Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 06:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/halvtid-i-glasgow-nu-borjar-slutstriden-for-parisavtalet/

VETENSKAP

Halvtid i Glasgow – nu börjar slutstriden för Parisavtalet

Bild 1 av 3 Klimatprotester vid klimatmötet i Glasgow på lördagen.
Foto: Peter MacDiarmid/Shutterstock
Bild 2 av 3 Klimatprotester vid klimatmötet i Glasgow på lördagen.
Foto: Daniel Leal-Olivas/AFP
Bild 3 av 3 Klimatprotester vid klimatmötet i Glasgow på lördagen.
Foto: Peter MacDiarmid/Shutterstock

GLASGOW. På måndagen startar andra halvlek av klimatmötet i Glasgow. Då tar ländernas miljöministrar över ledningen för förhandlingarna, som enligt schemat ska vara slutförda på fredag.

– Det kommer att bli tufft, men det har rört sig framåt i flera frågor, säger Mattias Frumerie, Sveriges chefsförhandlare.

Klimatmötets första vecka dominerades av stora och uppmärksammade utspel om allianser för att bland annat stoppa avskogning, fasa ut kol och minska metanutsläpp. Utanför konferensområdet har stora klimatdemonstrationer skett, på lördagen intog över hundratusen personer gatorna i centrala Glasgow med krav på ökat tempo i klimatarbetet.

I skuggan av de stora utspelen har förhandlingarna pågått hela veckan. Och vissa framsteg har gjorts, berättar Mattias Frumerie, Sveriges chefsförhandlare, för DN.

– Det handlar inte bara om själva förhandlingarna utan även de olika åtaganden som presenterades. Britterna har lyckats mobilisera inte bara länder utan även civila samhället, företag och organisationer, säger han.

– Vår viktigaste uppgift här är att säkra resultat i förhandlingarna men allianser och initiativ från civila samhället stöttar klimatarbetet i stort.

Förhandlingsarbetet har varit intensivt och pågått till efter midnatt flera dagar. Nu är förarbetet, eller grovarbetet, gjort. På måndagen tar Per Bolund, klimat- och miljöminister (MP), över huvudansvaret. Även om en del av det som landar i ministerns knä har utvecklats positivt återstår att lösa några svåra frågor som envist har hängt kvar i flera år.

– Det kommer att vara tufft när det gäller att hitta överenskommelser i vissa fall. Vi har inte några överenskommelser, men vi har en grund, säger Mattias Frumerie.

Mattias Frumerie, Sveriges chefsförhandlare under COP 26
Mattias Frumerie, Sveriges chefsförhandlare under COP 26 Foto: Jannike Kihlberg

Inför mötet har exempelvis den så kallade Artikel 6 i Parisavtalet, om hur handeln med utsläppsminskningar ska regleras, och finansiering av klimatåtgärder i fattiga länder lyfts som de stora knäckfrågorna. Men Mattias Frumerie vill inte vikta frågorna, alla frågor på dagordningen måste lösas ut.

– Men det viktigaste är att vi måste få ned utsläppen, det är centralt för att nå målen.

Samtidigt är frågan om finansiering tätt sammanknuten med löften om utsläppsminskningar. För utvecklingsländer är hjälp med finansiering och andra stöd nödvändigt både för att skydda sig mot klimatförändringens konsekvenser, och för att kunna uppfylla de åtaganden som de gjort i Parisavtalet. De 100 miljarder dollar som rika länder har lovat att bistå utvecklingsländer med varje år från 2020 till 2025 har fortfarande inte uppnåtts. Inför COP 26 visade en rapport att målet kommer att nås först 2023.

Dessutom pågår förhandlingar om hur utsläppen i fattigare länder ska kunna redovisas på ett tillförlitligt sätt. Myndigheter, statistik, mätdata och kunnig personal – sådant som är självklarheter i rika länder – är kompetens som måste byggas upp i utvecklingsländer.

– Jag har tillsammans med en sydafrikansk kollega tagit fram en rapport som handlar om utvecklingsländernas behov för genomförandet av avtalet. En av de huvudsakliga slutsatserna är det finns stora kapacitetsbehov i många länder bara för att rapportera det som man är ålagda att rapportera, berättar Mattias Frumerie.

Ungdomsrörelsen har vuxit och blivit en stark röst i klimatfrågan. Under helgen har hundratusentals demonstrerat på gatorna världen över.

Märks kraven från ungdomsrörelsen i förhandlingarna?

– Ungdomsrörelsen märks absolut. De rösterna hörs tydligt i många sammanhang, dels i manifestationer, dels i att det kommer skrivelser till oss med uppmaningar att agera, säger Mattias Frumerie.

Läs mer:

Unga präglar klimatmötet på flera sätt

Här är de viktigaste frågorna som ska lösas under COP 26

DN guidar dig till ”decenniets viktigaste möte”

Ämnen i artikeln

Per Bolund
Parisavtalet
Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt