Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-24 14:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/karin-bojs-ny-forklaring-till-var-forsta-hund/

Vetenskap

Karin Bojs: Ny förklaring till vår första hund

Under istidens kallaste vintrar hade vi gott om viltkött men brist på all annan mat. Därför var det så bra idé att skaffa hund – vårt första husdjur.

Att människor och hundar började leva tillsammans är en av de största förändringar som har inträffat i mänsklighetens historia. Efter några årtusenden, när jordbruket utvecklades, fick vi även andra husdjur som katter, kor, getter och grisar. Men hunden var allra först. Den blev vår kompanjon redan under jägarstenålder.

Forskare har bråkat mycket om var, när, hur och varför hundar och människor började leva tillsammans.

Frågan om ”när” börjar ringas in nu. För bara ett par månader sedan publicerade tidskriften Science en studie, med svenskarna Pontus Skoglund och Anders Bergström på Francis Crick Institute i London som ledande författare. Den byggde på dna från 27 forntidshundar och är därmed den i särklass största sammanställning som har gjorts. Resultaten, som stämmer väl med arkeologiska fynd, pekar mot att vissa vargar utvecklades till tama hundar när istiden var som allra kallast, för ungefär 20.000 år sedan.

Exakt var det hände – i Europa eller Sibirien – är ännu en olöst gåta. Men det bör ha varit långt norrut, i arktiska eller subarktiska områden.

När det gäller ”hur” och ”varför” finns olika bud. Som att vissa vargar frivilligt sökte sig till människors läger för att hitta mat, och att människor och vissa vargar började jaga tillsammans.

Men dessa förklaringar håller inte, bland annat var det knappast någon fördel för den tidens jakt att ha hund med sig.

Den belgiska paleontologen Mietje Germonpré har tidigare föreslagit att istidsjägarna brukade fånga mycket unga vargvalpar som fick växa upp i människornas sällskap under ett år. Därefter slaktades de, så att man kunde tillvarata deras varma päls. Vargpäls är oöverträffat för att kanta huvor i ett riktigt kallt klimat.

Denna metod för att bekvämt försäkra sig om vargpäls finns beskriven från sibiriska grupper i historisk tid.

I veckan publicerade tidskriften Scientific Reports en studie ledd av Maria Lahtinen på finska livsmedelsverket (!). Lahtinen och hennes medförfattare har räknat noga på kalorier från protein, fett och kolhydrater.

Under en sträng, arktisk vinter kunde istidens jägare hyfsat lätt få tag på magert viltkött, som innehåller rikligt med protein. Men fett och kolhydrater, som en människa också behöver, var bristvaror.

Vargar och hundar kan, till skillnad från människor, klara sig på viltkött. Därför var det ingen kostnad att låta valpar leva i bosättningarna och äta av kött som blev över.

Så småningom måste en och annan extra tillitsfull och gullig valp ha fått överleva till vuxen ålder. Tills det utvecklades en linje av tamhundar som har överlevt ända till vår tid.

Tidigt, innan vi började jaga tillsammans, fick hundarna jobben att vakta boplatsen och att hjälpa till med transporter.

Men redan dessförinnan verkar de första hundarna ha startat sin bana hos oss människor som sällskapsdjur. Alltså exakt samma uppgift som dominerar bland världens cirka en miljard hundar i dag.

Läs mer: Karin Bojs: När vi skaffade hund för första gången

Ämnen i artikeln

Dna
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt