Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-29 20:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/unga-praglar-klimatmotet-pa-flera-satt/

VETENSKAP

Unga präglar klimatmötet på flera sätt

Fredrika Andersson, till vänster och Amanda Björksell, till höger, är ungdomsrepresentanter i den svenska förhandlingsdelegationen under COP26.
Fredrika Andersson, till vänster och Amanda Björksell, till höger, är ungdomsrepresentanter i den svenska förhandlingsdelegationen under COP26. Foto: Jannike Kihlberg

GLASGOW. Ungdomarnas klimatdemonstrationer på gatorna i Glasgow märktes inte av inne i konferensanläggningen där klimatmötet pågår. Men de unga sätter en tydlig prägel på klimatförhandlingarna. ”Vi hade gärna varit därute, men vi unga måste även finnas med i förhandlingsrummen, säger Amanda Björksell och Fredrika Andersson, de två ungdomsrepresentanterna i svenska delegationen

På COP26 var fredagen utnämnd till ungdomsdag med en rad evenemang på temat. Samtidigt väntades Fridays for future samla cirka 10 000 personer till klimatprotester på gatorna i centrala Glasgow. Greta Thunberg och andra unga klimataktivister höll tal.

De massiva demonstrationerna märktes inte av i det stora konferenscentret vid stranden till floden Clyde, eller åtminstone bara marginellt i form av en helikopter som hovrade över stan en bit västerut.

Men de ungas närvaro och avtryck på klimatförhandlingarna har ökat markant de senaste åren.

Amanda Björksell och Fredrika Andersson, båda 25 år, är ungdomsrepresentanter som ingår i den svenska förhandlingsdelegationen under mötet. Deras uppgift är att föra fram de ungas perspektiv till förhandlarna och också omvänt, ta med förhandlares och experters perspektiv tillbaka till de ungdomsorganisationer som de representerar.

– Det är viktigt att ungdomsrepresentanter inte bara blir en tom symbol. Vi brukar kalla det för ”youthwashing”, säger Amanda Björksell.

Fredrika Andersson håller med och säger att det kan vara svårt att vara mer än en symbol, men att de har satt upp regler för att det inte ska bli så.

– Man kan fundera på om det är bättre att jag står utanför, kan det skada att jag är med här? Vi har egna röda linjer, vi har egna krav som vi har lämnat över till statsminister Löfven och till klimat- och miljöminister Bolund, säger hon.

– Visst finns det saker som går framåt men vi saknar mekanismer för hur ansvar ska utkrävas och det är något som unga har fört fram i 26 år, men vi ser fortfarande att kurvorna går åt fel håll.

Många delegationer har ungdomsrepresentanter. Sverige har haft unga delegater sedan 2015 och var då det sista nordiska land som införde det. Tidigare har det varit en person, men från och med i år är de två.

Ungdomarnas roll är skiljer sig åt i olika delegationer, i den svenska delegationen får de unga följa förhandlingarna på nära håll.

– Vi är med på delegationsmöten, vi har nära kontakt och kan påverka och följa förhandlingarna. Vi kan prata direkt med de andra experterna och förklara för andra unga i civilsamhället vad det är som händer. Varannan dag har vi möten med andra svenska ungdomar som är på plats och pratar om hur det ser ut under förhandlingarna, säger Amanda Björksell.

Fredrika Andersson, till vänster och Amanda Björksell, till höger, är ungdomsrepresentanter i den svenska förhandlingsdelegationen under COP26.
Fredrika Andersson, till vänster och Amanda Björksell, till höger, är ungdomsrepresentanter i den svenska förhandlingsdelegationen under COP26. Foto: Jannike Kihlberg

Som sin viktigaste uppgift ser de att vara länken mellan samhälle och förhandlare och experter.

– Vår största påverkansmöjlighet är i delegationsarbetet, dels att vara ett öra mot civilsamhället och förmedla varför de inte tycker vissa saker är bra till förhandlarna. Vi ser att sånt som vi spelar in som vi ser som viktigt tas om hand och avspeglas i Sveriges strategi, säger Fredrika Andersson.

– Vi är också som ett samvete; här står det en ung person vars hela liv kommer att påverkas av det här. FN:s gräns för att vara ung är 15-30 år, det omfattar 47 procent av världens befolkning, lägger man till de under 15 år är vi en majoritet av världens befolkning.

Varför är ni inte ute bland de unga på gatorna i dag?

– Vi tror att unga måste vara på båda platserna. Unga måste protestera och driva rörelsen framåt, men vi måste också vara med i de beslutsfattande rummen där kan man göra de små korrigeringarna som gör att man kan komma i linje med målen, säger Amanda Björksell och får medhåll av Fredrika Andersson.

Båda pratar mycket om vikten av en rättvis omställning. Att både globalt och nationellt står en liten del av välbeställda personer för en stor del av utsläppen, medan de som redan är mest utsatta också drabbas värst. Och att omställningen inte går tillräckligt snabbt.

När det gäller eventuella framgångar i förhandlingarna svarar de att det är tudelat.

– Det kanske går framåt i många förhandlingsfrågor men vi ser att förväntningarna på mötet är otroligt höga och mötet kommer inte att leva upp till de förväntningarna. Unga vill se en samhällsomställning, säger Amanda Björksell.

– Om man zoomar ut och ser hur debatten är nu jämfört med för fem år sedan, har det hänt väldigt mycket.  Jag vill tro och hoppas att vi är inne i omställningen nu, men det behövs mycket mer.

– Och det behövs snabbare, inflikar Fredrika Andersson.

Läs mer: Svensk expert: ”Mötet måste redan betraktas som lyckat”

Ämnen i artikeln

Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt