Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-18 13:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/fn-rapport-langt-kvar-till-malen-for-skydd-av-biologisk-mangfald/

Vetenskap

FN-rapport: Långt kvar till målen för skydd av biologisk mångfald

En snöleopard fångad av en infraröd kamera, uppställd 2019 intill Gula floden i provinsen Qinghai i nordvästra Kina.
En snöleopard fångad av en infraröd kamera, uppställd 2019 intill Gula floden i provinsen Qinghai i nordvästra Kina. Foto: Tian Wenjie/Zuma Press

Hur står det till med naturen i vår värld? Inte väl alls, då inget av världens länder som för tio år sedan utfäste sig att skydda vilda djur och växter har levt upp till det man lovat. Det finns dock ljuspunkter, hävdas i den rapport som FN-anknutna Konventionen om biologisk mångfald (CBD) lade fram på tisdagen.

– Det råder inget tvivel om att ”fortsätt som vanligt”-strategin alltjämt biter sig fast, säger David Cooper, CBD:s biträdande sekreterare och GBO-5-rapportens huvudförfattare, till nyhetsbyrån Reuters.

Det är således en i långa stycken nedslående läsning som möter den som hade hoppats på framsteg efter det att världens länder i oktober 2010 antog det ambitiösa Nagoyaprotokollet, efter slutmangling i japanska Nagoya. Det trädde i kraft 2014 då 125 länder och EU hade ratificerat skrivningen.

Tisdagens rapport (här presenterad som pressmeddelande) är resultatet av den avstämning efter tio år som i uppföljningssyfte skrevs in i dokumentet. I oktober var det tänkt att länderna åter skulle samlas till konferens om den globala biologiska mångfalden, ett arrangemang förlagt till Kunming i södra Kina. Coronapandemin gör att det mötet har skjutits upp, för att i stället hållas någon gång under 2021 – om omständigheterna då tillåter.

Hur som helst återstår det att ta ställning till rapportens maning om kraftfullare åtaganden för att hejda den nedåtgående trenden vad gäller existensen av vilda djur och växter, parat med bindande utfästelser om att genomföra det som krävs. Konkret handlar det om att FN förväntar sig att medlemsländerna kollektivt ser till att reservera 30 procent av jordens land- och havsområden till bevarandeinsatser. Läget i dag, enligt rapporten, är att cirka 17 procent av jorden åtnjuter någon form av skydd.

Forskare hävdar att det kan krävas mer än 30-procentsmålet för att det vilda i världen ska frodas.

Rapporten går långt i sina rekommendationer om förändringar inom sektorer som jordbruk i ena änden till stadsplanering i den andra. En snabb utfasning av fossila bränslen, för att rädda klimatet, ligger förstås i vågskålen, vilket skulle kunna rädda ”miljontals arter” som enligt forskare annars riskerar utrotning.

Coronapandemin har utan tvekan generellt satt käppar i hjulen på naturvårdsinsatser, i likhet med vad som gäller på så många andra områden i vardagslivet runtom i världen, påpekas i rapporten. Och det faktum att den anses ha sitt ursprung i handeln med vilda djur på en marknad i kinesiska Wuhan kastar en lång skugga över vad människan kan ställa till med. Utraderingen av områden för det vilda ökar risken för att sjukdomar hos djur kan överföras till människor, menar forskare.

Två tofsibis i frihet i kinesiska provinsen Shaanxi i augusti 2020.
Två tofsibis i frihet i kinesiska provinsen Shaanxi i augusti 2020. Foto: Chine Nouvelle / Sipa, Shutterstock

Vad har då gått i rätt riktning sedan 2010?

Tofsibisen, en relativt stor fågel utan underarter, var nära att dö ut när skogsavverkningen tilltog i dess häckningsområden i Ostasien. Med början långt innan 2010 har biologer både i Kina och Japan framgångsrikt fött upp denna ibis, exemplar som efterhand släppts fria i naturreservat och där konstaterats kunna föröka sig.

I rapporten nämns också det skyddsprogram för snöleoparden i pakistanska delen av Himalaya som ett framgångsrikt projekt, tack vare naturvårdsinsatser i områdets bergiga ekosystem.

Utan det naturvårdsarbete som bedrivits under de senaste tio åren skulle antalet arter av fåglar och däggdjur som inte längre finns kvar på jorden antagligen ha varit minst dubbelt så stort, heter det i rapporten – en omständighet som får betraktas som positiv.

I rapporten tas 20 målsättningar upp, de så kallade aichi-målen som konferensen i Japan 2010 satte på pränt. I dessa ingår exempelvis ansträngningar för att minska skogsavverkningen, bevarande av våtmarker och kampanjer för att öka medvetenheten hos ländernas befolkningar om vikten av en hälsosam planet med biologisk mångfald.

Ingen av dessa målsättningar har uppfyllts, slår rapporten fast.

Torbjörn Ebenhard, zooekolog vid centrum för biologisk mångfald på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och medlem av den svenska CBD-delegationen, menar att ”parternas ambitionsnivå när det gäller det egna genomförandet varit för låg, och att man dessutom misslyckats med att nå sina egna mål”.

”I Sverige har vi införlivat aichi-målen i vårt miljömålsarbete. Vårt miljömålssystem består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och en uppsättning åtgärdsinriktade etappmål, som tillsammans pekar ut hur Sverige ska uppnå sina åtaganden under CBD. Den senaste uppföljningen av måluppfyllelsen visade en positiv utveckling när det gäller luftkvalitet och försurning, men på alla andra områden, bland annat ekosystemens återhämtning och bevarandet av biologisk mångfald, går utvecklingen åt fel håll”, säger han i ett pressmeddelande. Och tillägger:

”De styrmedel och åtgärder som behövs för att nå miljömålen finns ännu inte på plats.”

Läs mer:

Karin Bojs: Om djuren ska klara sig måste vi lära oss att äta annorlunda

C och MP i konflikt om skogen: ”Har blivit ett ställningskrig”

Bestånden av vilda ryggradsdjur har minskat kraftigt

Kronprinsessans vandringar genom Sverige blir bok – vill få svenskarna att värna naturen

Greenpeace blockerade SCA:s största pappersmassafabrik

Urskogarna på väg försvinna

FN-panel ska skydda jordens hotade arter

Ämnen i artikeln

FN
Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt