Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-21 05:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/karin-bojs-de-forsta-artisterna-gick-fran-afrika/

Vetenskap

Karin Bojs: De första artisterna gick från Afrika

Målning av gris i grottan Leang Tedongnge på Sulawesi i Indonesien.
Målning av gris i grottan Leang Tedongnge på Sulawesi i Indonesien. Foto: Maxime Aubert/Science Advances

Ett meterlångt randigt vårtsvin är världens äldsta föreställande konst. Det är minst 45.500 år gammalt och skriver om historien om mänsklighetens mentala förmåga.

Jag har ägnat ganska mycket tid åt att titta på europeisk grottkonst. Djupt in i grottor i Frankrike och Tyskland har jag vandrat, där det är kylskåpskallt och mörkt och fuktigt och där huvudet surrar av den djupa tystnaden.

Till exempel har jag åkt med det lilla tåget in i Rouffignacgrottan och tittat på mammutar och ulliga noshörningar som är cirka 20.000 år.

Och Les Combarelles, som enligt guiden från statliga museet har målats av en klan med hästen som totemdjur.

Och Cap Blanc, den hemtrevliga lilla grottan med paneler av bison och hästar.

Och Font de Gaume, grottan som påminner om ett tempel, där konstnärer av mästarklass har målat över 80 bisonoxar.

Och Chauvet i Pont-d'Arc, där jag visserligen inte fick komma in i originalet, men där den konstgjorda grottan i det uppresta berget ger en mycket god uppfattning om de makalöst skickliga djurbilderna, varav vissa troligen över 30.000 år gamla.

Och den allra största upplevelsen: när jag vandrade runt i ”istidens katedral”, Hohle Fels i Schwaben i södra Tyskland, och oväntat fick höra en melodi spelad på en rekonstruerad flöjt, vars förlaga av fågelben är cirka 40.000 år.

Och alla de små figurinerna av mammutelfenben, som är utställda på närbelägna muséer: lejonmannen, den yppiga Venusgestalten, sjöfågeln, hästen, mammuten ... Även de omkring 40.000 år gamla.

Dessa figuriner var världens äldsta kända föreställande konst, när jag besökte Schwaben för åtta år sedan och intervjuade arkeologen Nicholas Conard, professor på universitetet i Tübingen och världsledande expert i ämnet.

Nicholas Conard var då en av många anhängare av en teori, som ibland kallas ”kulturpumpsteorin”. Den går ut på att när människor av vår sort – anatomiskt moderna människor – förändrades när vi vandrade in i Europa för drygt 40.000 år sedan. Vi kom från varmare trakter i Afrika och via Mellanöstern, och utmaningarna i det kalla, karga Europa triggade igång någon sorts knäpp i huvudet på oss så att vi blev mer kreativa och började spela musik och tillverka föreställande konst.

Enligt Nicholas Conard och andra europeiska forskare före honom.

Redan då kunde man ana att Conards kulturpumpsteori har sina brister. (Jag skriver om det i min bok ”Min europeiska familj – de senaste 54.000 åren” som kom ut 2015.) Teorin tar inte hänsyn till att Europa och inte minst Tyskland är bland de arkeologiskt mest välundersökta områdena i hela världen.

Konst från forntiden kan ju ha funnits på massor av andra ställen, men ännu inte påträffats.

Sedan dess har forskare i Indonesien hittat flera exempel på föreställande konst som är äldre än den europeiska.

För drygt ett år sedan rapporterade en grupp i tidskriften Nature om en jaktscen i grottan Leang Bulu' Sipong på Sulawesi i Indonesien. Några mänskliga figurer ser ut att jaga ett vildsvin och dvärgoxar. Bilderna är daterade till 43 900 år.

Nu rapporterar delvis samma forskare i Science Advances om ett ännu äldre fynd: en stor bild på ett svin, troligen ett sulawesiskt vårtsvin, som enligt dateringen utfördes för 45.500 år sedan. Troligen har även detta svin ingått i en större scen med flera figurer, men de övriga bilderna är för söndervittrade för att kunna undersökas ordentligt.

Vi vet i dag, bland annat utifrån ny dna-forskning, att människor av vår sort vandrade ut från Afrika, huvudsakligen i en våg för sådär 54.000–65.000 år sedan. Via Mellanöstern fortsatte vi så småningom i olika riktningar: norrut mot Sibirien, österut mot Asien, Oceanien och Amerika och västerut mot Europa.

De nya fynden från Indonesien visar att vi redan när vi började färden ut i världen hade kapacitet att måla föreställande konst.

Konsten var inget som uppstod i Europa, det har bara varit lite lättare att hitta bilderna här.

Läs mer: Karin Bojs: Asiens grottmålningar kom före Europas

Läs mer: Karin Bojs: Hos yppiga Venus och dansande Fanny

Ämnen i artikeln

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt