Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-28 06:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/karin-bojs-aven-gamla-hundar-kan-lara-sig-nytt/

Vetenskap

Karin Bojs: Även gamla hundar kan lära sig nytt

Foto: Alexander Mahmoud

En del gamla hundar kan snabbt lära sig nya begrepp. Men det gäller bara vissa hundar, och inlärningen måste ske under lekfulla former. Det visar ny forskning från Ungern.

De senaste månaderna har inneburit flera stora genombrott i forskningen om var, när och hur hunden blev människans närmaste följeslagare. I princip bygger rönen på samma typ av ny dna-teknik som när forskare bygger släktträd över pandemiviruset sars-cov2.

Men för tamhundens ursprung handlar det om att basera släktträden på flera tusen år gamla lämningar av vargar och hundar.

Pontus Skoglund, Anders Bergström och deras medarbetare publicerade i höstas en kartläggning utifrån 27 dna-analyserade gamla hundar. De kunde konstatera att de tama hundarna blev till när istiden var som allra kallast för drygt 20 000 år sedan, och att dagens hundar har sitt ursprung i en och samma, numera utdöda, grupp av vargar.

Maria Lahtinen, bland annat verksam på finska livsmedelsverket, publicerade för några veckor sedan en studie där hon kommer fram till att de första hundarna måste ha utvecklats i ett arktiskt klimat.

Den här veckan har både Skoglund/Bergström och Lahtinen fått stöd av en ny studie publicerad i amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift PNAS. En brittisk-amerikansk forskargrupp med Angela Perri i spetsen har jämfört dna från både hundar och människor i Sibirien och de amerikanska kontinenterna. På så sätt har de tydligt kunnat se hur de första människorna som koloniserade Amerika hade hundar med sig. De rörde sig från Sibirien via det numera sjunkna området Beringia, och de rörde sig i flera olika vågor.

Angela Perri och hennes medförfattare kommer fram till att vargen blev hund för ungefär 23 000 år sedan, och att det troligen skedde i Sibirien.

De nya rönen stämmer bra med hypoteser om att de första hundarnas arbetsuppgifter var att tillhandahålla päls till varma kläder, leka med barnen, ge värme under kalla nätter, vakta lägren mot inkräktare och bistå med att transportera bränsle och kött, snarare än att assistera med jakt.

Men jakten tillkom så småningom, liksom – när jordbruket och kreaturshållningen utvecklades många tusen år senare – jobbet som vallhund.

En av de omvittnat smartaste hundraser som finns är vallhundsrasen border collie.

Det finns till exempel en studie från år 2004 om border collien Rico som kunde lära sig ord på över 200 föremål och förstå begreppen. Att jämföras med en typisk mänsklig tvååring, som kan lära sig tio ord om dagen. Rico övertrumfades i en studie från 2011 av en annan border collie, Chaser, som efter tre års träning klarade över tusen ord och begrepp.

Andra undersökta hundar, till exempel den tolvåriga yorkshireterriern Bailey, kunde dock inte matcha Rico och Chaser i förmågan att koppla ihop begrepp och föremål.

I veckan kom en ny studie, publicerad i Scientific Reports av en grupp ungerska forskare.

De testade bland annat en fyraårig border collie vid namn Whisky och nioåriga yorkshireterriern Vicky Nina. Bägge hundarna kunde snabbt lära sig nya begrepp, Whisky var mest mottaglig, men även Vicky Nina snappade upp över tio ord. Men inlärningen fungerade bara när träningen skedde i ett socialt sammanhang, vid lek. Inte när forskarna utformade ett mer renodlat träningstillfälle.

Forskarna testade också ett tjugotal vanliga sällskapshundar. Ingen av dem visade samma talang för inlärning. Uppenbarligen har bara vissa individer kapacitet att lära sig nyheter så snabbt och så sent i livet. (Vicky Ninas nio år motsvarar en människa i sextioårsåldern.) Claudia Fugazza och hennes medförfattare i Scientific Reports vågar inte slå fast om Whisky och Vicky Nina är exceptionellt begåvade hundar, eller om deras kapacitet i vuxen ålder beror på att de har fått lära sig nya ord sedan de var valpar. Det får framtida forskning utvisa.

Tills dess kan vi ta till oss att åtminstone en del individer kan lära sig nytt långt fram i livet, om omständigheterna är tillräckligt roliga.

Läs mer: Karin Bojs: När vi skaffade hund för första gången

Läs mer: Karin Bojs: Ny förklaring till vår första hund

Ämnen i artikeln

Dna
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt