Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-28 05:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/karin-bojs-nya-toner-i-trumpeten-fran-stenaldern/

Musik

Karin Bojs: Nya toner i trumpeten från stenåldern

00:22. Så låter trumpetsnäckan från jägarstenåldern.

Ljudnivån var 100 decibel om man stod i närheten, och tonerna klingade i C, ciss och D. Nu har forskare åter fått ljud i trumpetsnäckan från jägarstenåldern.

Grottan Marsoulas i södra Frankrike och dess grottmålningar har varit kända sedan slutet av 1800-talet. På 1930-talet hittades en stor snäcka av arten Charonia lampas. Dåtidens arkeologer drog slutsatsen att snäckan hade använts som ett rituellt dryckeskärl. Sedan dess har den förvarats på Naturhistoriska museet i Paris.

Men nu har snäckan från Marsoulas undersökts igen med moderna metoder. Och slutsatsen är solklar – det är ett av världens äldsta musikinstrument.

Bara ett fåtal kända musikinstrument är ännu äldre. I några grottor i Schwaben i södra Tyskland har man hittat flöjter av mammutelfenben, svanben och gamben som är omkring 40.000 år gamla, från en period under istiden som arkeologer kallar aurignacien.

De flöjterna är alltför fragmenterade för att kunna spelas på i dag. Men det finns rekonstruktioner som ger oss en aning om hur de kunde låta. (När jag gjorde program i Sommar & Vinter i Sveriges radios P1 för några år sedan fixade vi en inspelning på en sådan rekonstruktion. SR har rättigheterna, och låten ligger fortfarande kvar i mitt sommarprogram på deras hemsida.)

Snäckan från Marsoulas är drygt 17.000 år gammal, från en period som kallas magdalenien, när istiden hade börjat släppa sitt grepp över Europa.

Den hade sitt ursprung i Atlanten, minst tjugo mil från grottan vid foten till bergskedjan Pyrenéerna där den hittades. Uppenbarligen har den tidens människor burit snäckan hela långa vägen. Eller kanske snarare delar av vägen, med byten och handelstransaktioner på vägen.

De har också lagt ner möda på att dekorera den med fingeravtryck i röd ockra – i samma stil som de målningar som finns på grottans väggar. Där har konstnärerna med mängder fingeravtryck framställt djur, såsom europeisk bison. De största målningarna är över två meter. Uppenbarligen skulle snäcktrumpeten och grottmålningarna matcha varandra.

Carole Fritz, som har lett forskargruppen, är verksam vid universitetet i Toulouse, vid det franska nationella forskningscentret CNRS och är även forskningschef vid grottan Chauvet med världens äldsta kända grottmålningar. Hon och hennes medförfattare redovisar sina nya rön i tidskriften Science Advances.

Deras undersökning av den 31 centimeter långa snäckan, upp till 18 centimeter bred, visar att den har bearbetats i öppningarna. Den smala sidan har jämnats till med ett verktyg, och där finns rester av något brunt material som måste ha varit till för att fästa ett munstycke. Även inuti snäckan har någon gjort centimeterstora hål, säkert för att fixera munstycket.

Foto: C. Fritz, G. Tosello, Muséum d'Histoire naturelle de Toulouse

Arbetssättet påminner mycket om trumpetsnäckor från olika håll i världen, där människor in i historisk tid har använt snarlika arter som musikinstrument. Snarlika snäcktrumpeter har använts eller används fortfarande bland annat i Oceanien, Nya Zeeland, Nya Guinea, Indien, Tibet, Japan och Indokina. Det äldsta kända exemplet är från antikens Grekland.

När forskargruppen jämförde med en stor samling sådana instrument från Musée du Quai Branly-Jacques Chirac i Paris, liknade fyndet från grottan Marsoulas mest ett från Syrien.

Forskargruppen tog hjälp av en professionell musiker för att undersöka ljudet i instrumentet. Denna musiker lyckades få fram tonerna C, ciss och D. Ljudnivån var hög – omkring hundra decibel på en meters avstånd, och klangen onekligen lik en modern trumpet.

Vi kan alltså säkert säga hur tonerna lät. Men ingen människa i dag har facit om vilka melodier magdalenierna kunde skapa med snäckans tre toner. Där står det oss alla fritt – antingen vi är proffs eller amatörer – att använda vår fantasi.

Läs mer: Karin Bojs: De första artisterna gick från Afrika

Ämnen i artikeln

Musik
Frankrike
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt