Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-28 17:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/sa-ska-dart-radda-jorden-fran-asteroider/

VETENSKAP

Så ska Dart rädda jorden från asteroider

Illustration: Nasa

Kan vi försvara jorden mot asteroider? Nasas rymdsond Dart ska kraschlanda på en för att ta reda på det.

På onsdagsmorgonen skickas rymdsonden Dart från Nasa iväg mot asteroiden Didymos.  I början av oktober nästa år ska sonden krascha rakt in i Didymos måne Dimorphos.

Syftet är att testa hur ett försvarssystem mot asteroidnedslag skulle kunna fungera.

– Vi kallar oss för planetens försvarare. Vi försvarar jorden, säger Angela Stickle, planetgeolog vid Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory i Laurel i Maryland i USA och ledare för en av forskargrupperna vid Dart.

I katastroffilmen ”Armageddon” spränger Bruce Willis en jättelik asteroid på kurs mot jorden med en kärnladdning. Men den metod som skulle fungera i verkligheten är istället att skjuta en rymdsond på asteroiden för att putta den i en annan riktning.

– Dart är en test av den tekniken, som vi kanske kommer att behöva för att skydda planeten. Nu testar vi den så att vi kan vara redo om det skulle behövas i framtiden, säger Angela Stickle.

Förr eller senare kommer jorden att träffas av en stor asteroid igen.

– Jorden bombarderas varje dag, av småsten, grus och damm. Om du ser ett stjärnfall så är det en liten meteorit som kommer in, säger Angela Stickle.

Både Nasa och den europeiska rymdstyrelsen Esa följer asteroiderna i vårt solsystem och publicerar dagligen uppdaterade listor över vilka som kan vara ett hot mot oss.

– Vi vet inte någon asteroid på väg mot oss som skulle vara tillräckligt stor för att ta sig igenom vår atmosfär och vara ett fara för oss under de närmaste 100 åren. Men vårt största orosmoment är saker som kan finnas där ute som vi inte känner till.

Riktigt stora asteroider, som den som utrotade dinosaurierna, med en diameter på en kilometer eller mer, reflekterar mycket ljus och är lätta att upptäcka. Den största faran är istället himlakroppar som är runt 100 meter stora. En sådan asteroid slog troligen ner vid floden Steniga Tunguska i Sibirien i juni 1908, och förstörde 2 000 kvadratkilometer skog. Asteroiden som exploderade över den ryska staden Tjeljabinsk i februari 2013 var mycket mindre, ungefär 20 meter eller stor som en buss. Men tryckvågen den skapade skadade ändå fler än 1 200 människor när fönster krossades.

– Där hade vi inte mycket förvarning. Den kom från en riktning där det är svårt att observera, och vi visste inte om att det fanns något där, säger Angela Stickle.

Rymdsonden Dart ska alltså krascha in i Dimorphos för att knuffa till den. Astronomer på jorden kan sedan se hur krocken påverkar månens bana.

– Systemet med Didymos och Dimorphos är det perfekta naturliga laboratoriet för att testa detta. Sett från jorden går Dimorphos i bana framför och bakom Didymos, så att ljuset som når oss blir svagare och starkare. Därför vet vi exakt hur lång tid ett varv tar. Det ligger också tillräckligt nära jorden så att vi kan följa vad som händer med hjälp av teleskop - men inte så nära att det är någon fara för oss.

Dimorphos är också 160 meter stor, och alltså av samma storlek som de farligaste asteroiderna kan vara.

Så vet man om experimentet lyckats
När Dimorphos passerar minskar ljusstyrkan från Didymos. Den så kallade ljusfrekvensen kommer att sakta ned om Dart lyckas kollidera med Dimorphos.
Så vet man om experimentet lyckats
Källa: Nasa, Esa. Grafik: Maria Westholm.

Om tre år planerar även Esa att skicka upp en rymdsond, Hera, till Didymos och Dimorphos för att studera effekterna av Darts kraschlandning i detalj på mycket nära håll.

– Asteroidnedslag är de enda naturkatastrofer vi kan förebygga, och skydda oss mot. Som planetforskare är det inte ofta jag får tillfälle att se hur mitt arbete direkt kan komma mänskligheten till nytta. Det är verkligen givande, säger Angela Stickle.

Läs mer: Så stoppas en asteroid på väg mot jorden

Ämnen i artikeln

Astronomi
Rymden
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt