Redan på 90-talet hade Göteborg problem med översvämningar vid Packhuskajen i centrala Göteborg, förklarar Johan Blomqvist, projektledare på Park- och naturförvaltningen, medan han pekar på älvkantsskyddet som byggdes då.

Ungefär tio meter från kajkanten in mot land är marken upphöjd.

– Det ligger på två meter över vattenytan. Men då gjorde man ingenting med kajen. Så det gör vi nu, säger han.

Lisa Ekström, klimatstrateg på stadsbyggnadsförvaltningen, fyller i.

– Många kajer är i dåligt skick. Och när man ändå måste rusta upp dem passar vi på att klimatanpassa och bygga högvattenskydd.

Göteborg är en av de svenska städer som riskerar att drabbas hårt av klimatförändringarnas effekter. Ett varmare klimat innebär att vattennivåerna kan stiga med runt 70 centimeter vid Göteborgs kust till år 2100.

För att skydda staden vid stigande havsnivåer och kraftiga skyfall har kommunen fattat ett inriktningsbeslut om att bygga älvkantsskydd. Målet är att stränderna runt älven ska höjas till som lägst 2,3 meter över normalt vattenstånd, vilket skulle skydda staden fram till runt år 2070, även vid extrema högvatten.

Hittills har Skeppsbron i centrala Göteborg höjts och just nu pågår alltså en upprustning av den drygt 150 år gamla Packhuskajen mellan kasinot och Göteborgsoperan. Då passar man på att både höja den och bygga älvkantsskydd.

När kajen byggdes låg den på två meters höjd från vattenytan. Men med åren har den sjunkit, vissa delar med så mycket som 80 centimeter.

– Den höll på att kalva i sjön helt enkelt, säger Johan Blomqvist.

Nu är målet är att kajen ska återfå sin ursprungliga höjd och ovanpå det byggs ett älvkantsskydd på sju decimeter. Arbetet görs i flera etapper. Den första, en 123 meter lång sträcka från kasinot till evenemangslokalen Kajskjul 8, färdigställdes hösten 2021. I februari i år påbörjades nästa etapp, som ska stå klar i februari 2024.

Det gnisslar och bankas vid byggarbetsplatsen där man just nu sätter spont runt om den gamla kajen. Sponten ska till viss del stå kvar, för att skydda staden från vatten även underifrån.

– Om vattnet är konstant högt under en längre tid räcker det inte med ett älvkantsskydd ovan mark. Så sponten som vi ser här närmast kommer att vara kvar, som en del av älvkantsskyddet under mark, säger Johan Blomqvist.

En bit västerut längs älven ska Masthuggskajen bebyggas och i samband med det kommer älvkanten att höjas även där.

– Man ska bygga ut en halvö och hela den markytan kommer vara upphöjd till 2,8 meter. Allt som vi bygger vattennära, nära älven, måste säkras till höjder som vi har satt som stadens lägsta planeringsnivåer som vi tillåter, säger Lisa Ekström.

Uppströms i Göta älv tittar man på andra lösningar.

– Där är det inte bara kajer utan även slänter, som kan vara mera skredkänslig mark. Och samtidigt som man skredsäkrar vissa områden gör man högvattenskydd. Det kan handla om en gräsvall eller en upphöjd gång- och cykelbana.

Ett dilemma som Göteborg och flera andra städer står inför är att kommunerna inte har rådighet över all mark där det skulle behöva byggas för att skydda städerna från vatten. Delar av sträckan längs Göta älv ägs av staten eller privata aktörer.

– Det är problematiskt. Dels har vi inte ansvar och mandat att skydda privata fastighetsägare. Och sedan har vi inte heller möjlighet att tvinga någon privatfastighetsägare att göra någonting, säger Lisa Ekström.

– Och det gäller att färdigställa hela sträckan, att det hänger ihop. Annars skyddar det ingenting på insidan. Så med den lagstiftningen som finns i dag är det svårt med högvattenskydd.

De centrala delarna av staden har även andra utmaningar. Som att ta hänsyn till kulturminnesskydd och samtidigt anpassa ombygganden till dagens standard.

På den färdigställda kajen utanför Tullpackhuset där kasinot huserar i dag har man återanvänt storgatsten från 1800-talet men även lagt ut stenhällar för att tillgängligöra ett promenadstråk.

I projektet har man även tagit med i beräkningarna att scenarierna för stigande havsnivåer kan komma att ändras. Muren som fungerar som högvattenskydd är därför konstruerad så att den går att höjas ytterligare.

– Skulle vi behöva höja framöver, om 50, 60 år, så kan vi bygga på den, säger Johan Blomqvist.

Läs mer: Så tar Lomma naturen till hjälp mot klimathotet