Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-29 09:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/jannike-kihlberg-2021-blev-ett-ar-med-extrema-vaderhandelser/

VETENSKAP | KOMMENTAR

Jannike Kihlberg: 2021 blev ett år med extrema väderhändelser

Eirini Malesi fick se familjens villa slukas av lågorna i Varybobi i Grekland sommaren 2021.
Eirini Malesi fick se familjens villa slukas av lågorna i Varybobi i Grekland sommaren 2021. Foto: Eva Tedesjö

Extrema väder med hetta och skyfall, ny president i USA, Parisavtalet färdigförhandlat och stora klimatdemonstrationer. Klimatåret 2021 var händelserikt. Det blir även det kommande året, 2022, med svenskt riksdagsval och FN-möten om både biologisk mångfald och klimat.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

8 augusti 2021. Brandröken ligger tung, färjor går i skytteltrafik mellan den grekiska ön Evia och hamnen i Arkitsa nordost om Aten. Sotflagor singlar ned över vattenytan. Tusentals boende evakueras från de våldsamma bränder som ödelägger ön.

Trots mängder av människor, djur och bilar är det tyst – inga skrik eller rop. En känsla av chock och undergång i den rökfyllda luften.

Upplevelserna i Grekland är mitt starkaste minne när det gäller klimatet 2021.

Maria Peristera och maken Athanasios Margagiannis valde att stanna kvar i byn Gerakiou på ön Evian för att rädda sitt hus från bränderna som härjade Grekland i somras.
Maria Peristera och maken Athanasios Margagiannis valde att stanna kvar i byn Gerakiou på ön Evian för att rädda sitt hus från bränderna som härjade Grekland i somras. Foto: Eva Tedesjö

Under några heta dagar mötte jag och fotograf Eva Tedesjö människor som Maria Peristera och Eirini Malesi som kämpade mot lågorna. Maria räddade sitt hus, Eirini fick se familjens villa slukas av lågorna. Systrarna Loulia och Stamatina Kinafidis tvingades fly ut på stranden. De fick med sig katten Tiger och mobiltelefoner, alla andra ägodelar blev kvar.

Möten som visade att vi är i en klimatkris.

Att det brinner under sommaren i Medelhavsområdet är inte ovanligt, men bränderna blir både fler och värre på grund av klimatförändringen.

Systrarna Loulia och Stamatina Kinafidis sommarhus på ön Evia brann ner. Här är de på väg till fastlandet med katten Tiger i transportbur.
Systrarna Loulia och Stamatina Kinafidis sommarhus på ön Evia brann ner. Här är de på väg till fastlandet med katten Tiger i transportbur. Foto: Eva Tedesjö

Greklands sommartemperatur ligger nu 3–4 grader högre än för trettio år sedan. I somras inträffade den kraftigaste värmeböljan på flera decennier, fler än tio dagar med temperatur på 40-45 grader. Greklands premiärminister kallar landet för ”en krutdurk”.

Året 2021 är inte det varmaste år som har uppmätts globalt. Enligt Meteorologiska världsorganisationen, WMO, blir det ett av de sju varmaste och perioden 2015 till 2021 blir den varmaste sjuårsperioden som har uppmätts.

Nyligen meddelade WMO att de godkänt ett nytt värmerekord i staden Verchojansk i norra Sibirien. Den 20 juni noterades där 38 grader.
Nyligen meddelade WMO att de godkänt ett nytt värmerekord i staden Verchojansk i norra Sibirien. Den 20 juni noterades där 38 grader. Foto: Ivan Nikiforov/AP

En rad extrema värmerekord har satts. WMO godkände nyligen ett nytt värmerekord i staden Verchojansk i norra Sibirien. Den 20 juni noterades där 38 grader. En temperatur som enligt WMO ”hör hemma i Medelhavet” i en stad 11 mil norr om polcirkeln som anses vara en av de kallaste permanent bebodda platsen i världen. 38 grader är en tangering av det svenska värmerekordet. Det noterades i Målilla i juni 1947 och i Ultuna i juli 1933.

I juni och juli svettades västra Nordamerika i kraftiga värmeböljor. Lytton i British Columbia noterade 49,6 grader den 29 juni, det slog det tidigare kanadensiska rekordet med 4,6 grader. Dagen efter förstördes staden av skogsbränder.

Flera skogsbränder uppstod i USA under sommaren. Här arbetar en brandman med att släcka lågorna i Caldor, Kalifornien den 23 augusti i år.
Flera skogsbränder uppstod i USA under sommaren. Här arbetar en brandman med att släcka lågorna i Caldor, Kalifornien den 23 augusti i år. Foto: TT

Centrala USA och norra Mexiko drabbades däremot av ovanligt kallt väder i mitten av februari. Värst drabbades Texas som upplevde sina lägsta temperaturer sedan 1989.

I Henanprovinsen i Kina föll extrema mängder regn i juli. I staden Zhengzhou föll den 20 juli 201,9 millimeter regn på en timme, nytt kinesiskt rekord. Fler än 302 dödsfall knyts till översvämningarna. I mitten av juli upplevde också västra Europa några av de allvarligaste översvämningar som har noterats. Västra Tyskland och östra Belgien fick mellan 100–150 millimeter regn, fler än 200 personer omkom. I augusti ledde skyfall till kraftiga översvämningar i Gävle-området.

Stormen Berd drog in över Tyskland, i stomens spår har en bilväg i tyska Erftstadt-Blessem förvandlats till en flod, 16 juli 2021.
Stormen Berd drog in över Tyskland, i stomens spår har en bilväg i tyska Erftstadt-Blessem förvandlats till en flod, 16 juli 2021. Foto: Alexander Mahmoud

Preliminära snabbstudier har gjorts för värmeböljan i nordvästra Amerika samt översvämningarna i Europa. Värmeböljan ”skulle ha varit praktiskt taget omöjlig utan klimatförändringen” och översvämningarna ”har gjorts mer sannolikt av klimatförändringen”.

Villaområdet Hemlingby i Gävle översvämmades i augusti.
Villaområdet Hemlingby i Gävle översvämmades i augusti. Foto: Fredrik Sandberg/TT

På politisk nivå inträffade den kanske största klimathändelsen redan i början på året då Joe Biden tillträdde som ny president i USA. Bland det första han gjorde var att se till att USA återinträdde i Parisavtalet. Landet har dessutom presenterat nya klimatmål, bland annat ska utsläppen minska med 50 - 52 procent till 2030 jämfört med 2005 års nivå.

Joe Biden tillträdde som USA:s president den 20 januari i år. Här firar han tillsammans med vice president Kamala Harris under presidentinstallationen.
Joe Biden tillträdde som USA:s president den 20 januari i år. Här firar han tillsammans med vice president Kamala Harris under presidentinstallationen. Foto: Kevin Dietsch/TT

I augusti kom en ny rapport från FN:s klimatpanel, IPCC. Den konstaterade bland annat att mänskliga aktiviteter är ansvariga för att under de senaste 50 åren har värmt upp vår planet med 1,1°C sedan år 1900.

Alok Sharma, mitten, ordförande för FN:s klimatmöte COP26 i Glasgow i november.
Alok Sharma, mitten, ordförande för FN:s klimatmöte COP26 i Glasgow i november. Foto: Alberto Pezzali/AP

I november träffades närmare 200 länder i Glasgow för FN:s klimatmöte COP 26. Mötet ansågs som det viktigaste sedan Parisavtalet kom till 2015. För första gången nämns fossila bränslen i en text från klimatmötet. Efter tuffa förhandlingar in i det sista enades länderna om att ”fasa ned” kolkraft utan koldioxidinfångning och ineffektiva subventioner till fossila bränslen.

En rad länder har satt netto noll-mål. Om de lever upp till målen, vilket är i högsta grad osäkert, skulle uppvärmningen enligt olika analyser, från bland annat Climate action, kunna hållas till cirka 1,8 grader i ett optimistiskt scenario med en intervall på 1,5 till 2,4 grader.

Klimataktivister från hela världen och i alla åldrar tågade längst gatorna i Glasgow i protest mot vad de uppfattar som brist på handling från världens länder i klimatfrågan, 6 november 2021.
Klimataktivister från hela världen och i alla åldrar tågade längst gatorna i Glasgow i protest mot vad de uppfattar som brist på handling från världens länder i klimatfrågan, 6 november 2021. Foto: Vuk Valcic/TT

På gatorna i Glasgow krävde över hundratusen demonstranter klimaträttvisa och ropade ut sin frustration över vad de uppfattat som brist på handling från världens länder.

Det finns många klimatrelaterade händelser att hålla ögonen på under 2022:

25 april inleds ett FN-möte i den kinesiska staden Kunming där världens länder ska enas om ett nytt ramverk för bevarandet av biologisk mångfald. Det har lika stor betydelse för vår framtida livsmiljö som Parisavtalet.

2-3 juni hålls ett FN-möte i Stockholm. Då är det femtio år sedan FN:s första miljökonferens ägde rum, Stockholmskonferensen 1972. Mötet ska ha fokus på att alla länder har ett gemensamt ansvar för klimatförändringar och biologisk mångfald.

11 september är det riksdagsval i Sverige. I många andra länder har klimatet de senaste åren varit en stor valfråga.

7-18 november är det dags för FN:s nästa stora klimatmöte COP 27. Det hålls i Sharm el-Sheikh i Egypten och då ska världens länder presentera ytterligare skärpta klimatplaner. Om de gör det återstår att se.

Läs mer:

Klimatet just nu – DN:s faktasida om klimatet

Ämnen i artikeln

Parisavtalet
Klimatet

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt