Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-21 21:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/studie-ett-glas-vin-om-dagen-skyddar-hjartsjuka/

VETENSKAP

Studie: Ett glas vin om dagen verkar skydda hjärtsjuka

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ett intag av alkohol motsvarande upp till ett glas vin om dagen kan minska risken för nya hjärthändelser och död hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Det visar den mest omfattande studien hittills.

I studien av alkoholens effekt på hjärtsjuka personer kan brittiska forskare visa att ett måttligt intag verkar skydda mot framtida hjärt-kärlhändelser som hjärtinfarkt, kärlkramp eller stroke samt minskar risken att avlida i förtid, både av hjärtrelaterade orsaker och generellt.

Den konsumtion av alkohol som är kopplad till en lägre risk, enligt studien publicerad i den vetenskapliga tidskriften BMC Medicine, motsvarar cirka ett glas vin (15 cl) om dagen, eller sex till sju stora flaskor öl (50 cl) per vecka, men den största riskminskningen för nya hjärt-kärlhändelser sågs vid ungefär halva den konsumtionen. Det innebär att personer som drabbas av hjärt-kärlsjukdom inte behöver avstå från alkohol av medicinska skäl.

Enligt Claes Held, professor i kardiologi vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset samt ledamot i Svenska kardiologföreningens arbetsgrupp för preventiv kardiologi och levnadsvanor, är det här den mest välgjorda och omfattande studien i sitt slag hittills.

– Jag tolkar resultaten som att man kan ge ett besked till de flesta patienter med en måttlig alkoholkonsumtion att de kan fortsätta inom de ramar som anges och att det i alla fall inte skadar ur ett kardiovaskulärt perspektiv. Att rekommendera patienter som inte nyttjar alkohol alls att börja, är dock helt fel tolkning av studien tycker jag, vilket också författarna påpekar, säger han.

Claes Held, professor i kardiologi på Uppsala universitet.
Claes Held, professor i kardiologi på Uppsala universitet.

Studiens resultat baseras dels på en helt ny analys av drygt 17 000 hjärtpatienter i brittiska register samt en sammanställning (en så kallad metaanalys) av all tidigare relevant forskning på området som omfattar drygt 48 000 hjärtpatienter. För att minska risken för felaktiga resultat på grund av andra faktorer än alkoholintag har forskarna justerat den nya analysen för sådant som ålder, kön, rökning, diabetes, högt blodtryck, socioekonomi, utbildning, BMI och övrig medicinering. För studierna i metaanalysen var det ett grundkrav att justeringar gjorts för åtminstone ålder, kön och rökning.

Båda analyserna och det sammanvägda resultatet pekar åt samma håll. Men eftersom det är epidemiologisk forskning är det inte möjligt att slå fast ett orsakssamband.

– Mycket talar dock för att det finns en reell skillnad med tanke på mångfalden av studier som går i samma riktning där ett måttligt alkoholintag är associerat med en något lägre risk. Strikt vetenskapligt skulle man behöva göra en prospektiv randomiserad studie och jämföra de två grupperna för att säkert kunna svara på frågan. Men det är nästan omöjligt eftersom man då måste lotta folk till att inte dricka alkohol alls eller i vissa bestämda mängder under många, många år. Så det här är nog de bästa belägg vi kan få, säger Claes Held.

Studien visar också att risken ökar mycket lite med ökande konsumtion och det finns till exempel ingen signifikant ökad risk att dö i hjärtsjukdom vid ett intag så högt som tre glas vin om dagen, eller fyra flaskor vin per vecka.

– Det resultatet måste man dock ta med en nypa salt eftersom det statistiska underlaget blir allt svagare ju högre konsumtion det handlar om. Sedan tittar de bara på hjärt-kärlrisken. Det finns andra negativa effekter som ökad risk för cancer, risk för sociala problem och missbruk när konsumtionen blir för hög, säger Claes Held.

Han varnar också för att det finns vissa patienter med hjärtsvikt som absolut inte ska dricka alkohol. För dem har det en toxisk effekt och de kan drabbas av så kallad alkoholkardiomyopati som är direkt orsakad av alkoholen.

– Det är därför svårt att ge generella råd, de bör alltid vara individbaserade, säger han.

Läs mer: Här är studien om alkohol

Ämnen i artikeln

Alkohol
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt