Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-26 02:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/goteborg-tar-hojd-for-klimatforandringar-nar-staden-ska-rustas-upp/

VETENSKAP

Göteborg tar höjd för klimatförändringar när staden ska rustas upp

Lisa Ekström, klimatstrateg och Johan Blomqvist, projektledare på Göteborgs stad, vid den nyrenoverade delen av Packhuskajen. Området har länge varit utsatt vid skyfall och stormar. Med klimatförändringarna förväntar man sig att det kommer bli värre. Nu rustas kajen upp och klimatanpassas.
Lisa Ekström, klimatstrateg och Johan Blomqvist, projektledare på Göteborgs stad, vid den nyrenoverade delen av Packhuskajen. Området har länge varit utsatt vid skyfall och stormar. Med klimatförändringarna förväntar man sig att det kommer bli värre. Nu rustas kajen upp och klimatanpassas. Foto: Jenny Ingemarsson

GÖTEBORG. Stigande havsnivåer är ett hot mot Göteborgs centrala delar. I samband med att Packhuskajen nu rustas upp passar man på att både höja den och bygga älvkantsskydd för att klimatsäkra staden.

Redan på 90-talet hade Göteborg problem med översvämningar vid Packhuskajen i centrala Göteborg, förklarar Johan Blomqvist, projektledare på Park- och naturförvaltningen, medan han pekar på älvkantsskyddet som byggdes då.

Ungefär tio meter från kajkanten in mot land är marken upphöjd.

– Det ligger på två meter över vattenytan. Men då gjorde man ingenting med kajen. Så det gör vi nu, säger han.

På lång sikt är stadens inriktning att det även kommer att behövas barriärer längre ut, för att hindra havsvatten från att rusa upp i älven.
På lång sikt är stadens inriktning att det även kommer att behövas barriärer längre ut, för att hindra havsvatten från att rusa upp i älven. Foto: Jenny Ingemarsson

Lisa Ekström, klimatstrateg på stadsbyggnadsförvaltningen, fyller i.

– Många kajer är i dåligt skick. Och när man ändå måste rusta upp dem passar vi på att klimatanpassa och bygga högvattenskydd.

Göteborg är en av de svenska städer som riskerar att drabbas hårt av klimatförändringarnas effekter. Ett varmare klimat innebär att vattennivåerna kan stiga med runt 70 centimeter vid Göteborgs kust till år 2100.

För att skydda staden vid stigande havsnivåer och kraftiga skyfall har kommunen fattat ett inriktningsbeslut om att bygga älvkantsskydd. Målet är att stränderna runt älven ska höjas till som lägst 2,3 meter över normalt vattenstånd, vilket skulle skydda staden fram till runt år 2070, även vid extrema högvatten.

Just nu pågår upprustningen av Packhuskajen i Göteborg. Den lägre sponten kommer att stå kvar och ovanpå den ska det byggas ett älvkantsskydd.
Just nu pågår upprustningen av Packhuskajen i Göteborg. Den lägre sponten kommer att stå kvar och ovanpå den ska det byggas ett älvkantsskydd. Foto: Jenny Ingemarsson

Hittills har Skeppsbron i centrala Göteborg höjts och just nu pågår alltså en upprustning av den drygt 150 år gamla Packhuskajen mellan kasinot och Göteborgsoperan. Då passar man på att både höja den och bygga älvkantsskydd.

Så kan Göteborg drabbas av extremt skyfall – här höjs kajen

Många platser i Göteborg kan översvämmas av extrema högvatten och skyfall. Kartan visar vattendjup över mark vid ett så kallat hundraårsregn, justerat för klimatpåverkan vid år 2100. Kartan visar vattendjup över mark.

Så kan Göteborg drabbas av extremt skyfall – här höjs kajen
Kartan visar ett modellerat värde med extremt skyfall, ett så kallat hundraårsregn, och en klimatfaktor på 25 procent. Modellen har en upplösning på 4x4 meter. Avvikelser kan förekomma på enskilda punkter. Grafik: DN Källa: Göteborgs stad

När kajen byggdes låg den på två meters höjd från vattenytan. Men med åren har den sjunkit, vissa delar med så mycket som 80 centimeter.

– Den höll på att kalva i sjön helt enkelt, säger Johan Blomqvist.

”Vi har försökt jobba så grönt som möjligt i det här projektet”, säger Johan Blomqvist, projektledare på Park- och naturförvaltningen som ansvarar för upprustningen av Packhuskajen. De har lyckats minska koldioxidavtrycket med 50 procent under byggnationen jämfört med vad som var satt i projekteringen.
”Vi har försökt jobba så grönt som möjligt i det här projektet”, säger Johan Blomqvist, projektledare på Park- och naturförvaltningen som ansvarar för upprustningen av Packhuskajen. De har lyckats minska koldioxidavtrycket med 50 procent under byggnationen jämfört med vad som var satt i projekteringen. Foto: Jenny Ingemarsson

Nu är målet är att kajen ska återfå sin ursprungliga höjd och ovanpå det byggs ett älvkantsskydd på sju decimeter. Arbetet görs i flera etapper. Den första, en 123 meter lång sträcka från kasinot till evenemangslokalen Kajskjul 8, färdigställdes hösten 2021. I februari i år påbörjades nästa etapp, som ska stå klar i februari 2024.

Det gnisslar och bankas vid byggarbetsplatsen där man just nu sätter spont runt om den gamla kajen. Sponten ska till viss del stå kvar, för att skydda staden från vatten även underifrån.

– Om vattnet är konstant högt under en längre tid räcker det inte med ett älvkantsskydd ovan mark. Så sponten som vi ser här närmast kommer att vara kvar, som en del av älvkantsskyddet under mark, säger Johan Blomqvist.

En bit västerut längs älven ska Masthuggskajen bebyggas och i samband med det kommer älvkanten att höjas även där.

Den första etappen av Packhuskajen är klar. För att bevara kulturmiljön har man återanvänt storgatsten från 1800-talet. En del av krönstenarna som ligger längst ut är också bevarade från den gamla kajen.
Den första etappen av Packhuskajen är klar. För att bevara kulturmiljön har man återanvänt storgatsten från 1800-talet. En del av krönstenarna som ligger längst ut är också bevarade från den gamla kajen. Foto: Jenny Ingemarsson

– Man ska bygga ut en halvö och hela den markytan kommer vara upphöjd till 2,8 meter. Allt som vi bygger vattennära, nära älven, måste säkras till höjder som vi har satt som stadens lägsta planeringsnivåer som vi tillåter, säger Lisa Ekström.

Uppströms i Göta älv tittar man på andra lösningar.

– Där är det inte bara kajer utan även slänter, som kan vara mera skredkänslig mark. Och samtidigt som man skredsäkrar vissa områden gör man högvattenskydd. Det kan handla om en gräsvall eller en upphöjd gång- och cykelbana.

Ett dilemma som Göteborg och flera andra städer står inför är att kommunerna inte har rådighet över all mark där det skulle behöva byggas för att skydda städerna från vatten. Delar av sträckan längs Göta älv ägs av staten eller privata aktörer.

Lisa Ekström är klimatstrateg på Göteborgs stad.
Lisa Ekström är klimatstrateg på Göteborgs stad. Foto: Jenny Ingemarsson

– Det är problematiskt. Dels har vi inte ansvar och mandat att skydda privata fastighetsägare. Och sedan har vi inte heller möjlighet att tvinga någon privatfastighetsägare att göra någonting, säger Lisa Ekström.

– Och det gäller att färdigställa hela sträckan, att det hänger ihop. Annars skyddar det ingenting på insidan. Så med den lagstiftningen som finns i dag är det svårt med högvattenskydd.

De centrala delarna av staden har även andra utmaningar. Som att ta hänsyn till kulturminnesskydd och samtidigt anpassa ombygganden till dagens standard.

På den färdigställda kajen utanför Tullpackhuset där kasinot huserar i dag har man återanvänt storgatsten från 1800-talet men även lagt ut stenhällar för att tillgängligöra ett promenadstråk.

Göteborgs stad planerar också att rusta upp kanalmurarna. ”Antingen behöver man höja murarna längs med delar av innerstan. Eller så får man sätta en skyddsport, alltså en typ av sluss, vid inloppen”, säger klimatstrateg Lisa Ekström.
Göteborgs stad planerar också att rusta upp kanalmurarna. ”Antingen behöver man höja murarna längs med delar av innerstan. Eller så får man sätta en skyddsport, alltså en typ av sluss, vid inloppen”, säger klimatstrateg Lisa Ekström. Foto: Jenny Ingemarsson

I projektet har man även tagit med i beräkningarna att scenarierna för stigande havsnivåer kan komma att ändras. Muren som fungerar som högvattenskydd är därför konstruerad så att den går att höjas ytterligare.

– Skulle vi behöva höja framöver, om 50, 60 år, så kan vi bygga på den, säger Johan Blomqvist.

Läs mer: Så tar Lomma naturen till hjälp mot klimathotet

Ämnen i artikeln

Göteborg
Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt