Den budget som röstades fram i riksdagen på onsdagen fick Miljöpartiet att lämna regeringen eftersom de ansåg att budgeten slaktar miljöarbetet och leder till ökade utsläpp.

Budgetens skattesänkning på bensin och diesel med 50 öre har fått stor uppmärksamhet, men det finns flera poster i budgeten som förändrar det klimatpolitiska arbetet, säger Mattias Goldmann, klimatexpert, och tidigare hållbarhetschef för Sweco.

– Ingen av budgetförändringarna i sig är enorm. Men när man zoomar ut och ser vad de innebär i ett vidare perspektiv så är det en tydlig inbromsning av tempot i omställningen, i ett läge där vi borde öka tempot, säger han.

Skattesänkningen på 50 öre är bara några procent av bensinpriset, även om prisskillnaden kan vara större mellan olika mackar och olika dagar. I pengar räknat är det ingen större skillnad men den kan få stor påverkan på längre sikt, menar Frances Sprei, forskare med fokus hållbar mobilitet vid Chalmers tekniska högskola.

– Den kortsiktiga klimateffekten av att man sänker bränsleskatterna kommer antagligen inte att vara så stora. Men signalerna det sänder och de långsiktiga effekterna av att vi inte går mot de högre bränslepriser som krävs för att driva på omställningen mot effektivare bilar och elbilar är en stor skada som också måste tas i akt, säger Frances Sprei.

– Alla inte har råd att köpa en elbil i dag. Men då är det mycket bättre med politiska åtgärder som riktas direkt mot de som faktiskt drabbas av de höga bränslepriserna, istället för att införa något som sprids ut på hela befolkningen.

Moderaternas klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz, anser att skattesänkningen är befogad:

– Anledningen till att vi gör det är inte av klimatpolitiska skäl. Det är för att folk ska få ihop sin vardag och för att människor ska ha förståelse och stöd för den omställning vi gör. Omställningen går fort nu och då får man inte slå undan benen för människor, säger hon.

En positiv signal i budgeten, enligt Mattias Goldmann, är en satsning på infångning och lagring av koldioxid, så kallad CCS. Men där ligger de stora satsningarna, 30 miljarder kronor, längre fram i tiden och gäller från år 2026.

Sedan 2018 har Sverige ett klimatpolitiskt ramverk som alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna står bakom. Det innehåller målet att Sverige senast år 2045 ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Där finns även ett mål om att transportsektorn ska minska sina utsläpp med 70 procent till år 2030.

Klimatpolitiska rådet har konstaterat att politiken hittills inte har varit i närheten av att nå målet. Med förslagen i budgeten hamnar Sverige ännu längre ifrån målen, enligt Mattias Goldmann.

– Jag tänker att åtminstone Moderaterna och Kristdemokraterna som står bakom det klimatpolitiska ramverket antingen måste visa hur de ska göra det trovärdigt att målet ska nås till 2030 eller berätta att de inte längre stöder målet, säger han.

Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna vill inte kommentera vilken påverkan budgeten kan få. Men den kommer att bli en del i den analys av politiken som rådet presenterar varje år i mars.

– Från klimatpolitiska rådets perspektiv innebär det här delvis en förändrad inriktning av den förda politiken, så vi måste titta på vad de nya förslagen innebär för förutsättningarna att nå de mål som beslutats inom det klimatpolitiska ramverket.

Läs mer:

Allt billigare att köra bil – redan innan sänkt bensinskatt