Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-27 20:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/studio-dn-8-oktober-sa-koras-en-nobelpristagare/

VETENSKAP

Studio DN 8 oktober: Så koras en Nobelpristagare

Den italienske fysikern Giorgio Parisi har bland mycket annat beskrivit hur starar flyger i flock.
Den italienske fysikern Giorgio Parisi har bland mycket annat beskrivit hur starar flyger i flock. Foto: Science Photo Library

Klimatmodeller och komplexa system, nervimpulser och miljövänliga katalysatorer.

I Studio DN berättar DN:s vetenskapsreportrar Maria Gunther, Anna Bratt och Jörn Spolander om vilka upptäckter i fysik, fysiologi och kemi som belönats i år – och hur man kan öka chanserna att själv få Nobelpris, om man är en ung forskare.

DN Text

Lyssna här:

STUDIO DN  
Så koras en Nobelpristagare
0:00 / 23:23

Ofta belönas upptäckter som gjorts när en pristagare varit relativt ung, eller tidigt i karriären, även om personen ibland är äldre när han eller hon belönas. Så är det delvis också i år. Varför är det så?

– Speciellt inom medicinens värld belönas upptäckter som fått stor betydelse. Det ska finnas ett tydligt före och efter, det ska ha fått stort genomslag och gärna lett till fler upptäckter och till innovation. Det kan ta tid innan man ser vad grundforskning får för betydelse. Det kan ta 20, 30, 40 år, och då hinner forskarna bli till åren innan de belönas. Jag tror att den kortaste tid från upptäckt till medicinpris jag har sett är sex år: 2012 gavs Nobelpriset till stamcellsforskning. Då hade det bara gått sex år efter upptäckten, säger Anna Bratt.

– Det kom en fråga om det här under presskonferensen för kemipriset, och då svarade Göran K Hansson, som är ständig sekreterare, att historien också lärt oss att det kan vara farligt att ge ett pris för tidigt. En stor upptäckt kan se bra ut, men det kan visa sig att det var något som var fel och att det vi trodde inte stämmer, säger Maria Gunther.

I år belönas klimatmodeller. Hur mycket ”i tiden” ska ett pris vara?

– Kungliga vetenskapsakademin, som utser i fysik- och kemipristagarna, lyckas ibland riktigt bra med att vara i tiden. De kan vara modiga, som nu, då de gett priset till klimatforskning. Men det är svårt att veta hur diskussionerna gått – det får vi inte veta förrän efter 50 år, och man kan bara gissa vad som pågår på insidan. Men jag tycker många gånger att de har lyckats hamna rätt, säger Maria Gunther.

– Men när det gäller årets fysikpris säger också en del buttra kommentatorer att utvecklingen av klimatmodellerna hade kunnat få pris för 10-15 år sedan. Upptäckterna gjordes ju från 1960-talet och framåt, säger Jörn Spolander.

Avsnittet handlar också om arbetet med att öka andelen kvinnliga pristagare, och om sannolikheten för att nästa års Nobelbankett – om det blir någon sådan – blir ett riktigt party.

Lyssna på avsnittet:

STUDIO DN  
Så koras en Nobelpristagare
0:00 / 23:23

Podden är gratis för alla. Lyssna i DN-appen eller på Podplay eller andra poddplattformar.

I DN-appen kan du välja att ladda ner och lyssna offline. Ladda ner Dagens Nyheters app för iOS här och för Android här. Information om alla poddavsnitt finns här.

Vill du kontakta poddredaktionen? Mejla oss på studiodn@dn.se

Läs mer:

Jörn Spolander: Irriterande enkel upptäckt – som har revolutionerat kemin

Anna Bratt: Årets pristagare förklarar hur vi känner värme och beröring

Maria Gunther: Klimatmodeller och spinnglas - fysikpristagarna förklarar det komplexa

Ämnen i artikeln

Nobelpriset
DN podcast
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt