Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-18 19:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/vetenskap/viktigt-myrsteg-pa-fn-mote-om-biologisk-mangfald/

VETENSKAP

Viktigt myrsteg på FN-möte om biologisk mångfald

Kinas president Xi Jinping talar vid FN-mötet om biologisk mångfald. Kina tog över som värdland efter Egypten i och med att mötet COP-15 inleddes i måndags.
Kinas president Xi Jinping talar vid FN-mötet om biologisk mångfald. Kina tog över som värdland efter Egypten i och med att mötet COP-15 inleddes i måndags. Foto: SECRETARIAT OF THE CONVENTION ON

Världens länder har enats om en deklaration för att skydda viktiga naturmiljöer och hejda den snabba utrotningen av arter. Än så länge är det bara ord – men den gemensamma deklarationen beskrivs som en viktig grund när FN-förhandlingarna fortsätter i början av nästa år.

– Det är helt klart en framgång, och jag tror att det var nästan avgörande för att förhandlingarna inte skulle tappa farten. Men det finns enormt mycket kvar att göra, och den här deklarationen är ingen garanti för att det slutliga ramverket blir lyckat, säger Johan Abenius, som leder Naturvårdsverkets internationella delegation för biologisk mångfald och deltar som förhandlare i det pågående FN-mötet COP-15.

Han beskriver arbetet med att bevara jordens biologiska mångfald och ekosystem som en av de största utmaningarna mänskligheten står inför just nu. Studier visar att arter dör ut i en takt som är upp till 100 gånger högre än den har varit på tio miljoner år, i stort sett uteslutande på grund av människans påverkan.

– Det handlar om vår långsiktiga överlevnad. Vi är ju helt beroende av fungerande ekosystem för att till exempel få mat och friskt vatten. Trots det får den här frågan inte tillräckligt mycket uppmärksamhet. Jag tror att det till viss del beror på att så många av oss bor i städer numera, där vi inte kan se den kopplingen så tydligt längre, säger Johan Abenius.

FN-mötet COP-15 inleddes i måndags, efter flera förseningar på grund av pandemin. Det sker till största delen digitalt och samlar alla länder som har skrivit under FN:s konvention om biologisk mångfald, vilket i stort sett samtliga världens länder har gjort förutom USA och Vatikanstaten.

Huvuduppdraget är att ta fram ett nytt ramverk som ska ersätta de så kallade Aichi-målen som löpte ut 2020. Men den beslutande ramverksdelen av mötet har av formella skäl skjutits upp till april 2022, då ländernas förhandlingsdelegationer kan träffas på riktigt.

– Efter alla de här förseningarna är det viktigt att länderna åtminstone har kunnat enas om en gemensam deklaration. Även om deklarationen inte är juridiskt bindande så fungerar den som en moraliskt bindande viljeyttring inför vårens förhandlingar, säger Johan Abenius.

I korta drag går den så kallade Kunming-deklarationen ut på att länderna påminner varandra om vad de kom överens om när FN:s konvention för biologisk mångfald bildades 1992 – att människan ska ”leva i harmoni med naturen” senast år 2050. Dessutom slår länderna fast att det nya ramverket måste genomsyra samtliga delar av samhället och ländernas styre – även finansdepartementen.

Det tidigare ramverket, de 20 Aichi-målen, klarade länderna inte av att uppfylla. Hur ska det lyckas den här gången?

– En viktig orsak var att man inte hade något system för att följa upp målen när man antog dem. Det försökte man rätta till efter hand, men det lyckades inte helt. Därför är det viktigt att man nu kommer överens om tydligt mätbara mål, som länderna måste redovisa i den takt som behövs, säger Johan Abenius.

Till skillnad från exempelvis klimatåtgärder, som till stor del kan mätas i form av utsläppsminskningar, så är det svårt att ringa in tydliga kriterier för biologisk mångfald och friska ekosystem. Inte minst om de ska vara jämförbara över hela jorden, i vitt skilda naturtyper och kulturer. Det är en av flera hårda nötter som måste knäckas innan ett nytt ramverk kan klubbas när mötet fortsätter till våren 2022.

Chefen för FN:s konvention om biologisk mångfald, Elizabeth Maruma Mrema, är dock optimistisk. ”Kunming-deklarationen är en tydlig indikation på att det finns ett världsomfattande stöd för den ambitionsnivå som krävs för att ta fram ett nytt ramverk i Kunming nästa vår”, säger hon i ett pressmeddelande.

Läs mer om vetenskap på DN här

Ämnen i artikeln

Miljö
FN
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt