Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-27 08:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/bilden-pa-det-svarta-halet-i-vintergatans-mitt/

VETENSKAP

Bilden på det svarta hålet i Vintergatans mitt

1 min 59 sek. För första gången har forskare fångat det svarta hål som länge misstänkts finnas i hjärtat av vår galax. Forskare har länge observerat stjärnor i omlopp runt något osynligt, kompakt och massivt i mitten av Vintergatan, vilket tolkats som ett svart hål.

För första gången har vi fått se en bild av det svarta hålet i Vintergatans mitt. Det är också ett bevis på vad mänskligheten kan åstadkomma när vi samarbetar över gränser, och ett test för att se om våra fysikteorier håller även under universums mest extrema förhållanden.

– Nu, i denna stund, har vi det första direkta beviset för att det finns ett supermassivt svart hål i mitten av vår galax, säger Sara Issaoun från Radboud University i Nederländerna.

Hon var en av talarna på torsdagseftermiddagen när astronomer från Event horizon telescope presenterade den första bilden av det svarta hålet i Vintergatans mitt, vid sju presskonferenser på olika språk som hölls samtidigt över hela jordklotet: i München, Mexiko city, Santiago de Chile, Shanghai, Taipei, Tokyo och Washington DC.

På plats vid presskonferensen i München var Reinhard Genzel, som tillsammans med Andrea Ghez fick Nobelpriset i fysik 2020 för att ha visat att det finns ett supermassivt objekt i Vintergatans centrum. Men det är först med bilden från Event horizon telescope som vi kan vara säkra på att det verkligen är ett svart hål som hela vår galax roterar kring.

Ett svart hål

Ett svart hål har så stark dragningskraft att ingenting, inte ens ljuset kan lämna det. I hålet mitt finns en punkt som kallas singularitet där gravitationen är oändligt stor, naturlagarna bryter samman och tiden tar slut.

Ett svart hål
Grafik: Jenny Alvén, Helena Shutrick. Text: Maria Gunther.

Ett svart hål har så stark dragningskraft att inte ens ljuset kan lämna det. Namnet Event horizon, eller händelsehorisont, är gränsen runt ett svart hål. Allt som passerar den kommer att falla ned och försvinna, och därför kan vi varken se händelsehorisonten eller vad som finns bortom den.

Men området alldeles utanför, som kallas det svarta hålets skugga, är möjligt att se.

Det behövs ett riktigt stort teleskop för att få tilltäckligt hög upplösning för att kunna studera det svarta hålet i Vintergatans mitt. Upplösningen motsvarar att kunna se ett äpple på månens yta. Event horizon telescope har kopplat samman åtta radioteleskop i Nord- och Sydamerika, Europa, Hawaii och Antarktis som tillsammans blir som ett teleskop som är lika stor som jorden.

År 2019 presenterade Event horzion telescope den första bilden någonsin av ett svart hål, en bedrift som tidskriften Science utsåg till det största vetenskapliga genombrottet 2019.

Då var det det svarta hålet i mitten av galaxen Messier 87, 55 miljoner ljusår bort i stjärnbilden Jungfrun, som astronomerna hade lyckats avbilda. Men Event horizon telescope har redan från början också haft som mål att ta en bild av det supertunga svarta hålet i mitten av vår egen galax Vintergatan.

– Precis som man vill veta vad som finns i området där man bor vill vi veta vad som finns i den här galaxen som vi är en del av, säger säger Jonas Enander, lärare i fysik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, som tidigare forskat i kosmologi och nu skriver en bok om svarta hål.

Att ta bilden av det svarta hålet i Vintergatan var också svårare, eftersom hålet hela tiden roterar och förändras.

– Det är som att försöka ta ett tydligt foto av ett barn som springer omkring på natten, säger José Gómez vid Instituto de Astrofísica de Andalucía i Spanien.

Den första bilden av det supermassiva svarta hålet i mitten av Vintergatan. Ljuset visar den starkt lysande gas som omger det svarta hålet och som böjs av i märkliga banor av hålets enorma gravitation. Astronomerna kallar det för det svarta hålets skugga.
Den första bilden av det supermassiva svarta hålet i mitten av Vintergatan. Ljuset visar den starkt lysande gas som omger det svarta hålet och som böjs av i märkliga banor av hålets enorma gravitation. Astronomerna kallar det för det svarta hålets skugga. Foto: Event horizon telescope

Att sammanställa data från de olika teleskopen till bilden är ett omfattande arbete, och därför har det tagit nästan fem år att få bilden klar. Hårddiskar med data måste först transporteras till samma ställe, då det är alldeles för stora mängder för att kunna överföras via nätet. För Sydpolsteleskopet på Antarktis fick astronomerna vänta tills polarnatten var över och flygplan åter kunde landa och flyga därifrån.

– Det är ett internationellt samarbete att se svarta hål. Folk i hela världen är inblandade. I dessa tider kan det vara värt att påminna om de svarta hålen får människor att samarbeta över nationsgränserna, säger Jonas Enander.

Nu kan astronomerna testa om fysikteoriernas förutsägelser stämmer även nära en så extrem plats som ett svart hål, där gravitationen är så stark att själva rumtiden böjs, och ljuset går i bana runt en himlakropp, precis som bilden från Event horizon telescope visar.

– Svarta hål är tidens och rummets yttersta gränser. Självfallet vill man se vad som händer där, säger Jonas Enander.

Läs mer:

Allt du vill veta om svarta hål

Maria Gunther: Nobelpristagarna har avslöjat universums mörkaste hemligheter

Maria Gunther: Därför kan jag inte sluta titta på bilden av monstret i galaxen Messier 87

Så lyckades astronomerna fånga ett svart hål på bild

Ämnen i artikeln

Rymden
Astronomi
Nobelpriset
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt