Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-18 00:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/hetare-och-torrare-stader-vid-seklets-slut/

Vetenskap

Hetare och torrare städer vid seklets slut

En man svalkar sig med vatten på en pir i New Jersey medan solen stiger över Manhattan under värmeböljan i juli 2019.
En man svalkar sig med vatten på en pir i New Jersey medan solen stiger över Manhattan under värmeböljan i juli 2019. Foto: Eduardo Munoz Alvarez/AP

Framtidens städer kan bli heta och torra öar. Till år 2100 kan temperaturerna där stiga med mer än fyra grader. Men mer träd och annan växtlighet kan hjälpa till att göra stadsklimatet mer uthärdligt.

Mer än halva jordens befolkning bor i städer. I mitten av seklet kan andelen ha stigit till 70 procent. Storstadsområden hettas också upp mer än landsbygden runtomkring. Hårda ytor av asfalt och betong absorberar mer värme, och byggnader, människor och trafik ökar på uppvärmningen ännu mer.

Det är alltså i städer som de flesta av oss kommer att drabbas av konsekvenserna av klimatförändringarna. Men hittills har få eller inga modeller och beräkningar om hur klimatet kommer att utvecklas under resten av seklet tagit med världens stadsområden.

– Globala klimatprognoser är faktiskt i huvudsak prognoser för icke-urbana områden, säger Lei Zhao, forskare i miljöteknik vid University of Illinois i Urbana i USA.

Det är högst förståeligt att det har blivit så, eftersom städer utgör en mycket liten del av jordens landområden.

– Klimatmodellerna skapades ju ursprungligen för att förstå dynamiken i stor skala, och stadsområden är för små för upplösningen i modellerna, eller för små för att förändringar där ska gå att urskilja. Städer är bara ungefär tre procent av jordens yta.

Men för att vi ska kunna hantera och anpassa oss till ett varmare klimat måste vi veta hur städerna påverkas.

– Det är en så oproportionerligt stor skillnad mellan storleken och effekterna av förändringarna. Städerna är bara tre procent av jordytan, men det är där befolkningen och infrastrukturen är koncentrerade. Så även om det bara är små, små områden blir konsekvenserna stora, säger Lei Zhao.

Han och hans kollegor har byggt en modell för klimat i stadsområden. Sedan har de införlivat den med 26 befintliga klimatmodeller för att få fram bra prognoser om temperatur och luftfuktighet i världens städer fram till år 2100.

– Vi behöver stänga den här kunskapsluckan och få fram specifik information om städer.

Om vi inte vidtar några större åtgärder för att begränsa utsläpp av växthusgaser kan temperaturerna i städer i stora delar av världen i slutet av seklet ha stigit med 4,4 grader jämfört med i dag, enligt forskarnas resultat som publicerades i veckan i tidskriften Nature Climate Change.

– Städer är grundläggande för både utveckling och klimatanpassning. Så för att kunna planera för åtgärder och utveckling är det nödvändigt att ha information om vad som kommer att hända med städerna snarare än om landskapen utanför, säger Lei Zhao.

Uppvärmningen går fortast på norra halvklotet och i Arktis. I Anchorage i Alaska går klimatförändringarna dubbelt så snabbt som i städer på lägre breddgrader.

Enligt forskarnas beräkningar kommer både dag- och nattemperaturer att öka mest i centrala och norra USA, i södra Kanada, Europa, Mellanöstern, norra Centralasien och nordvästra Kina. I det inre av Sydamerika kommer nattemperaturerna också att stiga mycket till slutet av seklet.

Det är viktigt att känna till osäkerheten i prognoserna.

– För riskhantering och planering av vilka åtgärder som bör genomföras räcker det inte bara med att veta vad modellerna förutsäger, utan också hur säkra förutsägelserna är. Det är som med väderprognoser.

Det gör stor skillnad om vi får veta att det är tio eller 90 procents risk för regn i morgon.

– Om det är tio procents chans för regn kanske människor inte ens bryr sig om att ta med ett paraply. Men är det 90 procent kommer de att agera annorlunda, säger Lei Zhao.

I nästan hela världen, förutom längs kusterna, kommer luften i städerna att vara torrare vid seklets slut, enligt forskarnas resultat.

– Luftfuktigheten är en viktig faktor. Det är inte bara temperaturen som avgör vilken värmestress vi upplever eller hur mycket vi plågas av hetta.

Vid hög luftfuktighet känns värmen mer eftersom vi inte kan kyla ner kroppen lika effektivt genom att svettas. I städer med torrare luft blir effekten av att plantera fler träd och andra växter större, inte bara för att de ger skugga.

– Grön infrastruktur, som parker och träd, kan sänka temperaturen genom avdunstning mer effektivt vid lägre luftfuktighet, säger Lei Zhao.

Men han betonar att den lösningen kanske inte alltid är så enkel som den låter.

– Om det är möjligt att plantera fler växter i en stad är en annan historia. Det beror på om det finns tillgängliga ytor, tillräckligt med vatten och andra resurser. I artikeln har vi i alla fall räknat ut vilken effekt man kan förvänta sig av mer grön infrastruktur.

Modellen som Lei Zhao och hans kollegor har utvecklat kan också användas för annat än städer.

– I artikeln fokuserar vi på städer. Men modellen är inte nödvändigtvis begränsad till att användas för just det. Den går att utveckla till andra ekosystem, som glaciärer, polarområden, floder och liknande.

Lei Zhaos önskan är att studien kan göra oss bättre rustade för att hantera en varmare framtid.

– Jag hoppas att våra resultat kan hjälpa lokala beslutsfattare att utforma eller planera för mer hållbara städer, genom att göra dem grönare eller på andra sätt, säger han.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt