Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-29 09:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/farshid-jalalvand-ar-en-manniska-som-bestar-av-grisvavnader-fortfarande-en-manniska/

VETENSKAP

Farshid Jalalvand: Är en människa som består av grisvävnader fortfarande en människa?

Människor kan med hjälp av genmodifiering komma att använda organ från djur som grisar som reservdelar. Men hur stor del av kroppen kan man byta ut utan att människan slutar vara människa?
Människor kan med hjälp av genmodifiering komma att använda organ från djur som grisar som reservdelar. Men hur stor del av kroppen kan man byta ut utan att människan slutar vara människa? Foto: Magnus Hallgren

När bilarna blir självkörande får vi färre trafikolyckor, och färre organ att transplantera. Kanske måste vi striktare definiera – eller lösa upp – skiljelinjen mellan människor och andra djur.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Häromdagen satte jag mig i en sprillans ny bil och trodde att jag hade hamnat i ett rymdskepp. Touchscreens, kameror och sensorer. Automatiskt krockförebyggande bromssystem, adaptiv farthållare, vägmärkesassistent. Bilen hade till och med en egen app där man kunde fjärrstyra en massa funktioner. Vad i hela fridens namn, tänkte jag. Jag behöver ju knappt köra själv längre.

I Phoenix, Arizona, har företaget Waymo haft självkörande taxibilar i gång sedan förra året – automobil på riktigt. Till och med teknikjätten Apple har gett sig in i leken. Förvänta er inom kort en iCar som endast går att ladda via tre ihopkopplade adaptrar anslutna till Apples egna elledningar.

Företagsledare målar upp en framtidsvision där vi hoppar in och ut ur ultrasäkra, självkörande maskiner som åker kors och tvärs i stan.

Men stora teknologiska framsteg har alltid en ringar-på-vattnet-effekt: förändringar sker inte enbart i teknikens omedelbara domän, utan i andra, tredje, fjärde led. Och vissa menar att vi måste förbereda oss för att en säkrare biltrafik kan medföra negativa konsekvenser.

En betydlig andel av organdonationer kommer från trafikolycksfall. Författaren Lisa Kirsebom har i flera debattinlägg skrivit om att det finns sätt att öka antalet transplantationer, till exempel genom att se över vårdens rutiner. Men det är antagligen klokt att förbereda sig på ett bortfall av donatorer i takt med att trafiken blir säkrare.

För några veckor sedan lyckades kirurger i New York koppla en njure från en genmanipulerad gris till en hjärndöd patients kropp

Kanske kan de biomedicinska framstegen erbjuda en lösning. För några veckor sedan lyckades kirurger i New York koppla en njure från en genmanipulerad gris till en hjärndöd patients kropp för att utvärdera om organet skulle tolereras, samt kunna producera urin. Försöket visade sig lyckat: under de tre dagar som det pågick fungerade allting som det skulle.

Karaktären Rocket i filmen ”Guardians of the Galaxy” – ett genetiskt experiment i gränslandet människa och djur.
Karaktären Rocket i filmen ”Guardians of the Galaxy” – ett genetiskt experiment i gränslandet människa och djur. Foto: Marvel Studios/Kobal/Rex

Detta är en stor bedrift, och ett genombrott – för vanligtvis stöter människokroppen bort grisorgan omedelbart. Företaget Revivicor lyckades genom att med relativt enkla genetiska modifieringar ta bort en sockermolekyl som vårt immunförsvar reagerar mot från griscellernas yta. Företaget, och andra, håller för tillfället på att göra grisars organ ännu mer lika våra, bland annat genom att föra in mänskliga gener i grisarnas arvsmassa, en process som på vetenskapsspråk heter humanisering av djur.

Här påminns jag om Theseusskeppet – ni vet den gamla paradoxen om skeppet vars skadade brädor byts ut en efter en, tills alla ursprungsbrädor är ersatta av nya. Är det fortfarande samma skepp, eller ett nytt, lyder den uråldriga frågan.

Är en människa som består av en massa grisvävnader fortfarande en människa, eller något annat? En njure är kanske inte så imponerande, men om vi börjar transplantera nervvävnader från humaniserade grisar då? Nervvävnader, plus hjärta, plus njurar, plus lever? När blir de humaniserade grisarna människor, när blir de grisorganbärande människorna grisar? Jag föreställer mig att George Orwell hade skrattat åt utvecklingen.

Om artgränserna börjar suddas ut mer radikalt ställer det oss inför etiska överväganden

För mig, som biologiskt betraktar den mänskliga organismen som en säck samarbetande celler, är frågan om mina njurar har gris-dna eller människo-dna inte särskilt relevant. Men om artgränserna börjar suddas ut mer radikalt ställer det oss inför etiska överväganden som vi hittills har varit förskonade från. Inte minst med tanke på juridiken måste vi kanske striktare definiera – eller lösa upp – skiljelinjen mellan människor och andra djur. Det kan visa sig vara en mer förvirrande uppgift än många kanske tror.

I det större perspektivet är vår nyvunna makt över genetiken än mer fascinerande. Det genetiska material som vi som art haft tillgång till har fram till nyligen varit strikt begränsat av den sexuella reproduktionen – vi har bara kunnat utbyta gener med andra människor när vi skaffar barn. Men med modern genteknologi kan vi föra över gener från bakterier, svampar, insekter, fåglar och grisar till vårt dna – och vice versa. Vad ska det bli av alla möjliga hybridarter? Hur kommer de klassificeras?

Självkörande bilar kommer nog anses rätt triviala i en framtid med livs levande sfinxer.

Farshid Jalalvand är molekylär mikrobiolog, forskare och kulturskribent baserad i Malmö. Han utkommer under våren 2022 med sin debutbok ”Apan & Filosofen”, om evolution och filosofi. Han är ny krönikör i Lördagsmagasinet.

Läs mer om vetenskap här

Ämnen i artikeln

Dna
Biltrafik
Biologi

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt