Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-22 12:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/den-svenska-klimatopinionen-sticker-ut-mot-andra-lander/

VETENSKAP

Den svenska klimatopinionen sticker ut mot andra länder

Kraftiga regn och översvämningar drabbade Gävleborgstrakten i augusti i år. På bilden högskolan i Gävle.
Kraftiga regn och översvämningar drabbade Gävleborgstrakten i augusti i år. På bilden högskolan i Gävle. Foto: Pernilla Wahlman

I en ny undersökning sticker Sverige ut som det land där minst andel i befolkningen oroar sig för att klimatförändringarna ska drabba dem personligen. Samtidigt utmärker sig svenskar i tron på att en klimatomställning i huvudsak blir gynnsam för ekonomin.
Håller svenskarna på att bli klimatoptimister?

– Vi tror på klimatvetenskapen, men däremot tänker nog många att det kommer att dröja innan klimatkrisen blir kännbar i Sverige, säger Mikael Klintman, professor i sociologi.

Samtidigt som 2021 präglats av extremväder med värmeböljor, skogsbränder och översvämningar kommer signaler om att svenskar oroar sig mindre för klimatet.

Enligt en ny internationell undersökning från den amerikanska tankesmedjan Pew Research Center är Sverige det land där folk känner minst klimatoro för egen del. Bara 15 procent av svenskarna är mycket oroade för att klimatförändringarna någon gång ska drabba dem personligen – att jämföra med till exempel 57 procent av grekerna, 46 procent av spanjorerna och 42 procent av italienarna. Nästan dubbelt så många amerikaner som svenskar är mycket oroade.

Sverige är även det land som uppvisar störst generationsklyfta när det gäller klimatoro. 65 procent i åldern 18–29 år är oroade över att klimatförändringarna ska påverka dem personligen, jämfört med 25 procent av 65-plussarna – något som vid den digitala presentationen av rapporten under tisdagskvällen kommenterades med att Sverige också är hemland för ”en viss ung klimataktivist”.

Undersökningen har genomförts i sammanlagt 16 länder med avancerade ekonomier under våren, det vill säga innan årets sommar med skogsbränder, torka, översvämningar och orkaner.

Resultatet är i linje med andra aktuella undersökningar. Enligt en undersökning från Europaparlamentet tillhör Sverige nu den minoritet av EU-länder där folk anser att klimatfrågan inte är den viktigaste politiska frågan.

I Naturvårdsverkets rapportAllmänheten om klimatet 2021” säger sig färre svenskar ha dåligt samvete för klimatet jämfört med 2018 och 2015.

I en stor internationell undersökning bland befolkningen i G20-länderna är i genomsnitt 58 procent mycket oroade över tillståndet på jorden, jämfört med 40 procent i Sverige.

Även en global undersökning från Reuters Institute förra året visar att Sverige sticker ut från världsgenomsnittet: 69 procent av de svarande, men bara 50 procent av svenskarna, ansåg att klimatet är ett mycket allvarligt eller extremt allvarligt problem.

Betyder detta att svenskars engagemang för klimatet sviktar?

Inte nödvändigtvis. Det finns rapporter som pekar ut en motsatt tendens. Europaportalen har gjort en undersökning som visar att svenskar är mest oroliga för klimatet i EU. Enligt en undersökning från WWF känner svenskar en ökad oro för klimatet och naturen under pandemin och en undersökning från Novus visar att miljö- och klimatpolitik blivit viktigare för svenskar under sommaren.

Så hur ska de motstridiga resultaten tolkas? De senaste åren har många europeiska länder drabbats hårt av skogsbränder och översvämningar. En möjlig förklaring är att svenskarnas klimatengagemang inte har gått ner, utan att omvärldens har kommit i kapp. Det tror Sverker Jagers, professor i statsvetenskap med inriktning mot miljöpolitik.

– Det generella mönstret är att Sverige brukar ligga ganska högt i undersökningar om klimatengagemang. När då en allvarlig oro över klimatet stiger i övriga delar av världen närmar sig andra länder Sverige, säger Sverker Jagers.

Sverker Jagers, professor i statsvetenskap med inriktning mot miljöpolitik vid Göteborgs universitet.
Sverker Jagers, professor i statsvetenskap med inriktning mot miljöpolitik vid Göteborgs universitet. Foto: Emelie Asplund

Mikael Klintman är professor i sociologi och författare till boken ”Knowledge resistance”, som handlar om människors inställning till obekväma fakta. Även han pekar på att Sverige har farit mindre illa av extremväder än många andra länder i Europa.

– När det uppstår en apokalyptisk stämning nära där folk bor brukar det rassla till i undersökningar kring klimatoro, säger Mikael Klintman.

Förändrade beteendemönster under pandemin kan också förklara varför vissa undersökningar ger ett lågt utslag på klimatoro. Enligt Naturvårdsverkets rapport ”Allmänheten om klimatet 2021” ser sig fler svenskar som klimatengagerade i dag jämfört med 2018.

– Fler av oss känner att vi har blivit duktigare på att minska klimatbelastningen. Den här känslan har sannolikt vuxit sig starkare under pandemin, då det inte gick att flyga. Kanske känner man då mindre klimatskam, och tycker att man personligen redan har gjort vad man kan, säger Mikael Klintman.

Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds universitet och författare till boken ”Knowledge resistance”, som handlar om människors inställning till obekväma fakta.
Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds universitet och författare till boken ”Knowledge resistance”, som handlar om människors inställning till obekväma fakta. Foto: Kennet Ruona

Att jämföra en svårfångad känsla som klimatoro mellan olika länder är heller inte lätt, framhåller Sverker Jagers. Han menar att man egentligen behöver ställa opinionen i relation till den faktiska politik som bedrivs:

– Få länder har en lika ambitiös klimatlag som Sverige. Oavsett om det finns en stark eller svag opinion för klimatfrågan finns det i Sverige stora möjligheter att genomföra klimatpolitik utan att folk sätter på sig gula västar och går ut på gatorna.

Enligt 2019 och 2020 års SOM-undersökningar från Göteborgs universitet är en av 20 svenskar – sex procent – klimatförnekare. 75 procent av befolkningen ställer sig bakom påståendet att klimatförändringarna är orsakade av människan. Varken Mikael Klintman eller Sverker Jagers tror att en ökad misstro till klimatvetenskapen skulle ligga bakom undersökningarna med ett lågt utslag för klimatoron.

– Jag tror att det är helt andra mekanismer som skapar klimatförnekelse än brist på oro. Klimatförnekelse handlar snarare om oro för att samhället ska förändras. Överhuvud taget tror jag att klimatförnekelsen är på väg ner, säger Sverker Jagers.

Mikael Klintman menar att man bör skilja på misstro av klimatvetenskapen och likgiltighet inför klimatfrågan.

Vi tycker att vi redan gör ganska mycket, som att sopsortera, köra elbil eller cykla, och har därför inte så dåligt klimatsamvete.

– I Sverige har vi inte särskilt mycket vetenskaplig klimatförnekelse. Vi tror på klimatvetenskapen, men däremot tänker nog många att det kommer dröja innan klimatkrisen blir kännbar i Sverige. Vi tycker att vi redan gör ganska mycket, som att sopsortera, köra elbil eller cykla, och har därför inte så dåligt klimatsamvete, säger Mikael Klintman.

Ytterligare ett skäl till att en del svenskar känner låg oro för klimatet kan handla om synen på klimatomställning, tror Mikael Klintman. Enligt Naturvårdsverkets rapport tror 7 av 10 svenskar att de skulle få en oförändrad eller bättre livskvalitet i ett framtida, klimatanpassat samhälle med kraftigt minskade utsläpp.

– Där gissar jag att Sverige sticker ut. I bland annat USA ser man fortfarande en motsättning mellan minskad klimatpåverkan och ett starkt näringsliv med många arbetstillfällen. I Sverige tror vi att klimatarbete och sysselsättning kan gå hand i hand och leda till förbättrad livskvalitet, säger Mikael Klintman.

Det är något som även bekräftas i undersökningen från Pew Rearch Center, där Sverige utmärker sig som det land där störst andel av de svarande – 51 procent – tror att en klimatomställning kommer att vara gynnsam för ekonomin.

Läs mer:

Hur stora uppoffringar krävs för ett fossilfritt Sverige?

FN: De flesta jordbruksstöd dåliga för miljö och hälsa

Ämnen i artikeln

Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt