Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-03 16:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/kraftig-okning-av-psykisk-ohalsa-under-pandemin/

VETENSKAP

Kraftig ökning av psykisk ohälsa under pandemin

Förekomsten av både ångest och depression har ökat kraftigt världen över till följd av pandemin, visar forskning.
Foto: Cindy Goff / Alamy Stock Photo

Förekomsten av både ångest och depression ökade markant under förra året, som en konsekvens av pandemin. Trots Sveriges lite mjukare hållning drabbades vi hårdare än många andra länder, visar forskning.

Månad efter månad med utegångsförbud, stängda skolor, hemarbete och social isolering. Lägg därtill de hundratusentals människor som förlorat sina arbeten i kölvattnet av virusets framfart.

För första gången har forskare nu försökt uppskatta den påverkan på vår mentala hälsa som pandemin haft världen över.

Enligt denna uppskattning, som forskare vid University of Queensland i Australien gjort och som nu presenteras i tidskriften The Lancet, resulterade pandemin i 53 miljoner fler fall av depression förra året, och hela 76 miljoner fler fall av ångest.

– Studien visar på det behov som nu finns i världens länder att förstärka sjukvårdssystemen för psykisk ohälsa, system som redan före pandemin led av resursbrist i de flesta länder, säger artikelns huvudförfattare, Damian Santomauro, till tidskriften.

Studien visar också att kvinnor och barn påverkades betydligt mer, jämfört med vuxna män, och att de länder som drabbades hårt av viruset också är de länder där de största ökningarna av depression och ångest skett.

Sverige är inget undantag, för enligt forskarna var den uppskattade förekomsten av depression bland svenskarna förra året 24 procent högre än förväntat, vilket var en väsentligt större ökning än i våra grannländer, men lägre än i vissa andra länder. I både Danmark och Norge ökade förekomsten med 17 procent, i Finland med elva procent, medan den i Frankrike ökade med hela 33 procent.

Samma mönster syns för ångesttillstånd, som uppskattas ha ökat med 23 procent förra året i Sverige på grund av pandemin, vilket var 7 procentenheter mer än i både Norge och Danmark.

Grunden i den aktuella forskningen är 48 studier som forskarna identifierade genom en systematisk litteraturgenomgång. Med hjälp av modelleringar utifrån en baslinje för förekomsten av depression och ångest före pandemin, kunde forskarna sedan uppskatta hur många sjukdomsfall som antagligen skulle ha inträffat 2020 om världen inte hade drabbats av en pandemi.

På så sätt skulle det antagligen ha inträffat 193 miljoner fall av depression världen över år 2020 utan pandemin. I själva verket blev antalet fall 246 miljoner, enligt analysen. På motsvarande sätt säger modellen att förekomsten av ångesttillstånd ökade från förväntade 298 till 374 miljoner fall.

”Den här studien understryker på ett kraftfullt sätt den påverkan som pandemin haft på den mentala hälsan på en global nivå”, skriver bland andra Uppsalaprofessorn Emily Holmes, som inte var involverad i den aktuella undersökningen, i en kommentar.

Läs mer:

Han drabbades när rutinerna försvann under pandemin: ”Det var som att jag kraschade”

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt