Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-24 14:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/karin-bojs-vi-borjar-fa-facit-for-pandemin/

Vetenskap

Karin Bojs: Vi börjar få facit för pandemin

Dags att summera år 2020 och inte minst pandemin. Vi har långt kvar till facit, men det börjar komma data som visar vilka åtgärder som har varit mest effektiva.

I dagarna sätter Sverige och Europa igång att vaccinera sina medborgare mot coronavirus. Men det kommer att ta många veckor innan vaccinet får tillräcklig effekt på smittspridningen i samhället.

I väntan på att fler blir vaccinerade är vi hänvisade till ungefär samma sorts åtgärder för att skydda oss från smitta som samhällen har använt i många hundra år.

Stänga universitet, stänga affärer, sätta folk i karantän, placera strutar eller masker framför ansiktet – det förekom under pestepidemier redan under renässansen och medeltiden.

Till exempel formulerade Isaac Newton flera av sina viktigaste upptäckter om fysikens lagar på 1660-talet när han tillämpade fysisk isolering hemma på gården i Woolsthorpe när universitetet i Cambridge hade stängt.

Och boken Decamerone från 1300-talet handlar om några ungdomar som flyr pestens Florens och sätter sig i karantän.

I alla tider har beslutsfattare trampat i okänd terräng när de har infört åtgärder vid epidemier.

Det gäller i högsta grad också covid-19.

Men ju längre tid som går, desto mer data finns att basera bedömningar på.

För några veckor sedan kom till exempel en stor studie i Nature, baserad på 98 miljoner amerikanska mobiltelefonanvändare, som DN tidigare har skrivit om. Där framkom att restauranger sprider smitta fyra gånger värre än nästa kategori, som är gym.

Och för någon vecka sedan publicerade Jama network open en så kallad metaanalys, en sammanställning av befintlig forskning. Där framgår att en stor del av smittspridningen sker i bostäder mellan familjemedlemmar. Barn är mindre benägna att bli smittade och sprida smitta än vuxna, och personer som är så kallat asymtomatiska – virursbärare utan egna symtom – smittar bara i 0,7 procent av fallen.

I veckan publicerade tidskriften Science en studie där en forskargrupp, ledd av Jan Brauner vid Oxforduniversitetet, har försökt beräkna vilka åtgärder som hittills har varit mest effektiva. Forskarna har jämfört länder som har infört olika åtgärder vid olika tidpunkter.

Att stänga universitet och gymnasier (som alltså gjordes i Cambridge redan på Isaac Newtons tid på 1600-talet) verkar vara en mycket bra idé, enligt den nya studien.

De flesta länder, med undantag för Sverige och Island, har även stängt skolor för lägre åldrar. Studien i Science kan inte avgöra om det också gjorde nytta. Det vi dock vet vid det här laget är att barn under tolv år smittas och sprider smitta i lägre grad än vuxna, och att stängda skolor får stora konsekvenser för barnen och deras föräldrar.

Att begränsa folksamlingar till max tio personer har också varit effektivt, visar Jan Brauner och hans medförfattare, liksom att stänga ”face-to face businesses”.

Studien i Science går inte in på vilka ”face-to face businesses” som är mest känsliga. Men den tidigare stora amerikanska mobiltelefonstudien i Nature pekar alltså ut restauranger med bords- och alkoholservering som värre smitthärdar än till exempel gym, livsmedelsbutiker, vårdbesök och olika typer av specialaffärer.

Att beordra människor att stanna i sina hem har däremot liten extra effekt, visar den nya Sciencestudien.

Det är den här typen av data vi behöver för att inte tyckanden, svajiga prognoser, branschintressen och spekulationer ska ta över.

Och när det gäller dödstal ska vi titta på statistiken i Euromomo som jämför överdödlighet över tid i ett stort antal europeiska länder. Inte dra slutsatser av enskilda dödssiffror från dag till dag.

År 2020 är snart över. Pandemin kommer däremot att vara ett bra tag till. Nu gäller det att hålla ut och hantera coronaviruset så effektivt och vetenskapligt baserat som någonsin går.

Läs mer: Karin Bojs: Många metoder mot coronaviruset är från medeltiden

Läs mer: Karin Bojs: Data från verkligheten visar hur covid-19 sprids

Ämnen i artikeln

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt