Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-28 04:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/sa-ska-vaccinen-skydda-oss-mot-covid-19/

Vetenskap

Så ska vaccinen skydda oss mot covid-19

01:26. Så ska vaccinen skydda oss mot covid-19.

Tack vare dna-teknik har vi fått fram vaccin mot ett nytt virus snabbare än någonsin tidigare. Men de nya vaccinmetoderna kommer inte att fungera lika bra mot alla infektionssjukdomar.

En sen kväll år 1963 kom femåriga Jeryl Lynn Hilleman till sin pappa och klagade på att hennes hals var alldeles uppsvullen. Pappan, Maurice Hilleman, sa till henne att gå och lägga sig men såg också till att direkt ta ett halsprov på henne. Fyra år senare var hans vaccin mot påssjuka, utvecklat från viruset i Jeryl Lynns hals, testat och klart och redo att användas.

Mikrobiologen Maurice Hilleman utvecklade fler vaccin än någon annan, bland annat dem som fortfarande används mot mässling, påssjuka och röda hund. Hans vaccin kan rädda nästan åtta miljoner människoliv varje år. I mer än 50 år hade hans påssjukevaccin också världsrekordet som det snabbast utvecklade vaccinet någonsin. Rekordet slogs först år 2020, när vi fick färdiga och godkända vaccin mot covid-19 mindre än ett år efter att viruset först började smitta människor.

Den snabba utvecklingen har varit möjlig eftersom forskarna nu har tillgång till verktyg som Maurice Hilleman bara kunde drömma om.

– Alla de godkända vaccinen mot covid-19 är baserade på modern molekylärbiologisk teknik, som gör att man kan klippa och klistra i dna på labbet, säger Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet.

Gunilla Karlsson Hedestam.
Gunilla Karlsson Hedestam. Foto: Ulf Sirborn

Idén med vaccin är att träna upp kroppens immunförsvar så att det lär sig att känna igen ett virus eller en bakterie i förväg. Då har vi redan ett skydd om vi skulle bli utsatta för smittan. Metoden som Maurice Hilleman använde mot påssjuka är att injicera levande men försvagade virus i kroppen.

– Sådana vaccin är ofta väldigt effektiva, för att de ger en liten miniinfektion utan att man utvecklar symtom, säger Gunilla Karlsson Hedestam.

För några sjukdomar, som polio och hepatit A, innehåller vaccinet döda och inaktiverade virus.

– Det fungerar för vissa virus. De är relativt snabba att göra och tekniken används även för vaccin mot covid-19. Man odlar fram viruset i cellkulturer, och sedan inaktiverar man det, ofta med formalin. Vi vet ännu ej hur effektiva denna typ av vaccin är mot covid-19.

Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19.
Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19. Foto: Karin Sahib/AFP

De två första vaccinen som godkändes mot covid-19 är däremot mycket effektiva. Både Pfizer/Biontechs och Modernas vaccin gav ett skydd på runt 95 procent i de kliniska studierna. De är båda mRNA-vaccin, där man istället för att injicera försvagade, döda eller delar av virus skickar in en bit av virusets arvsmassa. Arvsmassan är så kallat budbärar-RNA, eller mRNA (efter engelskans messenger-RNA), och det innehåller instruktioner för hur en liten del av viruset tillverkas: i det här fallet de små taggarna på coronavirusets yta som kallas spike-protein eller ytprotein.

Budbärar-RNA innehåller information om vilka protein cellen ska tillverka. När budbärar-RNA från vaccinet kommer in i en cell kommer cellen därför att börja tillverka coronavirusets ytprotein. Immunförsvaret reagerar på det främmande proteinet, och vita blodkroppar, så kallade B-celler och T-celler, lär sig att känna igen det, och därmed viruset. B-cellerna producerar antikroppar som hindrar virus från att infektera celler, och T-cellerna angriper infekterade celler om antikropparna inte har stoppat infektionen helt.

Detta är första gången mRNA-vaccin godkänns för användning på människor. Metoden började utvecklas redan på 1990-talet, men det krävdes flera tekniska framsteg för att vaccinen skulle bli användbara, till exempel för att öka mängden mRNA som tas upp av cellerna.

– RNA är en molekyl som lätt bryts ner, och den attackeras av enzymer när den kommer in i kroppen. Den ska ju egentligen inte finnas utanför cellerna, så det finns mekanismer som känner igen och städar bort den.

Pfizer/Biontech och Moderna har hittat metoder för att packa in mRNA i fetthöljen till små vaccinpartiklar. De skyddar molekylen så att den kan komma in i celler.

Foto: Jonas Lindstedt

Astra Zeneca använder en annan metod. Deras vaccin mot covid-19 är ett virusvektorvaccin, där genetiskt material från coronaviruset sars-cov2 sätts in i ett annat virus, ett så kallat adenovirus.

– Det orsakar vanliga förkylningar. Det är ett enkelt litet virus som man kan bygga om så att det inte kopiera sig själv. Det används bara som ett verktyg för att ta med sig mallen för spike-proteinet in i cellen, säger Gunilla Karlsson Hedestam.

När det modifierade adenoviruset har infekterat en cell kommer den att börja producera ytprotein, så att immunförsvaret kan reagera och minnas hur det ser ut.

Andra läkemedelsföretag, som till exempel Novavax, odlar istället själva ytproteinet från coronaviruset i cellkulturer på labb för att sedan injicera det i kroppen.

– Proteinvaccin finns redan i dag, som i hepatit B- och hpv-vaccinen som fungerar mycket bra. Med den typen av vaccin har man lättare att kontrollera dosen.

Det krävs lite mer tid för att rena stora mängder protein.

– Därför har de här vaccinen inte blivit godkända lika snabbt. Men de ger ofta höga nivåer av antikroppar vilket är bra för ett effektivt skydd, säger Gunilla Karlsson Hedestam.

Modernas covidvaccin.
Modernas covidvaccin. Foto: Kenzo Tribouillard/AFP

Även virusvektorvaccin började utvecklas på 1990-talet. Gunilla Karlsson Hedestam har invändningar mot metoden, bland annat eftersom immunförsvaret kan lära sig att reagera på adenoviruset istället för på spike-proteinet.

– Man kan oftast bara ge två injektioner. Skulle vi behöva ändra på något, eller få ett säsongscovidvaccin, när folk kanske behöver en påfyllning varje vinter för att skydda sig mot nya varianter, så kommer det att bli svårt med den tekniken, säger hon.

Då är mRNA-vaccin en mycket mer flexibel metod. Företaget Biontechs egentliga affärsidé är att använda dem för att göra individanpassade cancerbehandlingar.

– Cancer är en så individuell sjukdom, och tumörer ser så olika ut hos olika människor. Men när covid-19 kom tänkte de att de kanske kan använda det för covid. Och det blev ju en succé, säger Gunilla Karlsson Hedestam.

Men de nya metoderna kommer inte att kunna ge oss vaccin mot alla infektionssjukdomar.

– De vaccin vi inte har i dag, som till exempel mot hepatit C-virus och hiv, är mycket svårare. Där har själva viruset såna egenskaper att det är väldigt svårt för immunförsvaret att skapa rätt typ av antikroppar eftersom dessa virus har utvecklats på ett sånt sätt att de kan smita undan immunförsvaret effektivt.

– Så mRNA löser inte alla problem. Men det verkar tack och lov fungera bra mot det här viruset, i alla fall vad vi vet ännu så länge, säger Gunilla Karlsson Hedestam.

Ämnen i artikeln

Dna
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt