Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-28 06:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/karin-bojs-fler-bilolyckor-innebar-mer-kryddad-mat/

Vetenskap

Karin Bojs: Fler bilolyckor innebär mer kryddad mat

Vissa kulturer använder massor av kryddor i maten. Andra har knappt några kryddor alls. Det finns många idéer om vad skillnaden kan bero på. Ingen av dem håller.

Tänk på en typisk norsk rätt. Kokt vitfisk (varför inte skrei som har säsong just nu) vit sås eller smält smör och kokt potatis. En hel del salt. Kanske någon form av peppar, såsom kryddpeppar. Möjligen också pepparrot, men det är mer tveksamt.

Inte för att traditionell svensk mat är särskilt kryddrik, men med våra drygt två kryddor per rätt ligger vi faktiskt en bra bit över Norge.  Både Finland och Danmark ligger lägre, men Norge har bottenrekordet i Norden. I genomsnitt innehåller ett typiskt norskt recept obetydligt över en krydda per maträtt.

Ännu mer kryddfattig är japansk mat. Oavsett om man väljer regionerna Chugoku, Kyushu, Tohoku, Kanto, Shikoku, Chubu eller Kansai, ligger genomsnittet på mindre än en krydda per rätt.

I andra extremen hittar vi Etiopien. Där innehåller en typisk maträtt ungefär sju kryddor. (Till exempel de syrade pannkakorna injera av spannmålet teff som serveras med någon stuvning.) Indonesien och många indiska regioner, såsom Punjab, Mughlai och Rajasthan, ligger också bland de högsta i världen med omkring sex kryddor per rätt.

Den här uppenbara skillnaden mellan olika kulturer har fått många tvärsäkra röster att uttala sig om möjliga samband.

Men statistik är svårare än de flesta inser. Och förklaringsmodeller där man drar till med ”evolutionen” (i matsammanhang ibland kallat för ”darwinistisk gastronomi”) hamnar ofta snett.

Den australiske evolutionsbiologen Lindell Bromham och hans medförfattare har nu granskat ett antal hypoteser om kryddor i mat. Deras slutsatser, som bygger på 33.750 recept från ett 70-tal olika kök och 93 olika kryddor, publicerades i veckan i tidskriften Nature Human Behaviour.

Den vanligaste myten är att kryddor skyddar mot maginfektioner, och därför av evolutionära skäl blivit vanliga i länder med många sådana infektioner.

Jovars, det finns förvisso samband mellan matburna sjukdomar och kryddor i maten. Och även ett samband mellan diarréer hos små barn och kryddor. Men faktum är att en rad faktorer visar starkare samband. Såsom lungcancer, undernäring och krig, för att inte tala om dödsfall i trafikolyckor som har mycket starkare korrelation.

Temperatur och breddgrad håller inte heller som förklaring. Däremot finns tydligt samband mellan inkomst – mätt som regionens BNP – och antal kryddor i maten. Rika länder lite kryddor, fattiga länder mer kryddor.

Det skulle kunna ha sin grund i kolonialismen, där kryddor som hade högt värde och var lätta att transportera, spelade en viktig roll. Kolonialistiska länder, som Holland, England Spanien och Portugal blev rikare medan länder med många naturligt växande kryddor blev fattigare.

Men nä, det håller inte, för sambandet BNP och kryddor i maten gäller även för länder som varken har varit kolonier eller kolonialister.

Kan sambandet bero på att vissa länder har en flora där det naturligt växer många kryddväxter? I princip är floran mer varierad på varma breddgrader. Men nederbörd och säsonger spelar också roll. Och nej, det går inte att se något statistiskt robust samband mellan naturlig växtlighet och kryddanvändning.

En mångfald av etniska grupper som bor nära varandra, och kan berika varandras kryddkultur? Nej, det kan inte vara en förklaring, enligt den nya studien.

Matkulturer som använder mycket kött, som ju har lättare för att sprida infektioner än vegetariska rätter? Nej, ingen skillnad på antal kryddor, enligt studien.

Lindell Bromham och hans medförfattare tror inte på allvar att trafikolyckor kan förklara kryddanvändning. De bara visar att det finns ett statistiskt samband.

De tror inte ens att förklaringen ligger i om regionerna är rika eller fattiga.

Antal kryddor i maten har uppenbarligen mer komplexa orsaker. Och studien lär oss att iaktta försiktighet innan vi förklarar saker med ”evolution” och med statistik.

Läs fler krönikor av Karin Bojs

Ämnen i artikeln

Matematik
Etiopien
Norden
Japan
Indien
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt