Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-27 09:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/katters-kommunikation-gav-annu-ett-ignobel-pris-till-lund/

VETENSKAP

Katters kommunikation gav ännu ett IgNobel-pris till Lund

01:53. Så pratar katter med människor – forskarna reder ut vad jamanden och kurranden egentligen betyder.

Ett tjattrande läte när bytesdjuret är utom räckhåll och ett kurrande läte när katten tackar.

Lingvisten Susanne Schötz har kartlagt och namngett tamkatters olika ljud och läten. Nu får hon IgNobelpriset.

Årets IgNobelpris, som belönar forskning som först får dig att skratta, sedan att tänka, delades ut på torsdagskvällen. Susanne Schötz vid Lunds universitet fick priset i biologi för sin forskning om hur katter låter när de kommunicerar med människor.

– Det var bra överraskande, men det är ju alltid roligt att få pris. Jag är inte missnöjd alls, säger hon.

Susanne Schötz är lingvist och fonetiker, och har framför allt studerat människors tal.

– Men om man som jag är kattägare och fonetiker så kan man inte låta bli att lyssna på och studera katters sätt att kommunicera med läten, säger hon.

Katter har många olika sätt att prata med varandra, med kroppsspråk och doftsignaler. Men när en tamkatt ska meddela sig med oss lär den sig snart att det är säkrast att använda ljud.

– De märker hur vi sitter upptagna framför våra datorer eller skärmar eller sitter och läser. Och då ser vi ju inte katternas kroppsspråk och vi har inte samma luktsinne som dem. Men när de jamar, så hör vi och då reagerar vi direkt, säger Susanne Schötz.

IgNobelpristagaren Susanne Schötz tillsammans med katten Rocky
IgNobelpristagaren Susanne Schötz tillsammans med katten Rocky Foto: Marie Lindstrand

Susanne Schötz är inte först om att studera djurläten med metoder som har utvecklats för människor. Men hon upptäckte snart att det fanns mycket lite forskning om tamkatter.

– De beskrivningar som fanns refererade ofta till en studie från 1944, av en psykolog som hette Mildred Moelk. Hon hade studerat några få katter, och hon hade ju inte datorer så att hon kunde göra de akustiska analyser som vi fonetiker gör i dag.

Det fanns alltså en lucka att fylla, och Susanne Schötz byggde upp ett system med kategorier för katters olika typer av läten, med allt från spinnande till jamande, morrande och drillande. Ett exempel är ett tjattrande läte som katter gör när de ser ett bytesdjur som de inte når, eller ett kurrande när katten hälsar eller tackar för en godbit. Susanne Schötz fick ibland hitta på egna ord för att beskriva läten.

– Katter har precis som vi personliga läten, och speciella vanor att säga saker. Så alla läten i hela världen är ju inte med. Men jag har beskrivit huvudkategorierna, både vetenskapligt och på ett sätt som den intresserade allmänheten kan förstå, säger hon.

Kattens språkmelodi kan också avslöja hur den mår.

– En katt som är glad brukar ha en stigande melodi. Och är det en fråga eller en bön om att få en godisbit till så går den gärna upp lite extra på slutet. Men är katten stressad eller missnöjd faller ofta melodin istället.

Forskare vid Lunds universitet har fått flera IgNobelpris de senaste åren, för studier om hur alligatorer låter när de andas in helium, att människor och schimpanser på djurparker härmar varandra lika mycket, att bromsar föredrar mörka hästar, och att dyngbaggar navigerar med hjälp av Vintergatan.

– Det kanske beror på att vi forskare får möjlighet att prova knasiga idéer. Vi har såklart inte helt fria händer, men det är accepterat, och vi har högt i tak och kan ibland ägna oss åt mer spännande forskningsfrågor, säger Susanne Schötz.

Här finns exempel på olika kattljud.

Hör mer om årets IgNobelpris i Studio DN.
Läs mer: Årets IgNobelpris: Övervikt hos korrupta politiker och orgasm istället för nässpray

Läs mer: Ny forskning: Så pratar katter med människor

Ämnen i artikeln

Lund
Husdjur
Biologi
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt