Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-28 03:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/maria-gunther-for-att-klara-klimatkrisen-maste-vi-anvanda-alla-medel-som-finns/

Vetenskap

Maria Gunther: För att klara klimatkrisen måste vi använda alla medel som finns

Kärnkraften kan inte lösa klimatkrisen helt på egen hand. Men vi måste undersöka om den kan vara en del av lösningen.

Hur ska vi försörja världen med el och energi, och samtidigt bryta vårt beroende av fossila bränslen? Vad ska vi ersätta oljan, kolet och fossilgasen (den som man ibland kallar naturgas) med?

Om kärnkraft är hela svaret, en del av svaret eller aldrig kan vara svaret på frågorna råder det som bekant mycket delade meningar om.

Under det senaste året i Sverige står kärnkraft för ungefär 30 procent av elproduktionen. Vattenkraft bidrar med drygt 40 procent, och vindkraft med runt 17 procent. Resten kommer framför allt från biobränslen och solceller. Det gör att vår el är nästan helt fossilfri: mer än 98 procent av vår el produceras utan fossila bränslen.

De som menar att avfallsfrågan redan är löst med fjärde generationens kärnreaktorer, som ska utvinna mer energi ur och förkorta livslängden på kärnavfallet, har inte förstått hur akut läget är. Det ligger för långt fram i tiden. Vi behöver fossilfri energi nu, inte först om flera decennier.

Men så ser det inte ut i resten av världen. Klimatpanelen IPCC:s rapport från 2018 visar med all önskvärd tydlighet hur oerhört bråttom det är att få ned utsläppen om vi ska ha någon chans att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader i slutet av seklet.

Att hävda att kärnkraften är hela lösningen på problemet och att den ensam kan klara klimatutmaningen redan i dag är inte särskilt seriöst. Ett kärnkraftverk genererar mycket energi och ger nästan inga utsläpp av växthusgaser. Men det finns andra nackdelar, som kostnaden, säkerhetsriskerna och hur vi ska ta hand om avfallet.

De som menar att avfallsfrågan redan är löst med fjärde generationens kärnreaktorer, som ska utvinna mer energi ur och förkorta livslängden på kärnavfallet, har inte förstått hur akut läget är. Det ligger för långt fram i tiden. Vi behöver fossilfri energi nu, inte först om flera decennier.

Men det är inte heller seriöst att redan nu utesluta att kärnkraften kan vara en del av lösningen. För att hejda klimatkrisen och få bort de fossila bränslena behöver vi använda alla medel och tekniker som finns. Då har vi inte råd att låta bli att undersöka om det går att bygga bättre och mer användbara kärnreaktorer.

Därför kan forskningen om de nya minireaktorerna – små modulära reaktorer, SMR – vara både viktig och intressant. Det är ett annat sätt att tänka om kärnkraft. Istället för att bygga upp en stor anläggning, likt dagens kärnkraftverk, på platsen den ska stå, med stora kapitalkostnader, lång konstruktionstid och ännu längre tid innan investeringen betalar sig, kan man massproducera små reaktorer i fabriker.

En stor fördel är att det blir så mycket billigare. ”När man talar om att kärnkraft är dyrt handlar det inte så mycket om tekniken utan om hur finansieringsstrukturen ser ut”, som Carl Berglöf, ansvarig för kärnkraftsfrågor på Energiföretagen Sverige, uttrycker det.

Dessutom går småreaktorerna förstås mycket snabbare att bygga, och man kan anpassa dem till olika ändamål. I en park med flera småreaktorer kan några producera el, andra värme som kan användas till att göra vätgas och bränslen som kan ge oss fossilfritt flyg och fossilfri sjöfart. Vilka reaktorer som producerar vad kan också växla under olika tider på dygnet och under året, när det behövs mer eller mindre el.

Ska småreaktorerna bli en del av framtidens energilösning är det mycket som måste fungera, och regelverken måste skrivas om. Enligt miljöbalken får Sverige bara ha tio reaktorer i drift på tre platser i landet: Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Och säkerhetsföreskrifterna som finns är anpassade efter dagens stora anläggningar och inte efter andra typer av reaktorer.

Men än är det för tidigt att utesluta minireaktorerna från lösningarna som ska hjälpa oss att få ett samhälle utan fossila bränslen.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Kärnkraft
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt