Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-29 09:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/maria-gunther-det-finns-fortfarande-all-anledning-att-anmala-sig-till-donationsregistret/

VETENSKAP | KOMMENTAR

Maria Gunther: Det finns fortfarande all anledning att anmäla sig till donationsregistret

Den 7 januari genomfördes en transplantation av ett hjärta från en gris till en människa, för första gången utan att människokroppen direkt stötte bort organet.
Den 7 januari genomfördes en transplantation av ett hjärta från en gris till en människa, för första gången utan att människokroppen direkt stötte bort organet. Foto: -

Kommer transplantation av djurorgan bli vanliga nu? DN:s vetenskapsredaktör Maria Gunther svarar på tre frågor om mannen som har fått ett transplanterat hjärta från en gris.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Varför vill läkare ge människor transplanterade organ från djur?

– Det råder brist på organ för transplantation. Människoliv skulle kunna räddas om det var möjligt att ge svårt sjuka patienter ett nytt hjärta, en lever, en njure eller andra organ från grisar eller andra djur.

Det har gjorts försök tidigare med transplanterade djurorgan. År 1984 fick till exempel en nyfödd flicka i Kalifornien ett babianhjärta. Hon levde i 21 dagar efter transplantationen, mycket längre än någon annan hade överlevt med ett hjärta från en apa.

Vad är riskerna med att transplantera djurorgan?

– Att kroppen stöter bort organet, och att djurcellerna orsakar sjukdomar. Hjärtat som den 57-årige mannen fick inopererat i fredags kommer från en genmodifierad gris. Flera gener som producerar ämnen som skulle kunna få immunförsvaret att reagera och stöta bort hjärtat har slagits ut, och några mänskliga gener har lagts till.

Tidigare har forskare fått babianer att överleva i mer än ett halvår med genmodifierade grishjärtan. I oktober lyckades forskare för första gången koppla en genmodifierad grisnjure till en människa och få den att producera urin under tre dagar. Då gjordes försöket på en hjärndöd patient, med de anhörigas tillåtelse. Mannen som nu har fått grishjärtat är döende, och skulle inte kunna ta emot ett hjärta från en annan människa. Han är fullt medveten om riskerna han utsätter sig för.

Kommer transplantation av djurorgan att bli vanligt nu?

– Nej, jag tror att det är mycket långt kvar innan vi når dit. Det är bara några dagar sedan operationen gjordes, och vi vet ingenting om hur grishjärtat kommer att fungera på kortare och längre sikt.

Även om detta är spännande forskning finns det fortfarande all anledning att anmäla sig till donationsregistret och tala om för sina anhöriga om man vill donera sina organ eller inte.

Läs mer: David först i världen att få hjärta från gris inopererat

Läs mer: Farshid Jalalvand: Är en människa som består av grisvävnader fortfarande en människa?

Ämnen i artikeln

Biologi
Dna

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt