Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-11-28 02:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/karin-bojs-jo-vi-kan-ata-kott-i-rimlig-mangd/

Vetenskap

Karin Bojs: Jo vi kan äta kött, i rimlig mängd

Foto: Emma Eriksson

Å ena sidan oförsonliga veganer, å andra sidan devota Jordan-Petersonanhängare som bara vill äta kött. Köttfrågan blir lätt polariserad. Men fakta och ny vetenskap ger en annan bild.

Tänk er att mänskligheten faktiskt lyckades stoppa alla utsläpp av fossila bränslen precis nu. Som i ett trollslag skulle all förbränning av bensin, olja och kol upphöra. Skulle vi då klara Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen av jorden till maximalt två grader jämfört med 1800-talet, och helst bara till 1,5 grader?

Tyvärr inte.

Vi har även problemet med maten.

Om vi fortsätter att producera mat och äta som vi gör nu, är 1,5-gradersmålet omöjligt att uppnå. Även 2-gradersmålet hänger löst.

Flera stora vetenskapliga studier den senaste tiden har försökt ringa in vad som skulle vara ett uthålligt sätt att odla och äta på.

Förra året publicerades till exempel en referensdiet från projektet EAT Lancet, som visar hur en ”hälsosam diet från uthålliga livsmedelssystem” skulle kunna se ut. Den kallas ibland ”planetära hälsodieten” och väger in både människors hälsa, klimat och biologisk mångfald.

För ett par månaders sedan publicerade tidskriften Nature en studie med titeln: ”Bending the curve of terrestrial biodiversity needs an integrated strategy”. Den handlar om hur jordbruket behöver anpassas för att bevara biologisk mångfald.

Och nu i veckan publicerade tidskriften Science en studie om hur vårt nuvarande ätande och odlande äventyrar både 1,5- och 2-gradersmålet.

Försteförfattare till studien är Michael Clark vid Oxford University (som även var medförfattare i EAT Lancet).

Han och hans medförfattare ringar in fem olika åtgärder. Det vore förstås strålande om mänskligheten kunde genomföra alla fem åtgärderna till fullo, för då skulle utsläppen av växthusgaser från matsektorn bli närmast obefintliga.

Men det är inte särskilt realistiskt. Och även om vi bara klarar att införa varje åtgärd till hälften, skulle vi ha rätt god chans att klara 1,5-gradersmålet.

Två av de föreslagna åtgärderna handlar om själva jordbruket och livsmedelshanteringen. Där behövs högre effektivitet och med större skördar. (Just vad Nature-studien om biologisk mångfald också naglade fast för ett par månader sedan.)

Metoder för att öka effektivitet och skörd kan till exempel vara, enligt den nya Science-studien, förbättrat utsäde, täckodling, större precision med hjälp av gps-satelliter och en genomtänkt kombination av biologiska, kemiska och mekaniska tekniker för att skydda grödorna mot angrepp.

En av de fem åtgärder som studien föreslår går igen i alla led, från produktion, distribution och transport till förvaring och matlagning i hemmen: Att minska matsvinn! I teorin den mest självklara och okontroversiella åtgärden, som alla kan vara överens om oavsett ideologisk utgångspunkt. Men inte alltid så lätt att genomföra i praktiken.

Då är det upplyftande att läsa den nya studiens slutsats: bara vi klarar att minska matsvinnet till hälften är vi hemma. Om vi kombinerar med de andra åtgärderna kan vi klara 1,5-gradersmålet.

Två av åtgärderna handlar om vad människor äter. Vi ska äta lagom mycket – i normalfallet inte mer än 2100 kilokalorier per dag – och då huvudsakligen näringsrik mat och inte tomma kalorier som socker och alkohol. Och vi ska äta måltider som till stor del baseras på växter och bara innehåller måttliga mängder mejerivaror och kött.

Precis som traditionell Medelhavsmat, och precis som i den ”planetära hälsodieten” från EAT Lancet.

Kött ska vara fest. Så försöker jag själv leva. Det är verkligen ingen uppoffring. Den här hösten har jag till exempel ätit oförglömliga festmiddagar med fårkött lågtempererat till största mörhet, råbiff på dovhjort och ugnsstekt kyckling av högsta kvalitet.

Veganer i all ära, det är trevligt att de finns. Men jag föredrar att vara en måttlig köttätare.

Läs mer:

Karin Bojs: Därför har jag börjat väga maten i min frukost

Karin Bojs: Om djuren ska klara sig måste vi lära oss att äta annorlunda

Ämnen i artikeln

Jordbruk
Matsvinn
Klimatet
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt