Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-28 19:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/fn-mote-om-miljon-blir-ganska-rumphugget/

VETENSKAP

FN-möte om miljön ”blir ganska rumphugget”

Det tidigare ramverket för FN:s konvention om biologisk mångfald löpte ut förra året.
Det tidigare ramverket för FN:s konvention om biologisk mångfald löpte ut förra året. Foto: Alexander Mahmoud

I dag inleds COP-15, det FN-möte där världens länder ska försöka enas om nya strategier för att bevara friska ekosystem och en biologisk mångfald. Det handlar enligt forskarna om grunden för vår existens. Men den som ser fram emot skarpa beslut kommer sannolikt att bli besviken.

Förlust av biologisk mångfald klassas av bland andra World Economic Forum som ett av de allra största hoten mot mänskligheten. Enligt den mellanstatliga expertpanelen för biologisk mångfald IPBES utrotas arter i en takt som är upp till 100 gånger högre än den har varit de senaste tio miljoner åren på jorden, och utan kraftfulla åtgärder riskerar ungefär en miljon djur- och växtarter att försvinna inom de kommande decennierna.

Trots det anser Torbjörn Ebenhard att frågan lever lite i skymundan.

– Många tycks uppfatta naturen som en trevlig plats, som kan få finnas där ute med en massa gulliga arter. Men folk tycks inte riktigt se kopplingen mellan naturen och allt som vi är beroende av för att kunna leva. Det borde ju räcka att fundera över varifrån maten vi äter kommer. Och vi är beroende av fungerande ekosystem för att få ren luft att andas och vatten att dricka. Naturen är så att säga grunden för vår existens, säger Torbjörn Ebenhard.

Många tycks uppfatta naturen som en trevlig plats, som kan få finnas där ute med en massa gulliga arter. Men folk tycks inte riktigt se kopplingen mellan naturen och allt som vi är beroende av för att kunna leva.

Efter upprepade fördröjningar går i dag startskottet för det FN-möte om skydd av jordens biologiska mångfald och hotade ekosystem som många hoppas ska få samma tyngd som när världen lyckades enas om ett Parisavtal för klimatet. Men den som ser fram emot skarpa beslut i närtid kommer nog att bli besviken.

– Nej, det är inte mycket som står på dagordningen den här veckan, för mötet sker helt digitalt på grund av pandemin. Och enligt de regler som parterna har kommit överens om är det varken tillåtet att förhandla de viktiga frågorna eller fatta några viktiga beslut virtuellt. Så det blir ganska rumphugget, säger Torbjörn Ebenhard, föreståndare för Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet och en av de personer som ingår i den svenska förhandlingsdelegationen inom FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD).

Ändå är det nödvändigt att mötet öppnas nu, förklarar han, för annars riskerar hela konventionens arbete att stanna av. Det beror främst på administrativa saker, som att det krävs beslut om en ny budget för att folk på sekretariatet ska kunna få lön. Dessutom ska parternas ministrar passa på att enas om ett slags icke förpliktigande åsiktsdeklaration, som är tänkt att sätta den politiska tonen inför mötets fortsättning, som enligt planen ska ske fysiskt i värdlandet Kina i slutet av april 2022, i staden Kunming.

– Rent tekniskt är det samma möte som fortsätter då. Det kommer inte att avslutas nu, utan ligger så att säga vilande fram till våren. Och det är då de stora besluten ska tas, säger Torbjörn Ebenhard.

Målet är då att länderna ska kunna enas om ett nytt och kraftfullare ramverk för biologisk mångfald, som kan ersätta de så kallade Aichimålen som löpte ut 2020. När CBD analyserade ländernas arbete med Aichimålen, visade resultatet att inget av de totalt 20 målen kunde betraktas som uppnått.

I de utkast till nytt ramverk som har diskuterats finns bland annat förslag om att öka andelen skyddade områden, så att minst 30 procent av jordens havs- och landområden ska skyddas från exploatering och att 15 procent av utarmade ekosystem ska återställas. Dessutom föreslås kraftigt minskad användning av bekämpningsmedel, och att ramverket slår fast att alla typer av politiska beslut måste utvärderas utifrån påverkan på biologisk mångfald.

– Konventionens nya strategi kommer att vara väldigt bred, och inte bara vara ett naturvårdsprogram, säger Torbjörn Ebenhard.

Trots det omfattande arbetet tror han att det finns goda chanser att länderna kan enas om ett nytt ramverk på internationell nivå. Men när sedan de olika begreppen och uttrycken ska tolkas och omsättas till politik inom respektive land kan det bli desto svårare.

– Hur ska man till exempel definiera ett utarmat ekosystem? Jämför man med ett naturtillstånd så är ju nästan all natur i Sverige utarmad. En brukad skog i Sverige har ju utan tvekan förlorat biologisk mångfald jämfört med en naturskog, men för skogsägaren är det ett fungerande ekosystem som producerar virke, säger Torbjörn Ebenhard.

På motsvarande sätt menar han att det kan bli svårt att enas om användbara mått för bedöma och följa upp biologisk mångfald.

– Inte ens inom Sverige kan vi ha en och samma definition av vad som är miljömässigt hållbart, det kommer att bero på vilken näring det handlar, var den finns och i vilken typ av ekosystem, säger Torbjörn Ebenhard.

Ämnen i artikeln

Biologi
Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt