Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-25 10:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/karin-bojs-mexikos-modrar-och-fader-kom-fran-olika-hall/

VETENSKAP

Karin Bojs: Mexikos mödrar och fäder kom från olika håll

Foto: National Park Service, USGS and Bournemouth University

En befolknings historia kan se högst olika ut på mödernet och på fädernet. Ett extremt exempel är Mexiko, visar ny forskning. Men samma sak kan ha hänt även i Europa.

Om man frågar en mexikan vilken ”etnisk grupp” hon eller han tillhör, svarar de allra flesta att de är blandade.

Å ena sidan anser de sig ha rötter hos de europeiska kolonisatörer som strömmade in i landet från början av 1500-talet. Å andra sidan anser de sig ha en del påbrå bevarat från ursprungsbefolkningen, såsom azteker, maya, olmeker och zapoteker och andra kulturer som levde i Mellanamerika innan Columbus och hans efterföljare från Europa.

Det finns åtminstone ett nittiotal olika språk dokumenterade från den amerikanska ursprungsbefolkningen. Men de är i utdöende.

Bara omkring sex procent av befolkningen förstår sådana språk, och bara någon enstaka procent har dem som förstaspråk. Spanska är förstaspråk för nästan hela befolkningen.

Tidigare dna-undersökningar har visat att befolkningens rötter är till ungefär hälften amerikansk och till hälften europeisk, med ett mindre inslag, kanske fem procent, från Afrika.

Men tidiga dna-analyser har undersökt blandat dna, så kallat kärn-dna eller autosomalt dna, som vi ärver blandat från både vår far och vår mor.

Nu har en internationell forskargrupp undersökt dna från raka mödernelinjer, så kallat mitokondrie-dna.

Och de analyserna, som publicerades i tidskriften Genes i veckan, ger en ny dimension till mexikanernas blandade ursprung. Resultaten visar att mexikanernas mödernelinjer till 90 procent är från Amerikas ursprungsbefolkning. Ett par procent av mödernelinjerna kommer från Afrika, och är alltså ett arv från kvinnliga afrikanska slavar.

Fädernelinjerna ser totalt annorlunda ut. Långt över hälften är europeiska, huvudsakligen från Sydeuropa. En mindre del är ursprungsamerikanska och några få procent är från Afrika.

Det var i och för sig känt sedan tidigare att de uppskattningsvis 250 000 europeiska kolonisatörer som strömmade in i Mexiko till allra största delen var män. Men att deras genetiska avtryck i den nutida befolkningen skulle bli så dominerande är en nyhet.

Och det är slående att de olika amerikanska modersmålen nu är i utdöende, medan det spanska ”fadersmålet” har tagit över nästan helt.

Den här utvecklingen kan vara en spegel av vad som hände här i Europa för 3 500-5 000 år sedan. Det var då vi fick indoeuropeisk kultur, indoeuropeiska språk och en total dominans av indoeuropeiska faderslinjer. Medan mödernelinjerna från tidigare jägar- och bondebefolkningar förblev i stort oförändrade.

Från Mexiko kom ytterligare en stor nyhet om forna befolkningar i veckan. Den är från New Mexiko, på andra sidan gränsen till USA, och publiceras i tidskriften Science.

En amerikansk forskargrupp har hittat ett sextiotal fotavtryck från människor. Det ser ut som fötter från barn och tonåringar som har rört sig vid stranden till en sjö. Forskarnas dateringar visar sensationellt nog att avtrycken gjordes för mellan 21 000 och 23 000 år sedan. Flera tusen år tidigare än den rådande bilden av när Amerika befolkades!

Frågan om när de amerikanska kontinenterna först befolkades av människor har varit högst kontroversiell och omdebatterad.

Å ena sidan måste det ha funnits en landbro över Beringia, det område som numera är Berings sund, vilket det gjorde när istiden var som kallast. Å andra sidan måste glaciärerna ha smält undan såpass mycket att det gick att gå söderut via landkorridorer.

Både dna-analyser och arkeologiska fynd pekar mot att invandringen huvudsakligen skedde för sådär 17 000 år sedan.

Men enstaka arkeologiska fynd antyder en våg av tidigare pionjärer. Kanske dog de ut helt och hållet, i likhet med Europas första pionjärer av Homo sapiens, de som har hittats i grottan Bacho Kiro i Bulgarien.

Eller så fanns de kvar som en liten gnutta dna hos Amerikas ursprungsbefolkning.

Oavsett om vi talar om 21 000 år eller 17 000 år – Mexikos mödrar har i alla fall en mycket lång historia i Amerika.

Läs mer:

Karin Bojs: Då kom vi till Europa allra första gången

Karin Bojs: De kom från verklighetens sjunkna kontinent

Ämnen i artikeln

Dna
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt