Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-20 21:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/karin-bojs-mat-som-ska-radda-grodor-och-faglar/

Vetenskap

Karin Bojs: Om djuren ska klara sig måste vi lära oss att äta annorlunda

Foto: Mark Wilson/AP

Om världens fåglar, insekter, grodor och däggdjur ska klara sig räcker det inte med bara naturskydd. Vi måste också lära oss att äta annorlunda, laga mat och odla på nytt sätt.

Nu på torsdag går finalen i tävlingen Årets Kock. Mer miljövänlig än någonsin: en av rätterna ska vara vegetarisk och bygga på återvunnet bröd, andra tävlingsrätter innehåller musslor respektive kanin, vilket är två av de mest klimatsmarta proteinkällor som går att finna från djurriket. Och finalisterna får extra poäng om de minimerar sitt råvarusvinn.

Arrangörerna bakom tävlingen har fattat läget, bättre än många andra.

Medan världen har varit upptagen med covid-19-pandemin tickar den globala uppvärmningen på.

Under första halvåret av 2020 översteg halten av koldioxid i luften 410 miljondelar. Det har inte hänt på miljoner år. Det finns en påtaglig risk (1 på 4) att jorden passerar gränsen för 1,5 graders uppvärmning redan under den kommande femårsperioden, enligt rapportenUnited in Science 2020 av bland andra världsmeteorologiska organisationen WMO som publicerades i veckan.

Och i veckan kom Världsnaturfonden WWF med en rapport, ”Living Planet report 2020”, om tillståndet för biologisk mångfald i världen. Den visar att bestånden av vilda ryggradsdjur – som däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur – i genomsnitt har minskat med 68 procent mellan åren 1970 och 2016.

I veckan publicerades också en studie i tidskriften Nature om hur denna nedslående kurva ska kunna vändas. WWF har sponsrat och huvudförfattare är David Leclère på forskningsinstitutet Iiasa i Wien.

Studien ”Bending the curve of terrestrial biodiversity” bygger på datamodelleringar och handlar – som titeln säger – bara om biologisk mångfald på land. På så sätt är den mer begränsad än projektet EATLancet, vars referensdiet kom förra året och även väger in klimat och människors hälsa.

Men som modellstudie för biologisk mångfald är den nya Naturestudien bland det mest ambitiösa som någonsin har gjorts.

Slutsatserna kommer säkert att väcka upprörda känslor – det gör studier om mat och miljö så gott som alltid. Alla läger i den ofta infekterade debatten – från miljömuppar till köttindustrin – får sina sura äpplen att bita i.

Om vi inte gör någonting? Ja, då kommer läget för fåglar, insekter, däggdjur med flera att bli än mycket värre framåt mitten av detta sekel.

Om vi inrättar många fler naturskyddsområden och skalar upp andra miljöskyddsåtgärder i landskapet? Jodå, då kommer fågelkvitter och grodkväkande i viss mån att återhämta sig. Men bara till ungefär hälften. Samtidigt blir maten dyrare, vilket är oönskat och kan orsaka politisk oro.

Alltså behövs mer sammansatta åtgärder. Mest okontroversiellt är att livsmedelssvinnet måste minska. Åtminstone halveras. Tävlingen Årets kock ligger alltså helt rätt i tiden, och det ska bli spännande att se elitkockarna i finalen på torsdag när de jagar poäng med att minimera sitt råvarusvinn.

Mera hårdtuggat för branschen är att köttkonsumtionen behöver halveras, enligt studiens slutsatser. Och då talar vi alltså bara om biologisk mångfald, inte om klimatfrågan, där minskad köttkonsumtion ligger högt bland nödvändiga åtgärder.

Dessutom vill artikelförfattarna se ”mer uthållig handel” och mer ”uthållig intensifiering” av jordbruket.

Om alla dessa åtgärder används, pekar modellerna i Naturestudien entydigt på att den nedåtgående kurvan för däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur har god chans att vända.

Det återstår att utreda vad ”uthållig handel” och ”uthållig intensifiering” är, och hur det går ihop med andra mål som nationell beredskap och levande landsbygd.

Studier som EATLancet och ”Bending the curve” är ett första steg och inga färdigspikade sanningar. Men de är en bra början om diskussionen ska kunna höjas till en vetenskaplig nivå, från miljöromantik, landsbygdsromantik och enskilda branschintressen.

Läs mer:

Karin Bojs: Därför har jag börjat väga maten i min frukost

Karin Bojs: Mat som håller åt tio miljarder

Ämnen i artikeln

Matsvinn
Miljö
Klimatet
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt