har valar som blåval och knölval också ökat

WWF för fram en kravlista till politiker för att stoppa den negativa utvecklingen: Skydda minst 30 procent av land och hav. Öka insatser för att återskapa natur. Stoppa förlusten av arter. halvera fotavtryck från konsumtion och produktion genom att totalt ställa om användning av mark och vatten.

– I Sverige går det bra för vissa däggdjur och rovfåglar men det går sämre för andra fågelarter, fjärilar och mossor. Det som har störst inverkan är avverkning av skog och att jordbruksmarker växer igen.

Minskningen av den biologiska mångfalden syns även i Sverige. När Artdatabanken i våras presenterade sin lista över hotade arter var 22 procent rödlistade, en ökning med 11 procent sedan den förra listan presenterades för fem år sedan då 19 procent var rödlistade.

– Utan den biologiska mångfalden kan vi inte leva. Den är grunden till vår existens och välbefinnande, utan den riskerar vi hälsa, jobb och hållbar ekonomi.  Den är även viktigt för att vi ska kunna hantera ett varmare klimat, då den bidrar till motståndskraftiga ekosystem, som också kan ta upp växthusgaser, säger Louise Carlsson.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Miljö
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt