Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-26 04:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/klimatstamning-mot-sverige-kommer-allt-narmare/

VETENSKAP

Klimatstämning mot Sverige kommer allt närmare

Ungdomarna i Auroramålet har skickat ett kravbrev till ansvariga ministrar inför en förväntad stämning.
Ungdomarna i Auroramålet har skickat ett kravbrev till ansvariga ministrar inför en förväntad stämning. Foto: Thomas Karlsson

Sveriges regering har bara några veckor på sig. Sedan väntas ungdomarna i Auroramålet lämna in en stämningsansökan för att reda ut vilket ansvar staten har för klimatkrisens effekter.

Nu har de skickat ett kravbrev till ansvariga ministrar.

För över ett år sedan annonserade ungdomarna i organisationen Aurora sina planer på att stämma regeringen för bristande klimatarbete. Nu tas nästa steg i processen.

På tisdagen skickades ett brev riktat till statsministern, klimatministern och Justitiekanslern, där man kräver svar på hur politiken ska förändras för att Sverige ska göra sin del av det globala klimatarbetet. Svaren ska lämnas senast den 1 juni.

Brevet kan ses som ett sista steg inför stämning, berättar Sofi Marklew, nyutexaminerad jurist och engagerad i Auroramålet.

– Det här är ett ovanligt mål. Men i andra liknande tvister vill man gärna närma sig motparten innan man stämmer – för att de ska vara medvetna om hur man ser på saken, säger hon och fortsätter:

– Det är inte ett ändamål i sig att stämma men vi upplever att man måste jobba på alla fronter för att något ska hända. Vi befinner oss i en klimatkris och Sverige har goda möjligheter att gå före men ändå står dagens åtgärder inte alls i proportion till krisens allvar.

I brevet kräver ungdomarna att klimatmålen skärps och att politiska åtgärder sätts in för att uppfylla målen. Dessutom uppmanar de staten att ”omedelbart upphöra” med aktiviteter som motverkar uppfyllandet av klimatmålen.

DN har tidigare berättat att endast omkring en tredjedel av utsläppen från Sveriges ekonomi omfattas av klimatmålen. Sverige är, enligt flera forskare, inte ens nära att göra sin rättvisa del av det globala klimatarbetet.

Ett förslag om ett nytt, kompletterande, klimatmål – för konsumtionsbaserade utsläpp – är framförhandlat av Miljömålsberedningen men ännu inte klubbat i riksdagen.

”Att endast inkludera territoriella fossila utsläpp i beräkningen av utsläppsmålens uppfyllnad ger en skev bild av Sveriges roll i klimatkrisen, eftersom stora delar av svenskars utsläpp sker genom skogsbruk och konsumtion med faktiska utsläpp utanför Sveriges territorium”, skriver Aurora-ungdomarna i brevet.

Om ungdomarna inte får svar på brevet – eller om svaret inte innebär några större nyheter jämfört med dagens klimatpolitik – kommer de att vända sig till domstol. Något som redan skett i flera andra länder, bland annat i Nederländerna där miljöorganisationen Urgenda år 2019 vann mot staten.

– Vår bedömning är att svensk klimatpolitik inte lever upp till Sveriges internationella åtaganden, vare sig Parisavtalet eller när det gäller mänskliga rättigheter. För att få det prövat måste vi vända oss till domstol, säger Sofi Marklew och understryker att Aurora också vill lyfta klimatkrisen på den politiska dagordningen inför valet.

– Jag tror att det är svårt för många att ta in allvaret – men den här frågan angår alla. Barn och unga får leva med konsekvenserna av att vi inte handlar nu.

DN har sökt Annika Strandhäll som avböjer att kommentera.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt