Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-27 13:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/pa-torsdag-borjar-sokandet-efter-liv-pa-mars/

Vetenskap

På torsdag börjar sökandet efter liv på Mars

Foto: PATRICK T. FALLON

På torsdag landar den amerikanska rymdsonden Perseverance på planeten Mars. Men landningen är långt ifrån enkel och många tidigare Marssonder har misslyckats i sista minuten. Går allting bra inleds jakten på liv på vår granne i rymden.

Efter att ha varit på väg från jorden sedan den 30 juli kommer Perseverance (Uthållighet) att börja nedfärden mot planeten Mars yta nu på torsdag.

Landningen är oerhört komplicerad där sonden släpper ner rovern i vajrar när den nått 20 meter över planetens yta. När rovern kopplats loss flyger sonden iväg.

Landningsplatsen beskrivs av Nasa som den mest utmanande som en Marsfarkost hittills landat på, Jezerokratern där temperaturen kan sjunka till minus 90 grader.

Jezerokratern.
Jezerokratern. Foto: ESA/DLR/FU-Berlin

Rovern, som har en avancerad autopilot som ska hindra den från att krascha, är utrustad med kameror med extremt hög upplösning, lasrar, markradar, mikrofoner och en rad andra vetenskapliga instrument.

En av uppgifterna är att hitta spår av forntida liv på Mars.

Tidigare Marsrovrar har kunnat konstatera att det en gång funnits flytande vatten på planeten. Och just Jezerokratern anses av många forskare vara den plats där möjligheten att hitta spår av liv är som störst. Tidigare undersökningar har visat att kratern en gång haft en större sjö och en flod inom sina kanter.

Roverns uppgift är bland annat att samla in mineral som verkar intressant och lagra dem i väntan på en ny sond som ska komma och hämta dem. Något som inte kommer att bli verklighet förrän 2031. Under tiden kommer mineralen som samlas in att analyseras med hjälp en rad olika instrument.

Och med sig har rovern en liten drönare, Ingenuity, som med sina fyra rotorblad och med en vikt på 1,8 kilo kommer att bli den första av människan byggd farkost att flyga på en annan planet.

Så här är det tänkt att rovern ska placeras på Mars yta.
Så här är det tänkt att rovern ska placeras på Mars yta. Foto: Nasa

Om allting fungerar. Nasas ingenjörer räknar med att den delen av utforskningen mycket väl kan misslyckas och Ingenuity ses som ett test inför framtida besök på den röda planeten. Men går allting bra kommer den lilla helikopterliknande farkosten att flyga med hjälp av förprogrammerade signaler från jorden, men också kunna ta en del beslut på egen hand.

Det långa avståndet mellan jorden och Mars gör att det inte går att styra Ingenuity i realtid.

På torsdag landar alltså Perseverancerovern med drönaren Ingenuity på Mars. Men riskerna är stora och en rad tidigare landare har misslyckats. Ryska Mars 3 tystnade efter bara några minuter på Mars yta i december 1971, Nasas Mars Polar Lander kraschade i december 1999, den europeiska rymdstyrelsen Esas Schiaparelli kraschade i mars 2016. För att nämna några.

Ämnen i artikeln

Rymden
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt