Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-20 06:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/kraftig-klimatkritik-mot-regeringens-budget/

VETENSKAP

Kraftig klimatkritik mot regeringens budget

Miljö- och klimatminister Annika Strandhäll.
Miljö- och klimatminister Annika Strandhäll. Foto: Lars Schröder/TT

Regeringen får nu kraftig kritik för sin hantering av miljö- och klimatfrågorna i vårbudgeten.

Dessutom varnar organisationer för att nedskärningarna i biståndet hotar klimatanpassningsprojekt – något som drabbar världens allra mest utsatta.

– Regeringens höga ambitioner ligger fast, svarar miljöminister Annika Strandhäll i en intervju med DN.

VAL 22

Flera miljöorganisationer går till hårt angrepp mot regeringen efter tisdagens vårbudget. I förslaget ingår satsningar som minskar kostnaden för fossila bränslen. Dessutom pekar prognosen på en halvering av satsningarna på miljöområdet till 2025.

– Vi saknar ett politiskt ledarskap i klimatfrågan. Klimat- och naturkrisen kommer att behöva omfattande investeringar. Vissa åtgärder i budgeten innebär i praktiken att man låser fast människor i ett fossilberoende. Det ger en väldigt märklig signal om vart vi är på väg, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

Carl Schlyter är kampanjledare på Greenpeace:

– När IPCC kräver att vi kraftfullt måste stärka försvaret mot klimatkrisen, nedrustar regeringen miljöarbetet. För miljövänner finns inget valfläsk, inte ens en bit veganbacon, säger han till DN.

I budgeten väljer regeringen att frigöra upp till 9,2 miljarder kronor från biståndsbudgeten – till asylmottagandet. Det slår mot klimat- och miljösatsningar i länder där världens fattigaste och mest klimatutsatta människor lever, berättar Erik Lysén, chef på Act – Svenska kyrkans internationella biståndsverksamhet.

– Fattiga och utsatta människor kommer att drabbas och det är beklämmande. Vi ser det som en omvänd Robin Hood-politik, där de fattigaste betalar den rika svenska staten för flyktingmottagandet.

Översvämningar efter stora mängder regn i Bangladesh drabbar böndernas skörd. Bangladesh är ett av de länder där Sverige deltar i projekt för att minska klimatförändringarnas effekter för de mest sårbara. Ännu är det oklart vilka länder och projekt som kommer att påverkas av förändringarna i regeringens budget.
Översvämningar efter stora mängder regn i Bangladesh drabbar böndernas skörd. Bangladesh är ett av de länder där Sverige deltar i projekt för att minska klimatförändringarnas effekter för de mest sårbara. Ännu är det oklart vilka länder och projekt som kommer att påverkas av förändringarna i regeringens budget. Foto: Md Rafayat Haque Khan/TT

Minskningen av biståndsbudgeten skapar en ”ryckighet” i systemet, menar han.

– Regeringen har varit tydlig med att man kommer att skydda de humanitära insatserna, det är bra. Men det slår mot det långsiktiga biståndet och kommer drabba bland annat den sociala hållbarheten, som till exempel stöd till utbildning för unga flickor.

Kritik hörs också från de politiska motståndarna.

– Det är ganska kortsiktiga satsningar som inte löser de grundläggande problemen. Det här är en försutten chans att både möta krisen i omvärlden och minska utsläppen, säger Rickard Nordin (C).

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Är inte ändringarna sådana som man kan förvänta sig av en ändringsbudget?

– Normalt sett skulle jag hålla med, men vi är i en exceptionell situation. Vi vet att om vi ska bli av med rysk olja och gas behöver vi agera nu.

Miljöpartiets språkrör, tidigare miljö- och klimatminister, Per Bolund:

– Det är barskrapat på ny miljö- och klimatpolitik i en tid av akut klimatkris och ett krig som är finansierat av fossila bränslen. Jag har svårt att förstå den prioriteringen. Inte minst när statsministern har uttryckt att klimat är en av hennes mest prioriterade frågor. I den här budgeten syns inte ett spår av det.

Jens Holm (V):

– Det håller inte att å ena sidan ge mångmiljardstöd till privatbilism, men inte ett öre extra till kollektivtrafiken. Så får vi inte en hållbar återstart av transportsektorn, säger han.

– Jag saknar de stora satsningarna i klimatomställningen. Var finns de nya satsningarna på kollektivtrafiken, hållbara livsmedel, energieffektivisering, återvätning av våtmarker och ökad skydd av skogen? Tyvärr inte i den här budgeten. Vi kan inte lämpa över ansvaret på våra barn.

Mänskligheten befinner sig i sitt sannolikt mest avgörande årtionde någonsin. För att ha minsta chans att klara Parisavtalet måste den globala utsläppskurvan omgående dyka.

I sin andra delrapport tidigare i år, konstaterade FN:s klimatpanel IPCC att klimatförändringarna redan har lett till oåterkalleliga effekter – och att det bara är början. Artutrotning, dödliga extremväder och den redan svåra vattenbristen kommer att förvärras med ökande temperaturer.

FN:s generalsekreterare António Guterres pekade när rapporten kom mot världens politiska makthavare:

– Den avsägelse av ledarskap som sker är brottslig.

Sverige kallas ofta föregångsland men politiken är långt ifrån tillräckligt för att nå klimatmålen, som DN tidigare har visat i sig är otillräckliga.

När DN når miljö- och klimatminister Annika Strandhäll för en intervju, slår hon tillbaka mot budgetkritiken.

Foto: Lars Schröder/TT

Koldioxidbudgeten för 1,5-gradersmålet är slut om mindre än åtta år. Hur kan du som miljö- och klimatminister stå bakom en budget med ökade subventioner på fossila bränslen i ett sådant läge?

– Jag blev ganska irriterad i går över den politiska ohederligheten i debatten, inte minst från Miljöpartiet. Det som lades fram under gårdagen är en vårändringsbudget. Det är inte den som man lägger några stora satsningar i, vilket naturligtvis Per Bolund vet.

– Det så kallade ”hushållspaketet” är ju i sig inte en satsning på subventioner på drivmedel. Utan det handlar om att svenskar även i en tid när det är krig i vårt närområde ska kunna ta sig till jobbet. Det vägdes också upp med en kraftig satsning på ”bonus-malus”-systemet, för att fortsätta hålla upp ambitionen när det gäller att driva på elektrifieringen. Vi ska bort ifrån olja och diesel, vi ska ställa om transportflottan och det ligger fast.

Vilka signaler sänder en regering som väljer att öka subventionerna till fossila bränslen i en akut klimatkris, menar du?

– Signalen regeringen sänder ut är: Vi ska ställa om Sverige. Det är därför vi har den mest ambitiösa miljö- och klimatbudgeten någonsin som ligger för det här året.

I prognosen är anslaget för miljöfrågor halverat år 2025, jämfört med 2022. Varför?

– Budgetprognosen handlar om tidsbegränsade satsningar som löper ut. De fyller man inte på i en vårändringsbudget före ett val, utan i höst när man lägger fram en höstbudget eller i ett vallöfte.

Men det stämmer inte att regeringen är bunden på det sättet. Vid den senaste vårändringsbudgeten inför ett val, våren 2018, var prognosen ökade miljöutgifter under de närmast följande åren.

– Man får komma ihåg att vi precis gått igenom en pandemi där vi haft omfattande tillfälliga satsningar i budgeten 2021 och 2022 för att stimulera en grön ekonomisk återstart, säger Annika Strandhäll.

Finns det något vallöfte från Socialdemokraterna om att öka anslagen?

– Det är någonting vi får återkomma till. Men klimatet är en av statsministerns mest prioriterade frågor och vi ska nå våra klimatmål.

På frågan om förflyttningen av pengar från biståndet till asylmottagande i Sverige, svarar Annika Strandhäll att omfördelningen sker inom ramen för internationella överenskommelser.

– Att vi väljer att göra det, det är ju inget konstigt. Det gjorde vi också 2015. Det är tillfälligt och det är för att hantera en akut situation. Vi har ett exceptionellt högt bistånd, relativt andra länder. Och målsättningen om ett fördubblat klimatbistånd till 2025, den ligger fast.

Fotnot. Moderaternas klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz har valt att avstå från att kommentera, DN har frågat varför men ännu inte fått svar.

Ämnen i artikeln

Val 2022
Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt