Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-24 04:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/hog-fallhojd-en-av-orsakerna-till-katastrofen-i-himalaya/

VETENSKAP

Hög fallhöjd en av orsakerna till katastrofen i Himalaya

Bild 1 av 2 Bild från en video visar hur vattenmassor väller fram i Chamolidistriktet efter raset.
Foto: KK Productions/AP
Bild 2 av 2 Två vattenkraftverk fick stora skador och över 200 människor dog i katastrofen.
Foto: Rishabh R. Jain/AP

Extremt hög fallhöjd för bergraset, rasmassor av sten och is som rörde sig extra snabbt samt olyckligt placerade vattenkraftverk. Det är huvudorsakerna till katastrofen i Himalaya som krävde mer än 200 människoliv, enligt en ny studie.

förmiddagen söndagen den 7 februari 2021 lossnade ett stort parti av den branta nordsidan av berget Ronti Peak i Himalaya i Chamolidistriktet i den indiska delstaten Uttarakhand.

Brottet skedde på 5.500 meters höjd. En blandning av sten och is rasade 1.800 meter ner i dalen nedanför. Raset var gigantiskt, brottytan nära toppen var 550 meter bred och 180 meter i höjdled. Volymen av rasmassorna uppgick till cirka 27 miljoner kubikmeter, det motsvarar ungefär innehållet i 45 Globenarenor.

Katastrofen ledde till att drygt 200 personer omkom eller saknas och två vattenkraftverk fick stora skador.

Den extraordinära fallhöjden pekas ut som en av huvudorsakerna till att raset fick så stora konsekvenser, i en ny studie publicerad i Science. Den bekräftar en teori som har lanserats tidigare.

– En enskild katastrof är alltid svår att koppla direkt till mer långsamma klimatförändringar, men med tanke på den snabba och stora uppvärmningen som sker globalt generellt, och i Himalaya-regionen i synnerhet, så är det klart att vi kommer se mer av den här typen av katastrofer, säger Mats Eriksson, vatten- och klimatexpert på Stockholm International Water Institute, SIWI, och en av författarna till studien.

Mats Eriksson, vatten- och klimatexpert på Stockholm International Water Institute, SIWI, och en av författarna till studien
Mats Eriksson, vatten- och klimatexpert på Stockholm International Water Institute, SIWI, och en av författarna till studien Foto: Mats Eriksson

Den andra huvudorsaken var att proportionerna av sten och is i rasmassorna var i det närmaste optimala för att isen skulle smälta av friktionen som uppstod. Det gjorde att massorna rörde sig extra snabbt och skapade en översvämningsvåg som vällde fram i floderna Rishiganga och Dhauliganga.

Kraften var våldsam, stenar 8 meter i diameter spolades 200 meter upp på dalens sidor.

De flesta människor som omkom var arbetare vid de vattenkraftverk som förstördes. Placeringen av vattenkraftverken beskriver forskarna som ”olycklig” och pekar ut den som den tredje huvudorsaken till katastrofens omfattning.

– Investeringar i infrastruktur måste planeras noggrant och med höga säkerhetsmarginaler i bergsmiljöer som Himalaya. Lokalbefolkningen bör involveras från början i planeringen. De sitter ofta på viktig lokal kunskap om miljö- och naturförhållanden i området.

Inga varningssystem fanns i området, om det hade funnits hade kanske några liv kunnat räddas.

Regionen Hindu Kush Himalaya är extra utsatt för klimatförändringen. Området kallas ”den tredje polen” och är efter Antarktis och Arktis det område i världen som har störst permanent istäcke. I de höga bergstrakterna går förändringen snabbare än det globala genomsnittet.

Om den globala uppvärmningen blir runt 1,5 grader kommer en tredjedel av regionens glaciärer att vara borta år 2100.

– Katastrofen är ett mycket tydligt, och varnande, exempel på vad vi kan se mer av framöver. Som alltid är det oftast de fattigaste som betalar det högsta priset, säger Mats Eriksson.

– I Chamoli var huvudparten av arbetarna gästarbetare från andra delar av Indien och från Nepal. De jobbar ofta under dåliga förhållanden med inadekvata löner och utan sociala förmåner eller tillräckliga försäkringar. I det här fallet fick de betala med livet.

Artikeln har 54 författare, det är ovanligt många och den har även gjorts på ovanligt kort tid.

– Idén är att visa på möjligheten att snabbt sätta samman ett internationellt team av forskare som på mycket kort tid kan ge värdefull information om bakgrund och händelseförlopp som är till nytta för samhälle och medborgare, säger Mats Eriksson.

Läs mer:

Världens glaciärer smälter i allt snabbare takt

Här ligger världens ”tredje pol” – nu smälter isarna som påverkar 240 miljoner människor

Ämnen i artikeln

Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt