Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-26 15:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/jannike-kihlberg-hettan-spar-pa-en-hotande-livsmedelskris/

VETENSKAP | KOMMENTAR

Jannike Kihlberg: Hettan spär på en hotande livsmedelskris

Hetta är ett hot mot människors hälsa både direkt och indirekt.
Hetta är ett hot mot människors hälsa både direkt och indirekt. Foto: Vipin Kumar/Hindustan Times/TT

Den enorma hettan i Indien och Pakistan riskerar att spä på den redan ansträngda livsmedelssituationen i världen, och enligt FN:s klimatpanel IPCC är fler och mer intensiva värmeböljor är att vänta.

De extrema vädersituationerna sätter ljuset på att fossila bränslen måste fasas ut – oavsett var de kommer ifrån, skriver DN:s klimatreporter Jannike Kihlberg.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Värmeböljan som har lagt sig över Indien och Pakistan är ovanlig eftersom de höga temperaturerna har legat kvar så länge, enligt forskare. De arbetar nu för att utvärdera i vilken utsträckning de mänskligt orsakade utsläppen av växthusgaser har bidragit till de höga temperaturerna i just det här fallet.

Hetta är ett hot mot människors hälsa både direkt och indirekt, även om fler människor dör av kyla. För mindre än ett år sedan, i juni 2021, drabbades västra Nordamerika av en extrem värmebölja som låg så mycket som 4,6 grader över tidigare rekord. Hettan ledde till mer än 500 förtida dödsfall i British Columbia. Året innan, 2020, ledde en värmebölja till 2 500 förtida dödsfall i Storbritannien enligt landets myndigheter.

Men värmen drabbar inte bara hälsan direkt på plats, den drabbar även människors liv på längre sikt eftersom hetta och torka är ett hot mot livsmedelsproduktionen. I Indien är odlingen av vete nu i farozonen på grund av värmeböljan. Det spär på en redan hotande livsmedelskris i spår av klimatförändring och konflikter.

Kina har rapporterat rekordlåg skörd av vete på grund av extrema skyfall. Vetebrist hotar också till följd av Rysslands krig i Ukraina. Tillsammans står länderna för 27 procent av handeln med vete, Ukraina ensamt står för 9 procent. Och, som så ofta, drabbas redan utsatta värst. Det är främst länder i Mellanöstern och Afrika som till stora delar är beroende av spannmål från Ukraina och Ryssland. Somalia importerar allt sitt vete från de två länderna.

Nyligen konstaterade IPCC att jordens klimat redan har förändrats så mycket att ekosystem och samhällen skadas – förändringarna väntas bli större framöver även om utsläppen snabbt minskar kraftigt. Mer än tre miljarder människor, nästan hälften av världens befolkning, är mycket sårbara för ett förändrat klimat.

En enskild värmebölja är inte ett bevis på klimatförändring. Men att den globala medeltemperaturen stigit med cirka 1,2 grader sedan slutet av 1800-talet innebär att risken för värmeböljor har stigit. De kommer att bli både vanligare och mer intensiva framöver, enligt IPCC.

Under klimatmötet COP26 i Glasgow hamnade Indien i rampljuset då landet ville mildra formuleringar om att fasa ut fossila bränslen. Men enligt Parisavtalet har världens rika länder ett ansvar att gå före i klimatarbetet. Indien är ett stort utsläppsland som nation, men den genomsnittliga indiern orsakar bara en tiondel så stora utsläpp som den genomsnittliga amerikanen.

Precis som Rysslands krig i Ukraina satt ljuset på vikten av att inte vare beroende av ryska fossila bränslen sätter hettan i Indien och Pakistan ljuset på vikten av att fasa ut fossila bränslen oavsett varifrån de kommer.

Ämnen i artikeln

Indien
Pakistan
Klimatet
IPCC
Ukraina

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt