Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 08:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/fossila-branslen-finns-kvar-i-ny-avtalstext/

VETENSKAP

”Fossila bränslen” finns kvar i ny avtalstext

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres talar under COP26 i Glasgow.
FN:s generalsekreterare Antonio Guterres talar under COP26 i Glasgow. Foto: Paul Ellis/AFP

Ett nytt förslag till avtalstext har kommit från klimatmötet i Glasgow – och som alltid sitter djävulen i detaljerna.
Små justeringar i formuleringarna har gjort texten svagare på vissa områden.

Det mest uppseendeväckande är nog att hela stycket om utsläppsminskningar finns kvar, trots att bland andra Kina och Indien har begärt att det skulle strykas. Bland annat har den historiska formuleringen kring fossila bränslen överlevt, om än i en försvagad form.

I ett tidigare utkast uppmanades länderna att accelerera utfasningen av kolkraft – nu har det bytts ut till utfasning av ”kolkraft utan koldioxidinfångning”. En annan formulering, kring utfasning av fossila subventioner, har försvagats till att ”ineffektiva” fossila subventioner ska fasas ut.

På ett annat riktigt svårt område, finansiering av klimatåtgärder i fattigare länder – en förhandling som leds av Sverige tillsammans med Egypten – har formuleringarna skärpts. Inte minst kring det än så länge ouppfyllda löftet från världens rika länder att finansiera klimatåtgärder med 100 miljarder dollar om året.

Ett steg bakåt är att världens länder nu ombeds (”requests”) att uppdatera sina klimatplaner redan nästa år. I det tidigare utkastet användes det starkare ordet uppmanas (”urges”).

De nuvarande nationella klimatplanerna kommer att medföra en uppvärmning på 2,4 grader, enligt en inflytelserik rapport som kom denna vecka från organisationen Climate Action Tracker. Eftersom de redan lagda klimatplanerna inte kommer att ändras under det här klimatmötet är det därför avgörande att avtalstexten innehåller ett datum då världens länder ska uppdatera sina klimatplaner.

Den gröna tankesmedjan World Resources Institute (WRI) framhöll på en presskonferens strax efter att det nya utkastet presenterats att mycket arbete återstår med klimatplanerna, särskilt vad gäller utsläppsmålen till 2030. Därför är det positivt att det nya utkastet håller fast vid slutet av 2022 som den tidpunkt då klimatplanerna ska uppdateras, menar WRI.

– Men olyckligtvis har skrivningen försvagats. Tidigare uppmanades parterna att skärpa sina klimatplaner, nu ombeds de att göra det. Med internationellt juridiskt språkbruk innebär det en försvagning, säger David Waskow, internationell klimatchef på WRI.

Mathias Fridahl, som forskar i klimatpolitik vid Linköpings universitet och följer klimatförhandlingarna som observatör på plats, ser både positiva och negativa förändringar i den uppdaterade texten.

– En positiv sak är att man har behållit ganska starka formuleringar kring vikten av att klara 1,5-gradersmålet och hur mycket svårare effekter klimatförändringarna ger vid två graders uppvärmning. Det är till och med en skärpning av språket jämfört med Parisavtalet, säger Mathias Fridahl.

– Sedan ska man inte övertolka det här för mycket. Det finns även skrivningar om att man globalt ska minska utsläppen av koldioxid med 45 procent till 2030 jämfört med 2010. Men det innebär inte att länderna har gått med på att nå dit, utan det beskrivs som önskvärt. Och det finns ingen mekanism som fördelar ansvar för att det faktiskt ska kunna uppfyllas, säger Mathas Fridahl.

Vad händer nu och vad kan vi förvänta oss under dagen?

– Jag hoppas att det nu blir mer fokus på de stora politiska frågorna, som ska göra ordentlig skillnad för resultatet från Glasgow. Det här utkastet till rambeslut, som vi sett hittills, pekar mycket framåt på vad som ska komma de närmaste åren. Men när det gäller konkreta frågor som Artikel 6, transparensramverket och finansieringsfrågan tycks det återstå en hel del förhandlingar.

Jytte Guteland, som varit huvudförhandlare för EU:s klimatlag, ser både framgång och misslyckanden i förhandlingarna i Glasgow.

– Det är mellan hopp och förtvivlan nu. Varannan timme kan det hända något. Men som helhet kan jag säga att det är ett mycket mer politiskt klimatmöte nu än förra gången. Det är mer löften, man erkänner att man måste börja resan mot netto noll, säger hon.

Framför allt menar hon att den ökade ambitionen kring ländernas klimatplaner är avgörande för om klimatmötet kommer att ses som en framgång eller inte. I det senaste utkastet finns en formulering med om att länderna uppmanas skicka in nya klimatplaner redan nästa år – men språket har försvagats sedan ett tidigare utkast, vilket visar på motstånd på det området.

– Det som man fortfarande behöver se de kommande månaderna är om detta kommer att leda till ökad aktivitet med de nationella målen. För mig kommer det att avgöra om detta var en framgång. Det skulle jag gärna vilja se som löften under de sista timmarna, att man lovar skärpa sina nationella åtagande, säger hon.

Samtidigt menar hon att det som vissa hoppas på – att klimatplanerna ska uppdateras varje år – kan vara svårt för EU att hantera.

– Det är en balansgång där. Å ena sidan ger femårscykeln som vi har möjligheten att förankra klimatåtgärderna i lagstiftning. Å andra sidan ser vi i dag att 55 procents utsläppsminskning till 2030 är i underkant (det mål som sattes i EU:s klimatlag, reds anm). Vi i parlamentet ville ju ha 60 procent till 2030.

Klimatmötet har fått kritik för att vara ”blablabla” och att det som sker här inte ger skäl för hopp. Vad säger du om det?

– Lite dubbla känslor där. Vi behöver brygga en bro mellan de ögonöppnande krav som finns, mellan aktivister och klimatengagerade experter, om vart vi ska, och de demokratiska processer som finns.

Samtidigt har vi ännu inte sett några konkreta utsläppsminskningar?

– Nej men den lagstiftning som vi har... Trycksvärtan har ju knappt torkat. Och när den ligger på plats kommer den att leda till att alla sektorer i samhället måste bidra. Lagstiftningen kommer att börja arbeta och verka, men det tar lite tid innan det sker. Men vi ska inte se det som att det inte finns politiska beslut. Lagstiftningen kräver mycket mer än det vi ser nu, säger Jytte Guteland.

Jennifer Morgan, chef för Greenpeace, tycker att man fortfarande ser fingeravtryck från fossilindustrin över avtalstexten. Hon menar att det inte ser ut att bli det genombrottsavtal som många hade hoppats på i Glasgow.

– Nyckelraden om att fasta ut kol och fossila subventioner har tydligt försvagats, men den finns fortfarande där och den behöver stärkas igen innan mötet är över, säger hon i ett uttalande.

Enligt Jennifer Morgan pågår just nu dessutom ett cyniskt förhandlingsspel kring artikel 6 i Parisavtalet, som reglerar möjligheterna till klimatkompensation.

– Parallellt ser vi en avsiktlig och cynisk ansträngning från några länder att förvandla artikel 6 till ett frihetsbrev för bedrägeri, grönmålning och kryphål, säger hon.

Även Pär Holmgren, EU-parlamentariker för MP och officiell delegat till klimatmötet, är kritisk mot att formuleringen om fossila bränslen har försvagats.

– Utsläppen måste minska kraftigt i närtid för att vara i linje med Parisavtalet, inte öka till 2030. Så är det nu. Därför är det djupt problematiskt att texten om fossila subventioner redan nu har urvattnats. Det sänder fel signal till de fortsatta förhandlingarna. Det saknas dessutom en definition om vad som är en effektiv fossil subvention, säger Pär Holmgren i ett uttalande.

Det som nu har presenterats är alltså ett uppdaterat utkast – nu ska det förhandlas vidare. Enligt schemat ska det vara färdigförhandlat till kl 19 svensk tid. Men i skrivande stund finns ingen schemalagd plenumsession, då länderna ska samlas för att ta beslut. Så med all sannolikhet kommer förhandlingarna att dra över tiden, förmodligen långt in på lördagen.

Läs mer: DN:s rapportering från klimatmötet COP 26 i Glasgow

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt